Denna studie har analyserat fyra forumtrådar från det svenska Internetforumet Flashback Forum. Jag har specifikt valt att studera forumets underavdelning för diskussioner rörande feminism och jämställdhet. Jag har – genom närläsning, diskursanalys och katalogisering av foruminläggen – försökt att analysera och “konstruera” de diskurser som dominerar denna forumavdelning, för att förstå hur skribenterna artikulerar tecken som “feminism” och “kroppen”. Mina slutsatser är att två diskurser tydligt dominerar på forumavdelningen. Den dominerande av dessa diskurser är en liberal sådan, där skribenterna – åtminstone i sin retorik – ställer sig positiva till jämställdhet. Samtidigt uttrycker de en hård kritik mot feminism, då de ser den feministiska rörelsen som en rörelse som enbart gynnar kvinnor. Den andra stora diskursen är istället konservativ och korporativistisk i grunden, och skribenterna kritiserar både koncepten feminism och jämställdhet ur ett perspektiv som grundar sig i biologism och en förståelse av samhället som en organisk kropp.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ’de’ begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många. På Passagen.se underkategorin svenska samhället är det legitimt att tala kritisk om invandrare. I det kritiska talet om invandrare fann vi ett undvikande av att använda begreppet ’invandrare’ där det istället byts ut mot ”utisar”, ”kulturberikare” och ”MENA-folk”(eufemism för människor från Mellanöstern och Nordafrika). / The purpose of this essay is to use discourse analysis to investigate the everyday speech concerning 'immigrants' on the forum Passagen.se, subcategory Swedish society. In addition, we intend to discover in what way 'immigrants' is depicted as a problem and how legitimate talk about 'immigrants' is devised. Earlier scientific studies on the subject with discourse analysis as a tool has been performed by analysing various media, interviews and everyday speech, but mostly in other countries than Sweden and not on the internet. In discourse analysis, therory and method is intimately connected, which means that the concepts we present in the Theory section will be used in our Method of analysis. The result of our discourse analysis showed a great number of discourses, concerning immigrants, most of them sceptic, but also a few liberal ones. 'Immigrants' is depicted as a problem in the way that 'they' are said to commit crime, deceive, threaten 'our' culture, conspire against 'us', are way too costly and on the whole simply are way too many. On Passagen.se, subcategory Swedish society it is ligitimate to talk about 'immigrants' critically, as long as one does not actually use the word 'immigrants,' but different kinds of euphemisms.

Denna studie har som syfte att undersöka hur råd och stöd språkligt konstrueras i en forumkontext gentemot personer som lider av ett självskadebeteende. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för hur icke-professionella personer ger råd och stöd till personer som lider av denna typ av psykisk ohälsa. Studien har urskilt två typer av råd: känslomässiga respektive informativa råd. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell har studien genomfört  textanalyser av rådens ideationella och interpersonella funktion. Resultatet visar på både likheter och skillnader i hur känslomässiga respektive informativa råd språkligt konstrueras. Studien visar att de båda typerna av råd till störst del beskriver en betydelsemässig erfarenhet som syftar till mentala tillstånd och handlingar samt att de båda typerna är informationsgivande till sin karaktär. Trots att de känslomässiga och de informativa råden förefaller lika varandra utifrån flera avseenden har studien visat att de representerar två olika språkliga karaktärer. De känslomässiga råden karaktäriseras till stor del av att den som ger råd språkligt placerar sig själv i självskadandekontexten, detta till skillnad från de informativa råden där den som ger råd till stor del osynliggörs.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

The internet offers citizens new possibilities to participate in political communication by setting topics on the agenda of public discussion that are neglected by the conventional media. The article examines if and how the topics of the new emerging political public on the web differ from the topics generated by traditional media. The empirical analysis reveals that the topics are mostly the same. However, the analysis also shows that a clear separate public sphere exists that deals with topics outside the political mainstream.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

