Denna kvalitativa idéanalytiska studie undersöker hur de svenska riksdagspartierna debatterade den ekonomiska krisen i Grekland under år 2011. Centralt för denna studie är om denna debatt förs kring den klassiska höger-vänster politiska skalan eller om partiernas argument snarare kan härledas till en positiv eller negativ syn på en ökad EU-integrering.Till grund för studien ligger ett teoretiskt ramverk från ett flertal forskare med specialisering på EU och nationella politiska partier. Det teoretiska ramverket användes för att skapa analysdimensioner, vilka har legat till grund för hur den här studiens empiriska material har analyserats. Materialet som har använts är de stenografiska uppteckningarna från Riksdagens EU-nämnd. Resultatet visar på att partierna i stor utsträckning för sina diskussioner med hänvisning till en positiv eller negativ syn på EU.

I detta arbete undersöks vilka idéer gymnasielärare i svenska ger uttryck för vad gäller av skönlitteratur, samt hur detta kan förstås utifrån en läroplansteoretisk modell. Empirin består av intervjuer med fyra på gymnasienivå verksamma lärare med behörighet i svenska. Då syftet är att kartlägga idéer bakom konkreta val används ett analysverktyg baserat på idéanalys. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds läroplansteoretiska modeller, där läroplanskoder utgör ett centralt begrepp. Resultaten visar att ett stort antal idéer gör sig gällande och att valen som baseras på dessa idéer kan härledas till en eller flera läroplanskoder. Vidare har samtliga fem läroplanskoder som enligt Lundgren och Englund präglat efterkrigstidens svenska överlevt än idag, även om den moraliska läroplanskoden till viss del bygger på andra värden idag. Dessutom konstateras att den moraliska läroplanskoden, liksom den medborgerliga läroplanskoden, kan kopplas ihop med betydligt fler idéer än övriga, vilket dock inte nödvändigtvis ska tolkas som ett tecken på en förändrad maktbalans mellan läroplanskoderna. I slutet av uppsatsen diskuteras hur resultaten kan bidra till såväl tidigare forskning som diskussioner kring utformandet av läroplaner. I motsats till viss tidigare forskning konstateras att lärare gör val utifrån ett stort antal, ofta ömsesidigt motstridiga, idéer, vilket problematiserar ett eventuellt upprättande av en nationell litteraturkanon. Skillnad mellan färdiga lärares och lärarstudenters idéer om skönlitteratur och undervisning diskuteras också, liksom vikten av att fortsätta forska läroplansteoretiskt, bland annat med tanke på framtida utmaningar, såsom skillnad i undervisningsinnehåll, orsakad av social segregation.

<p>Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell</p><p>förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna.</p><p>Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.</p>

<p>Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten</p>

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten

Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna. Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studera innehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien tar avstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmed en statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att använda idealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande, debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen är kunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/eller demokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtal framträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det några samtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedel innehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering. Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis att läromedlen konkretiserar läroplanens innehåll.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner. Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp. Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper. Den andra tar upp metoderna få gånger samt stannar på det grundande, det vill säga bygger aldrig vidare. Detta leder till att den första boken ger förutsättningar för påbyggnad och kunskap medan den andra snarare begränsar elevernas fortsatta kunskapsutveckling.