This thesis aims to examine the relationship between ideological and affective polarisation and how it is affected by block-crossing cooperation at the local political level. Ideological and affective polarisation is measured in municipalities where block-crossing cooperation prevails, as well as municipalities where traditional block cooperation rules. The method that is used to measure the polarization is a mixed method with a questionnaire survey, directed to politicians in municipalities with different cooperation patterns. Further on, the answers have been qualitatively interpreted and the levels of polarization were converted into a number that represented the mean value of polarization in each municipality. The results indicate that block-crossing cooperation leads to lower levels of polarization, both ideological and affective, with an emphasis on the latter. On the contrary, traditional block political cooperations receive a significantly higher level of affective polarisation. The results can be supported by previous research as well as the theoretical framework. For instance, theories and research fields about social identity, group polarization and political psychology can explain the phenomenon of in-groups and out-groups that can reinforce affective polarization.This research has provided deeper knowledge and understanding of polarization and incentives for cooperation in Swedish politics with a focus on the local level. The thesis contributes to the existing research field of polarization. Hence, it opens for further research about polarization and deliberation, both at the municipality level as this thesis emphasizes, but also in the broader political realm.

<p>Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.</p><p>Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.</p>

Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland &amp; Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification

This study examines the role of traditional media-outlets when Donald Trump was elected the 45th president of the United States in 2016. The study is a quantitative study, comparing the 2012 and 2016 presidential elections, where the correlation between voter’s media consumption and their perceived polarization are examined. The data comes from the ANES Time Series Studies from 2012 and 2016. This study shows that traditional media (TV, radio, newspapers and certain webpage’s) played a significant, but relative small role, in both elections. However, the correlation between media and polarization was slightly higher in 2016. The conclusion is that an individual’s media consumption also influences his or her level of polarization, also when Donald Trump was elected president. But an individual’s level of polarization is also based on a number of other factors, apart from media consumption. The study also discusses media consumption and polarization in the context of the new media model, where social media plays a large part.

Politisk polarisering kvarstår som en av de stora påverkanskrafterna till det demokratiska samhället, samtidigt som sociala mediers roll i folkets politiska aktivitet fortsätter att vara framträdande. Mycket forskning har genomförts på politisk polarisering, men en brist på identitetsperspektiv utgör ett övergripande problem för många studier. Genom att använda oss av begreppet affektiv polarisering kan vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera vilka socialpsykologiska mekanismer politisk polarisering på sociala medier kan ta sig uttryck i. Med utgångspunkt i Richard Jenkins teoretisering om social identifikation bidrar Goffmans inramningsbegrepp och Allports kontaktteori den teoretiska analysen med en förståelse av att 1) ideologi och identitet är tätt sammankopplat i dagens samhälle genom att de utgår ifrån samma sociala process. Fortsättningsvis tydliggör vi att 2) den ideologiska identifikationen på sociala medier kan uttrycka sig genom godartad, konstruktiv kommunikation präglad av perspektivtagande och perspektivgivande – men också genom mer eller mindre skadliga uttryck för likhet och olikhet. Dessa skadliga uttryck är oftast ackompanjerade av positivt respektive negativt laddade inramningar av individer och grupper. Analysen visar också på att 3) betingelserna som alltjämt definierar sociala medier som en platt kommunikationsplattform försvårar många nödvändiga förutsättningar för att integrera politiska grupper och reducera politisk polarisering.

