<p>År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.</p><p>Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.</p>

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund. Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.

The aim of this Master’s thesis is to examine how the literature criticism are in the Swedish media in the reception of the novel Mosquitoes and tigers from 2007 written by the Swedish author Maja Lundgren. A second aim is to examine how master suppression techniques have been used by the literature critics in the newspaper debate. This qualitative study is based upon a total of 52 articles and reviews from five big Swedish newspapers. The theoretical approach, literature criticism, mainly originates from the Swedish professor in Literature Science Tomas Forser and the literature scholar Gunnar Hansson. The theory of master suppression techniques founded by Berit Ås, Norwegian professor in Social Psychology, are used as an analytic tool. The method of analysis is textual, qualitative text analysis. The conclusion of this study shows that the literature criticism usually is divided in one ethical and one aesthetic part. The aesthetic criticism includes the book not being entertaining or well written or too long, and also that the form is a problem for the readers who do not know if the genre is fact or fiction. The criticism about the form issue is also ethical while the author can be vague about the truth. The ethical criticism also consists from the author using name of authentic people. Another conclusion of this study shows that mainly three of the master suppression techniques are visible in the debate: “making invisible”, “ridicule” and “heap blame/put to shame”. By merging various articles, it was possible to interpret the master suppression technique “double bind”. There was no sign of “withhold information”. This study also shows that the writer Maja Lundgren uses master suppression techniques herself. / Program: Bibliotekarie

In this thesis I explore the debate on surveillance in Swedishnewspapers that preceded the FRA law. The development ininformation technology has made it possible to monitor society toa greater extent than before. It is therefore interesting andimportant to explore a debate preceding a controversial law onsurveillance. The primary purpose of this thesis is to add to abetter understanding of how such a law was discussed in Swedishnewspapers and the relationship between idea and ideology in thisdebate. To answer these questions I explore the newspaper debateby using Isaiah Berlins notions of liberty, positive and negativeliberty. By using Berlins text I manage to distinguish two mainthemes of liberty in the debate, freedom to privacy and freedomfrom foreign threats.The main findings of my study are the absence of arguments thatsupport the implementation of the FRA law. I come to theconclusion that the Swedish government felt it was of greatimportance to implement the FRA law for reasons they could notexpress in the debate. This resulted in that liberal politicians votedagainst their own beliefs in order to implement a law they felt wasimportant for other reasons. / Program: Bibliotekarie