<p>This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19^th and 18^th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.</p>

This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19th and 18th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ’de’ begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många. På Passagen.se underkategorin svenska samhället är det legitimt att tala kritisk om invandrare. I det kritiska talet om invandrare fann vi ett undvikande av att använda begreppet ’invandrare’ där det istället byts ut mot ”utisar”, ”kulturberikare” och ”MENA-folk”(eufemism för människor från Mellanöstern och Nordafrika). / The purpose of this essay is to use discourse analysis to investigate the everyday speech concerning 'immigrants' on the forum Passagen.se, subcategory Swedish society. In addition, we intend to discover in what way 'immigrants' is depicted as a problem and how legitimate talk about 'immigrants' is devised. Earlier scientific studies on the subject with discourse analysis as a tool has been performed by analysing various media, interviews and everyday speech, but mostly in other countries than Sweden and not on the internet. In discourse analysis, therory and method is intimately connected, which means that the concepts we present in the Theory section will be used in our Method of analysis. The result of our discourse analysis showed a great number of discourses, concerning immigrants, most of them sceptic, but also a few liberal ones. 'Immigrants' is depicted as a problem in the way that 'they' are said to commit crime, deceive, threaten 'our' culture, conspire against 'us', are way too costly and on the whole simply are way too many. On Passagen.se, subcategory Swedish society it is ligitimate to talk about 'immigrants' critically, as long as one does not actually use the word 'immigrants,' but different kinds of euphemisms.

To categorise people is by society viewed as a basic cognitive process. The process is described to occur frequently. The purpose of this study was to investigate teachers experience and views concerning the categorization "we and them", and its relationship to the education of religion. The study aims to explore how the categorisation is expressed and valued. The study also aims to investigate the relationship between the teaching and the student groups heterogeneity/homogeneity, but also the relationship between the categorisation and the teaching. The data was conducted true semi-structured interviews with experienced teachers. The results of the study showed that "we and them" exist in the education of religion. The results of the study did not show an unambiguous perception of how the categorisation is expressed and viewed. The result also showed that the heterogeneity, alternatively homogeneity, of the student groups affects the education. The result also showed that the categorisation is affected by the heterogeneity or homogeneity, of the student groups. / Att kategorisera människor betraktas i den samtida kontexten som en av människans grundläggande kognitiva processer. Kategoriseringen och därmed indelning av människor är en ständigt pågående process. Syftet med denna studie är där av att undersöka i vilken utsträckning kategoriseringen av ett "vi" tillika ett "dom" är påtaglig i dagens religionsundervisning. Studien ämnar att undersöka religionslärares erfarenheter och åsikter kring en eventuell kategorisering av "vi och dom " i religionsundervisningen. Studien syftar till att undersöka hur en eventuell kategorisering av "vi och dom" yttrar sig och hur kategoriseringen värderas. Tillika syftar studien till att undersöka hur religionsundervisningen påverkas om elevgruppen är heterogen alternativt homogen, samt vilken betydelse heterogena-/homogena elevgrupper spelar för den eventuella kategoriseringen. Empirin erhölls genom semistrukturerade intervjuer med erfarna religionslärare. Studiens resultat visade att kategoriseringen "vi och dom" existerar i religionsundervisningen. Resultatet visade inte på någon entydig uppfattning rörande hur kategoriseringen yttrar sig tillika värderas. Vidare visade resultatet att religionsundervisningen påverkas utifrån elevgruppens heterogenitet alternativt homogenitet. Resultatet visade tillika att kategoriseringen "vi och dom" yttrar sig på olika vis, beroende på om religionsundervisningen bedrivs i en heterogen- eller en homogen elevgrupp.

The study The Rome in the hands of journalists: a critical discourse analysis of how Roma people are represented in Dagens Nyheter before and after recognition as a national minority examines the swedish newspaper Dagens Nyheter´s reporting of the Roma people in 1998 and 2018. The aim is to find out if the recognition as a national minority in 2000 has created some form of change in the journalists' representation of the Roma people and how it is expressed.  The method that has been used is a critical discourse analysis, where the main focus has been on the language the journalists have used and how it influenced the larger social context. The study uses a theoretical framework that includes theories that surronds the power of media, representation of the language, stereotypes and other psychological aspects which can explain the mindset of the journalists.  The analysis found both differences and similarities in the reporting of the Roma people since they became a recognised national minority in Sweden. Still, in the discourse of 2018 it can be seen that they mostly are portrayed in av negative and stereotyped way. But it can also be noticed that small steps within the social discourse has been taken. Especially in the usage of language where the Roma people in 1998 almost always where named as ”gypsies” which almost never occured in 2018. It can also be seen that in the discourse of 2018 that the Roma people get to speak for themselves in a less stereotyped way than in 1998. The study found that it is only then, when the Roma is depicted as an individual and get to tell its own story, old stereotypes can be disregarded.

