No description available.

<p>Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell</p><p>förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.</p>

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor. Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten. Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet. Aktörernas roller påverkar finansieringen, den aktör som påverkar mest är kommunen som förutom att tillhandahålla mark även kan finansiera projekten genom att sälja byggrätter.

Background: A trend of constructing new stadiums has emerged in Sweden during the 2000s. Since the turn of the century more than 50 stadiums has been constructed and currently further stadiums are being developed. Several cities invest in a new stadium, with the purpose of creating value for the society and for marketing the city. The investment creates benefits, but the effects are usually hard to measure. However, the annual economical result of a stadium that has been in operation during a time period is clear, which has led to extensive discussions about the economic losses that usually occurs. Problem: The problem of constructing new stadiums is the investment cost, which is expensive and often financed by the taxpayers. The construction cost is high, but another problem is the operating cost that often exceeds the economic calculations. Critics argue that the investments of stadiums are a waste of the taxpayers’ money that could have been used for other public service, for example health care, education and elderly care. Question formulation: The purpose of this master thesis is to analyze the economic profitability for six stadiums in Sweden, for finding common success factors and factors that affects the stadiums economy negative. The intention is to analyze why some stadiums has performed better economical results than others. Method: To investigate the profitability of stadiums a literature study has been performed to describe previous research regarding market conditions, budgeting and overrun costs, ownership and financing options and the stadium’s profitability. Subsequently, a case study has been carried out, including Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena and Göransson Arena. These stadiums have been selected based on geographical aspects, as they are located in larger cities, medium cities and small cities. Result and conclusion: According to this analysis Saab Arena and Sparbanken Lidköping Arena have reached the most profitable results. The paper concludes three success factors; a stadium should be constructed in an area with low competition regarding events. A project requires careful planning with unbiased and realistic assumptions of the economic calculations. The result gets better with funding from private companies and with sponsors for name rights. Finally, this study indicates that good economical results can be achieved, however it requires responsible decision makers who has great knowledge in the area of constructing stadiums. / Bakgrund: Under 2000-talet har en trend uppstått i Sverige angående arenainvesteringar. Sedan sekelskiftet har fler än 50 arenor konstruerats och för närvarande pågår ytterligare arenaprojekt som både är i planerings- och konstruktionsfasen. Många städer beslutar att investera i en ny arena för att skapa mervärde för samhället och för att marknadsföra staden. Arenor skapar därmed flera fördelar, men effekterna är vanligtvis svåra att mäta. De årliga ekonomiska resultaten för arenor som har varit i drift under en tidsperiod är däremot tydliga, vilket har lett till kritik och omfattande debatter om arenornas ekonomiska förluster. Problematik: Problemet med att upprätta nya arenor är att det är dyra investeringar som många gånger finansieras med skattemedel. Det är inte bara konstruktionskostnaden som anses hög, utan även driftkostnaderna brukar överstiga de ekonomiska kalkylerna. Kritiker menar att arenainvesteringar är ett slöseri med skattmedel som istället kan användas inom annan offentlig verksamhet såsom vård, skola och äldreomsorg. Frågeställning: Syftet med denna masteruppsats är att analysera den ekonomiska lönsamheten för sex utvalda arenor i Sverige, för att finna gemensamma framgångsfaktorer samt faktorer som påverkar arenornas ekonomi negativt. Avsikten är att analysera varför en del arenor når bättre ekonomiska resultat än andra. Metod: För att undersöka arenors lönsamhet har en litteraturstudie genomförts för att beskriva tidigare forskning inom områdena marknadsförutsättningar, budgetering och överskridande kostnader, ägande och finansieringsalternativ samt arenans lönsamhet. Därefter har en fallstudie genomförts som inkluderar Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena och Göransson Arena. Dessa arenor valdes på grund av geografiska aspekter då de är belägna i storstäder, mellanstora städer och mindre städer. Resultat och slutsats: Enligt denna analys har Saab Arena och Sparbanken Lidköping Arena nått de mest lönsamma resultaten. Slutsatsen med denna studie är tre framgångsfaktorer; En arena ska konstrueras i ett område med låg konkurrens om evenemang. Det krävs en noggrann planering med opartiska och realistiska ekonomiska kalkyler. Bättre ekonomiskt resultat nås genom finansiering från privata bolag och sponsorer för namnrättigheter. Slutligen visar denna studie på att goda ekonomiska resultat kan uppnås, men det kräver ansvarsfulla beslutsfattare med stor kunskap inom området.

<p>Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.</p>

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.

Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.

The objective of this undergraduate thesis is to study the Swedish Social Democatic Party’s standpoint of the law allowing asylum seekers to choose where to live (ebo) between 1994-2009. The study’s empirical material is being based on official documents from the Swedish Parliament, which is being analyzed by a method called ”process-tracing”.   A research question has been formulated to supplement the objective: What arguments has the Swedish Social Democratic Party expressed pro and con the law of ”ebo”?   The study’s theoretical framwork is based on two theories which explain incentives behind parties’ decision-making, strategic or ideological, on three arenas. As the law was ratified the party took a positive standpoint, but later shifted to become stricly against it. The main result was that through the theoretical perspecitve one can argue that the party members used a more ideological argumentation, but later on, based their evaluation of ebo on a strategic matter.

Föreliggande studie undersöker hur lärare i grundskola uppfattar deras utvecklingsprocess under deras första tid i yrket, och vilka förutsättningar innan och under introduktionsperioden som upplevs viktiga för deras yrkesutveckling. Studien genomfördes både i Stockholm och på Åland och inkluderade nio deltagare. Den teoretiska ramen för studien utgår ifrån socialisationsteorin occupational socialization theory (OST). Med hjälp av en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer var det möjligt att analysera och kategorisera svaren på följande frågeställningar: 1) Hur uppfattar lärarna förutsättningarna till sitt yrkesblivande före tillträdet till den första anställningen? 2) Hur uppfattar lärarna arbetsplatsens förutsättningar för deras yrkesutveckling? 3) Hur uppfattar lärarna sin roll under den första tiden som anställd? Studiens slutsatser visade: dels att de nyblivna lärarnas socialisationsprocess är interaktiv och genomsyras av ett samspel mellan de nyblivna lärarna och skolkontexten de arbetar i, det vill säga relationer till kollegor och rektorer, undervisning, och interaktion med elever och vårdnadshavare; dels att de nyanställda lärarna ackumulerar sina erfarenheter och utvecklas i professionen allt eftersom; dels att lärararbetslaget må vara en fruktbar kommunikativ arena för mentor-adept arrangemang inom läraryrket, och effekten av planerade mentor-insatser föreslås som ämne för framtida forskning; och dels att det finns kulturella skillnader mellan svenska och finländska lärarutbildningar, något som ger suggestioner på framtida studier i vad och hur skillnaderna mellan svenska och utländska lärarutbildningar kan arta sig och hur lärarutbildningen förbereder lärarstudenternas inträde till yrkeslivet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>