No description available.

The objective of this undergraduate thesis is to study the Swedish Social Democatic Party’s standpoint of the law allowing asylum seekers to choose where to live (ebo) between 1994-2009. The study’s empirical material is being based on official documents from the Swedish Parliament, which is being analyzed by a method called ”process-tracing”.   A research question has been formulated to supplement the objective: What arguments has the Swedish Social Democratic Party expressed pro and con the law of ”ebo”?   The study’s theoretical framwork is based on two theories which explain incentives behind parties’ decision-making, strategic or ideological, on three arenas. As the law was ratified the party took a positive standpoint, but later shifted to become stricly against it. The main result was that through the theoretical perspecitve one can argue that the party members used a more ideological argumentation, but later on, based their evaluation of ebo on a strategic matter.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i den politisk kommunikationen på digitala plattformar beroende på vilken målgrupp kommunikationen riktar sig till samt analysera hur dessa skillnader utspelar sig. Målet är att ge en djupare förståelse för hur politisk kommunikation är anpassad till olika målgrupper och hur strategier och budskap är utformade för att nå och engagera väljare i olika åldersgrupper. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur anpassar politiska partier sin kommunikation på digitala plattformar för att nå sin målgrupp? Huvudmaterialet består i första hand av primärkällor, men även sekundära källor förekommer. Till de primära källorna hör bland annat Instagraminlägg från Moderaterna (MUF) och Socialdemokraternas Ungdomsförbunds (SSU) sidor samt Facebookinlägg från Moderaterna (M) och Socialdemokraternas (S) officiella sidor. De sekundära källorna består huvudsakligen av tidigare forskning och artiklar. Studiens teoretiska ramverk bygger på Gunnar Sjöbloms teorier om de tre politiska arenorna och Jürgen Habermas teorier om det offentliga samtalet och det fria ordet, metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar bland annat att ungdomsförbund, som riktar sig till en yngre målgrupp, tenderar att ha en mer informell och humoristisk ton medans de officiella partierna, som riktar sig till en äldre målgrupp, tenderar att kommunicera mer objektivt och formellt. / The purpose of the study is to investigate whether there are differences in political communication on digital platforms depending on which target group the communication is aimed at and to analyze how these differences play out. The goal is to provide a deeper understanding of how political communication is adapted for different target groups and how strategies and messages are designed to reach and engage voters in different demographic groups. The research question to be answered is: How do political parties adapt their communication on digital platforms to reach their target group? The main material consists primarily of primary sources, but secondary sources also occur. The primary sources include, among other things, Instagram posts from the pages of the Moderate Youth Union (MUF) and the Social Democrats Youth Union (SSU), as well as Facebook posts from the official pages of the Moderates (M) and the Social Democrats (S). The secondary sources mainly consist of previous research and articles. The study's theoretical framework is based on Gunnar Sjöblom's theories about the three political arenas and Jürgen Habermas theories about the public sphere and free speech, the method used is a qualitative content analysis. The conclusions show, among other things, that youth associations, which are aimed at a younge target group, tend to have a more informal and humorous tone, while the official parties, which are aimed at an older target group, tend to communicate more objectively and formally.