<p>En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna.</p> / <p>A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.</p>

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna. / A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.

The thesis is focused on construction of Czech national identity in press (MF DNES January - June 2010). It describes this complex problem in the way of discourse analysis. Therefore, there is not used special or particular research method, because the subject of matter is approached and thought by ontological and epistemological assumptions behind it. The objective of the work is find system, which characterizes construction of Czech national identity, Czech patriotism and Czech character. There must be emphasized that it is not providing absolute answers to the specific problem, but enable us to understand the conditions behind it. First of all, there is shown thinking about Czech national identity from the historical point of view. There are described presumptions of Czech identity and character from the times of Karel Čapek and Tomáš G. Masaryk. Secondly, there is shown contemporary discourse through the study of different levels of the media text, the concepts of Teun van Dijk or Jack Lule are involved.

I denna uppsats studeras individers upplevelser av gränser i ett bostadsområde som har två olika boendeformer villor och hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av gränser och dess innebörder ses som skapade. Studiens frågeställningar är: vilka gränser upplever de boende i området? Vilken innebörd har gränserna för de boende? Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på empirin från kvalitativa intervjuer. Studien har ett konstruktionistisk synsätt vilket innebär att de gränser som upplevs och dess innebörder ses som skapade. Studiens huvudresultat visar att de boende upplever flera gränser och att de inverkar på trygghet, samt hur de boende rör sig i bostadsområdet, vilket skapat en vi och dem-kultur.

Sverigedemokraterna är ett radikalt högerpopulistiskt parti som fortsätter att öka sedan valet år 2010. Vid en opinionsundersökning i april 2012 skulle partiet få 8 procent av medborgarnas röster. Syftet med vår uppsats är att förstå och förklara vilka orsaker som ligger till grund för att allt fler medborgare röstar på Sverigedemokraterna. För att kunna besvara syftet med uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ studie genom att med semistrukturerade intervjuer undersöka upplevelser och attityder till dagens samhällsförändringar bland Sverigedemokraternas väljare och relatera deras upplevelser till tidigare forskning inom ämnet. För att besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt kan SD som parti locka allt fler väljare i dagens globaliserade Sverige? Vilka faktorer kan ligga till grund för att vissa medborgare röstar på SD? Samt vad tror de att SD kan bidra med och förändra i det svenska samhället och mer specifikt för deras egen situation? Vårt teoretiska ramverk är globalisering, representationen ”Vi och Dom”, nation/nationalism och välfärdschauvinism. Med dessa teorier kommer vi ur ett sociologiskt perspektiv förklara vilka samhällsprocesser som interagerar med väljarnas vardagssituation och därmed ligger till grund för deras politiska beslut. Det slutgiltiga resultatet visar att radikal högerpopulistisk retorik är genomgående i samtliga intervjuer. Invandring och välfärdsfrågor var det viktigaste faktorerna till varför intervjupersonerna röstade på Sverigedemokraterna. / The Sweden Democrats is a radical right wing party who continue to increase since the elections in 2010. At a poll in April 2012, the party would get 8 percent of the votes. The purpose of our paper is to understand and explain the reasons underlying that more and more citizens vote for the Sweden Democrats. To be able to respond to the purpose of the paper, we have chosen to make a qualitative study by using semi-structured interviews examine the experiences and attitudes of today's social changes among the Sweden Democrats ' voters and relate their experiences to the previous research on the subject. To answer our purpose becomes the following questions: In what way can the SD as an increasing number of voters in the party attract today's globalized Sweden? What factors can serve as the basis for that some citizens vote on SD? What do they think that SD can contribute and change in Swedish society and more specifically for their own situation? Our theoretical framework is globalization, representation "We and Them" nation/nationalism and welfare-chauvinism. With these theories we come from a sociological perspective to explain what social processes that interact with voters ' living situation and thus is the basis for their policy decisions. The final result shows that radical right wing rhetoric is consistently in all interviews. Immigration and welfare issues were the main factors why the respondents voted for the Sweden Democrats.