The quick development of social media and their increased number of users, amongst mainly young adults, means that a lot of the university students of today are present there. During the last years, Facebook has developed into a political venue, where politicians, parties and other organizations are spreading their political messages. The main focus of this study will be to examine what makes university students click/ignore political content in their Facebook feed. The purpose of this study is to examine university students’ attitudes and their behaviours towards political content on Facebook. Since they, statistically, are a group of people that use Facebook in a great extension and since social media is a quite young phenomena, it is of great interest to find out reasons for interest/disinterest concerning political content on Facebook. A quantitative survey was conducted with 67 university students from KTH with the purpose of gathering raw data. We complemented the survey with a qualitative study that went on for three days. The results from our studies show that there are several reasons why university students choose to click/ignore a link with political content. From these results we have identified and focused on the most recurring reasons to what causes that leads to interest/disinterest for political links. We have come to the conclusion that the students foremost click on a link with political content when they have some sort of self-interest in the political content of the link. Furthermore, they also click when they have a relation to the political subject, are interested in a specific politic issue, have a will to understand other political perspectives (than their own) and when they have a will to simply keep themselves updated. The differences between these reasons, which are closely related, are explained furthermore in the discussion part. The main reasons to why they choose to ignore political content in their Facebook feeds are; trouble relating to the political subject, no interest for politics and scepticism towards the information source. / Sociala mediers snabba utveckling och deras stadigt ökande användarsiffror bland framförallt unga vuxna gör att var och varannan högskolestudent i dag finns tillgänglig på ett antal sådana medier. Det största sociala mediet av dem alla, Facebook, har under de senaste åren utvecklats till en politisk mötesplats där politiker, partier och andra organisationer sprider sina politiska budskap. Tyngdpunkten i denna studie kommer att ligga på att undersöka vad som får högskolestudenter att klicka på respektive bortse från politiskt innehåll i sina Facebookflöden. Syftet med studien är ta reda på högskolestudenters inställning till och deras beteende rörande politiskt innehåll på Facebook. Då de är en grupp som i stor utsträckning använder sig utav Facebook, samt att politik i sociala medier är ett tämligen ungt fenomen så är det av intresse att undersöka vilka orsaker som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 67 högskolestudenter från KTH för att samla in rådata. Vi kompletterade enkätundersökningen med en kvalitativ loggboksstudie som pågick i tre dagar. Resultaten från undersökningarna visar på att det finns många anledningar till varför högskolestudenter väljer att klicka på en länk med politiskt innehåll respektive bortse från den. Vi har från dessa resultat identifierat och fokuserat på de mest återkommande anledningarna till vad som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. Vi har dragit slutsatsen att deltagarna främst klickar på en länk med politiskt innehåll när de har ett egenintresse för det politiska ämnet i länken. Vidare klickar de även när de har en relation till det politiska ämnet, är sakpolitiskt intresserade av ämnet, har en vilja av att förstå andra politiska perspektiv (sett till sina egna) samt när de har en vilja att hålla sig uppdaterad. Skillnaden mellan dessa anledningar, som är nära besläktade med varandra, förklaras mer djupgående under diskussionsdelen. De centrala anledningarna till att de bortser från politiskt innehåll i sina Facebookflöden är; svårighet att relatera till det politiska ämnet, inget intresse för politik samt skepsis till informationskällan.

The Swedish political landscape has become more polarized with questions regarding multiculturalism, identity and globalization. The same polarization is reflected in the way media and news outlets report on current events. This polarization can, in turn, have an effect on individuals and their decision-making process when looking for a news outlet that reflects their unique political views. But is it possible that aspects such as cultural capital also affect each individual's decisions and are news outlets deliberately using aspects of cultural capital to attract a certain demographic? Using a qualitative method this case study aims to research if readers of two politically opposing Swedish magazines share the same cultural capital or if the readers differ both in political views and life experiences. Eight interviews were conducted with readers of the two magazines to answer the question at issue. Although the study does not aim to prove a hypothesis or create generalizable material, the major findings of this explorative study show that the readers share a lot of cultural capital. In regards to organizational identity, readers of the left-leaning magazine primarily identify with their organization, but no readers seem to regard their relationship with the magazine as affiliation. The study’s result cannot be deemed representative or theory-forming, but instead aims to inspire further research in the field and show the relevance of cultural capital in modern society.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning. För att läsaren ska få ut såmycket som möjligt av vår uppsats tror vi att det är viktigt att denne ärfördomsfri och läser uppsatsen på ett naivt vis. Därför vill vi, med dessa ord,inbjuda läsaren till vår uppsats. Vi hoppas på att det kan hjälpa läsaren attbörja reflektera kring detta viktiga ämne. / Uppsatsnivå: C

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

Uppsatsen handlar om att pröva en teori som menar att en hög internetanvändning kan leda till ökad polarisering och därmed bli ett hot mot demokratin genom att ta bort debatt, diskussion och konsensus. Polariseringen ska framkomma genom att internetanvändarna har större möjlighet att förtränga information och åsikter som strider mot ens egna. Samtidigt ska dessa individer även ha större möjlighet att gå med i grupper som endast innehar likasinnade människor. Genom the daily me skapar människor även sig ett ramverk över hur deras vardag ska se ut gällande vilken information som de tar del av. Uppsatsen prövar huruvida samhällets åsikter är mer extrema i Norge och Polen år 2010 och år 2016 bland dem som använder sig av internet ofta kontra sällan, vilket det enligt teorin borde vara. Metoden för att testa detta utgår från en kvantitativ statistisk analys där variabler ställs mot varandra för att identifiera ett samband. Resultaten av uppsatsen visar på att det finns ytterst små mönster av en ökad polarisering bland de som använder internet ofta. Jag argumenterar för att resultaten visar inte på en tillräckligt stor polariseringstrend bland de som använder internet ofta. Värt och nämna är att på grund av att en stor del av kapitel 5 (resultat och analys) består av diagram och tabeller så kommer det att finnas en del större mellanrum mellan vissa delar. Utan dessa mellanrum hade till exempel en halva av en tabell hamnat på en sida och andra halvan på den andra.