Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation. Kontinuitet associeras med familjeliknande förhållanden, betydelsefulla roller, ökad självsäkerhet, tydliga mål och aspiration, ökade aktiviteter, polariserade föreställningar och motsättningar. Urkoppling associeras med personlig utveckling, distans och psykisk ohälsa. Ett förslag till förklaringsmodell presenteras. Negativ social identitet leder till anslutning, positiv social identitet leder till kontinuitet, hotad social identitet kan leda till eller ifrån kontinuitet, negativ social identiet leder till urkoppling.

Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

Denna studie unders.kte fritidsledares upplevelser och erfarenheter av .ldersblandad och .ldersindelade fritidsaktiviteter p. fritidsg.rden samt om de upplevde n.gon skillnad mellan grupper av deltagare med lika eller blandad .lder och deltagarnas sociala utveckling. .tta fritidsledare intervjuades i studien. Analysmetoden f.r denna studie var induktiv tematisk analys. Dataanalysen resulterade i fyra teman: fritidsledarrollen och syns.tt p. .ldrar, samma eller olika - kategorisering, gruppen - anv.ndning och gruppmedlemmarna - j.mf.relse). Resultatet visade ingen upplevd skillnad n.r det g.ller utveckling av social identitet hos deltagarna kopplat till bes.kande i de .ldersblandade- och .ldersindelade aktiviteterna. I st.llet beskrevs f.r samtliga aktiviteter en identitetsutveckling som g.r i linje med social identitetsteori.

I föreliggande studie har den politiska diskursen kring nationell identitet i Sverige undersöktsför att bidra till en bredare bild av den diskurs som produceras när det talas om nationellidentitet i den politiska debatten. Med hjälp av social identitetsteori och ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv på nationell identitet undersöks hur denna diskursbeskriver oss, det vill säga svenskar, och dem, det vill säga icke-svenskar. Tidigare forskninghar visat att diskursen om nationell identitet relaterar till exkludering av främmande grupperoch olika nivåer av fördomar mot invandrare. Med den kritiska diskursanalysen som verktyganalyserades två politiska debatter med 8 års mellanrum för att undersöka likheter samtskillnader i hur diskursen kommer till uttryck de olika åren. Resultatet fann att den politiskadiskursen kring nationell identitet i Sverige innehöll olika teman som beskrev oss och dem.Ett tema inom diskursen koncentrerade sig på att ge positiva skildringar av Sverige, medan deandra fokuserade på gränsdragning samt skillnader mellan oss och andra. Studien fannslutligen att dessa teman har förändrats mellan de två debatterna och dessa förändringarimplicerar förändringar inom diskursen som främst gått mot att ställa fler krav på vad somkrävs för att inkluderas i svenskheten.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

Sammanfattning Titel Effekten av Influencer Marknadsföring på konsumenters: En studie av hur influencer kampanjer påverkar konsumenternas varumärkeslojalitet och köpintention Nivå C- uppsats, 15 hp Författare Charlotte Krönlein och Hanna Kram Handledare Afshin Afsharipour Examinator Svante Andersson Termin VT 2023 Syfte: Syftet med studien är att förstå effekten av hur influencers medverkan i kampanjer på konsumenters varumärkeslojalitet och köpintention, samt att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor i detta sammanhang. Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur mycket influencers medverkan i kampanjer påverkar människors vilja att köpa företagets produkter och hur de bidrar till varumärkeslojalitet, samtidigt som den tar hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor. Teoretiska referensramen: Uppsatsen är fördelad och uppdelad på teori inom fem olika områden. Referensramen börjar med att presentera köpintention, därefter tillit och förtroende som följs med influencer marknadsföring,  social identitet och electronic word of mouth.  Metod: För att undersöka våra tre forskningsfrågor utfördes en kvantitativ studie med 294 respondenter som var jämnt fördelade mellan kvinnor och män, samt åldrar mellan 18-60+ år.  Empiri: Med hjälp av en enkätundersökning samlades 294 svar in från kvinnor och män. Vidare presenterades resultatet i form av tabell och diagram som senare har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen.  Diskussion och slutsats:  Denna studie belyser influencer-marknadsförings effekt på varumärkeslojalitet och köpintention. Nyckeln till framgång ligger i att välja rätt influencer och att det finns en positiv inställning till influencern och deras marknadsförda produkter. Resultaten visar också på könsrelaterade skillnader, att män tycker den känslomässiga anknytningen är viktigare vilket öppnar upp för vidare forskning. Nyckelord: Influencer marknadsföring, köpintention, varumärkeslojalitet, social identitetsteori, electronic word of mouth, Theory of Planned Behavior

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat &amp; slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result &amp; Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision