<p>This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19^th and 18^th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.</p>

This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19th and 18th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.

Under de senaste decennierna har teknikämnet genomgått en del ändringar och idag är det ett ämne med en separat kursplan och med 200 schemalagda timmar. Detta arbete syftar till att undersöka och besvara tre frågeställningar gällande hur det talas om det styvmoderligt (Skolinspektionen, 2014) behandlade ämnet teknik, vad orsakerna kan vara och om det finns åtgärder som behöver genomföras. Olika aktörers röster blir hörda- de talar om teknikämnets styvmoderliga behandling på olika vis beroende på deras position i skolväsendet samt deras intresse och erfarenhet av ämnet. För att ta reda på hur de olika aktörerna talar om teknikämnets styvmoderliga behandling, intervjuas fem personer från fem olika aktörer, däribland Skolverket, CETIS, lärare osv. En analys, delvis inspirerad av en diskursiv ansats, genomfördes och fann att alla aktörer nämnde liknande aspekter som påverkat ämnet och de framhåller liknande åtgärder. I aktörernas beskrivningar framkommer dock att teknikämnet fortfarande är styvmoderligt behandlat och har lägre status än andra ämnen. Dessutom framkommer det i studien att det troligen finns för få behöriga, kunniga och entusiastiska lärare med det material som skulle kunna väcka elevers nyfikenhet. De talade trots allt om ämnet med en positiv ton och att det finns projekt som ska hjälpa och stötta lärare i teknikämnet. Enligt aktörerna behövs det fler eldsjälar för att få teknikundervisningen och teknikämnet att blomstra. / During the recent school reforms, the technology subject has undergone several changes and today it is finally a subject on its own with a separate curriculum and with 200 scheduled hours. This survey aims to investigate and answer the three questions regarding how the unjustly treated subject of technology is spoken about, what the causes are and whether there are any solutions. Different actors will discuss this issue and they will most probably talk about it in different ways depending on their position in the school system and their interest and experience on the subject. In order to find out how the different actors talk about the unjustly treated technology subject, five different actors are interviewed. This applies to actors such as the Skolverket, CETIS, teachers, etc. An analysis partly inspired by discourse analysis was carried out and found that all actors mentioned similar aspects that affected the subject Technology and the actions with a similar tone. Unfortunately, the subject of technology is treated unjustly and has a lower status than other subjects. They did, however, talk about the subject with a positive tone and mentioning projects that help and support teachers in technology courses. In addition, there are too few competent, knowledgeable and enthusiastic teachers with the right material that could enhance students' curiosity.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts. The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher’s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used. In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from “Liber” and “Gleerups”, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant. The analysis of the sponsored texts and the educational textbook from “Natur och Kultur” indicated a mixture of anthropocentric traditionell environmental and anthropocentric intergenerational enviromental ethics. None of the analysed texts shows any clear non-anthropocentric features. And to conclude; we have seen that the consequences of uncritically select and follow, independent “type” of educational texts, is not a garant for fulfilling the intentions of curriculum. / Föreliggande uppsats syfte är att identifiera och därmed åskådliggöra miljöetiska diskurser i styrdokument, förlagsläroböcker och sponsrade läromedel i en gymnasie- och ämnesgeogra­fisk kontext, och diskutera dess eventuella pedagogiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställ­ningar är: Vilka miljöetiker kan synliggöras i läroplanen Lgr 11 och i ämnesplans- liksom kursbeskrivningarna för geografi? Vilka miljöetiker kan synliggöras i dels förlagsproduce­rade läroböcker och dels i sponsrade läromedel med geografianknytning, och vilka eventuella pedagogiska konsekvenser kan detta ge upphov till? Analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys, CDA, och Mikael Stenmarks miljöetiska kategoriserar. I arbetet likställs Mikael Stenmarks kategoriseringar av olika miljöetiker som motsvarande miljöetiska diskurser. Styrdokumenten uppvisar kopplingar till en ämnesakademisk tradition och till det intergene­rationellt miljöetiskt färgade begreppet hållbar utveckling. De tre förlagsproducerade geogra­filäroböckerna tycks följa samma intergenerationella antropocentriska grundhållning. Detta är dock mer tydligt hos de två nyare Lgr 11-anpassade läroböckerna från Liber och Gleerups än den från Natur och kultur. För samtliga analyserade texter på styrdokumentsnivån och de förlags­producerade läroböckerna kan biocentriska och ekocentriska tendenser sägas vara uteslutna med några enstaka undantag. Sammantaget följer detta resultaten från tidigare studier inom samma ämnesområde väl. I de sponsrade texterna från Utbudet framträder en mer heterogen miljöetik, där både en traditionell miljöetik och intergenerationell gör sig närvarande. Här tycks även någon form av miljövänlighetsdiskurs skymta fram, vilken eventuellt kan knytas till en större reklam- och försäljningsdiskurs. De pedagogiska konsekvenserna rör främst de risker som hör till ett ensidigt och okritiskt för­hållningssätt till och användande av läromedel, vilka kan leda till att läroplaners intentioner går förlorade. I föreliggande arbete kan detta ses i frånvaron av de icke-människocentrerade miljöetikerna i de undersökta läromedelstexterna. Vikten av olika etiska perspektiv är något som både Lgr 11 och geografiämnets styrdokument påtalar vikten av. Dessa och liknade frågor torde bli allt viktigare i utbildningssammanhang inte minst i takt med att allt fler producerar numera genom Internet lättåtkomliga läromedel. Sedan kan ju alltid frågor kring om det i dagsläget alls existerar läromedel som verkligen lyfter etiska perspektiv utanför den antropocentriska, och vilka konsekvenser detta kan innebära ställas?