Försvarsmakten har de senaste åren genomfört stora förändringar för att anpassa sig till en omvärld i förändring. Förändringarna omfattar alla nivåer, och har bland annat inneburit att man bytt befälssystem, personalförsörjningssystem, uppdaterat uniformsreglementet, fram-tagit en ny grafisk profil samt akademiserat officersutbildningen. Uppsatsens syfte är att nå en djupare förståelse för hur omorganisationen i Försvarsmakten har påverkat förbandsandan vid ett arméförband där förbandsandan anses vara stark. Resultatet av studien visar att omorganisationen har påverkat förbandsandan på så sätt att man kan se att personalen blivit allt mer marknadsmässigt inriktad vilket leder till ökad in-dividualism och försämrad lojalitet. Detta kan i förlängningen få konsekvenser när det gäller genomförandet av väpnad strid – då man är väldigt beroende av den djupa sammanhållning-en mellan kamrater som utgör kärnan i förbandsandan. Anledningen till denna ökade indivi-dualisering är bland annat att soldaterna inte har känt sig delaktiga i de förändringar som genomförts och att omorganisationen skett med bristande insikt gällande för soldaterna vik-tiga faktorer, som exempelvis behandlandet av artefakter. Denna brist på delaktighet har lett till misstro och brist på tillit, vilket i sin tur påverkar förbandsandan.

<p>En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna.</p> / <p>A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.</p>

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna. / A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.