Denna explorativa studie analyserar gemensamma och differentiella mönster för kommunikation och beteende hos användare i Hjälpforum. Målet med studien är att kartlägga aktiva användartyper med syfte att ge SVT kunskap om Hjälpforumets användare. Om forumadministratörer har mer kunskap om användarna i Hjälpforum kan de anpassa sin kommunikation utifrån användarnas individuella behov och öka deras förmåga att bidra med mer kvalitativ återkoppling. Detta kan i sin tur bidra till en positivare inställning och ökat förtroende hos användare i Hjälpforum. I denna studie kunde fem användartyper kartläggas i Hjälpforum med stöd av egen empiri och tidigare forskning. Nybörjare utgör främsta användartypen i Hjälpforum och SVT bör därför tillgodose deras behov för att eventuellt minska antalet nya användarinlägg. Dessutom kunde denna studie med hjälp av lämpliga databearbetningsverktyg kartlägga, en för tillfället, okänd användartyp i Hjälpforum utifrån ovanliga mönster i beteende och kommunikation vilket kan vara intressant för vidare analys. Studien presenterar förslag på hur resultatet kan användas för att skapa riktlinjer för framtida kommunikation och utveckling av Hjälpforum och SVT:s webbplats. / This exploratory study analyzes the common and differential patterns of communication and behavior of users in Help Forum. The goal of the study is to map the active user types with the aim of providing SVT knowledge of the Help Forum users. If the forum administrators have more knowledge of the users in the forum, they can adapt their communication based on the individual needs and enhance their ability to contribute more qualitative feedback. This may in turn contribute to a more positive attitude and greater confidence among users in Help Forum. In this study, five types of users could be identified in the Forum with the support of its own empirical data and previous research. Beginners are primary user type in the forum and SVT should cater to their needs in order to possibly reduce the number of new user posts. Furthermore, this study using appropriate data processing tool map, one for the moment, unknown user type in the forum by unusual patterns of behavior and communication which may be of interest for further analysis. The study presents suggestions on how the results can be used to create guidelines for future communication and development of Help Forum and SVT's website.

Studies syfte var att beskriva och analysera hur föräldrar som får barn omhändertagna samt hur socialtjänsten och socialsekreterare framställs i diskussionstrådar på internetforumet Familjeliv som rör omhändertaganden av barn. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvalitativt socialkonstruktivistiskt angreppssätt med teoretiska utgångspunkter som grundar sig i Laclau och Mouffes diskursteori, med begrepp såsom subjektsposition och identitet. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys där vi sorterat och reducerat vårt material samt argumenterat utifrån det. Vi presenterade vårt resultat och vår analys utifrån avsnitten Föräldrar, Socialsekreterare och Socialtjänsten för att sedan göra en sammanfattande analys där dessa tre avsnitt knöts samman. I resultatet såg vi ett antal olika framställningar där föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet beskrevs på olika sätt. Föräldrar som får barnomhändertagna framställdes som såväl tillräckligt goda och otillräckliga föräldrar, precis som socialsekreterare beskrevs som både “bra” och “dåliga”. Centrala karaktärer som konstruerades i vår analys var hjälten, skurken, förövaren och offret. En gemensam nämnare som vi såg i analysen var att såväl föräldrar som socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet vid något tillfälle tillskrevs identiteten människa. Något som framgick av resultatet var en tydlig linje mellan framställningen av föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten där det fanns en dubbelhet i beskrivningarna. Föräldrarnas tillräcklighet eller otillräcklighet beskrevs i relation till socialsekreterare, socialtjänsten och deras handlande och vice versa. Framställningarna konstruerades genom argumentation utifrån egen eller andras erfarenhet samt utifrån mediala och juridiska källor. I vår slutdiskussion ser vi hur bilden som sprids i diskursen om omhändertagande av barn blir problematisk för såväl föräldrar som får barn omhändertagna som för socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet. Vi såg även att såväl föräldrar som får barn omhändertagna som socialsekreterare befinner sig i ett moment 22 där de oberoende av hur de agerar inte kan få rätt i allmänhetens ögon. Vi ställer oss även frågan huruvida den svenska socialtjänsten befinner sig i en legitimitetskris då deras omhändertagande av barn på olika sätt ifrågasätts i diskursen. I vår diskurs, som är den skrivna diskussionen om omhändertaganden av barn på internetforumet Familjeliv, ser vi att det sprids en negativ bild av föräldrar som får barn omhändertagna samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndigheten. Denna bild menar vi kan utmanas av att socialsekreterare i egenskap av sin yrkesroll och på betald arbetstid befinner sig i olika internetforum i syfte att bemöta denna bild.