Bakgrund: Lärare ställs ständigt inför betydelsefulla val under olika situationer i skolan. Vad än läraren väljer att utgå ifrån i sin undervisning så handlar det om att skapa förståelse och bidra till en miljö som inkluderar elevers olika erfarenheter. Styrdokument och tidigare forskning betonar vikten av att elevernas livstolkningar framhävs i undervisningen för att vidga deras förståelse och tolerans för varandra. Enligt tidigare forskning anses även ämnet religion som ett laddat ämne för lärare. Syfte: Syftet med denna studie är att få inblick i hur lärare uppfattar religionsundervisningen i relation till elevers livstolkning samt vilken roll den tilldelas i undervisningen. Metod: Metodvalet för denna studie grundades på en kvalitativ forskning med lärarintervjuer i fokus. De fyra lärarna vi intervjuade hade olika bakgrunder och förutsättningar, vilket resulterade i att alla hade olika erfarenheter kring ämnet. Intervjuerna utfördes på fyra olika arbetsplatser i Västra Götalandsregionen. Resultat: Resultatet visade på att lärarna är osäkra i användningen av elevers livstolkning, vilket är en av faktorerna till att livstolkning får ett minskat utrymme i undervisningen. Vidare visade även resultatet på att lärarna främst fokuserar på faktaförmedling i religionsundervisningen.

No description available.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.

No description available.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan. Deras undersökningar har visat att i grundskolan har elevernas engagemang av religionsämnet har minskat men ökat en aning i det som kallas privat religiositet. Med privat Religiositet menas till exempel livsfrågor, moderna livsåskådningar osv.Undersökningen i en här uppsatsen visar att lärarna använder sig av en viss rutin när de planerar sina undervisningar. Dessa rutiner upplevs av eleverna som icke givande inlärningsmetod. Läraren berättar dock att det finns en tröghet i skolstyrelse och i ämnets omfång som gör att denne väljer just de rutinerna. Olika didaktiker såsom Hartman, Almen och Olivestam lyfter fram hur viktigt det är att lärarna reflektionerna över sin undervisning. De påpekar även att det är vikigt att utgå från de grunddidaktiska frågorna vad, hur och varför. För att kunna nå de nationella målen och skapa kunskap för livet och inte enbart för skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsämnets förändring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhället genomgått de senaste femtio åren. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda på och förklarat de förändringar ämnet genomgått med hjälp av bl.a. äldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förändring har jag använt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord på det svenska samhället. Sekularisering får ses som en religiös förändring bort från en enhetsstat, och över lag är det kristendomens förlorade mark som i arbetet benämns som sekularisering. Avslutningsvis kommer förändringen inom ämnet religionskunskap ställas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om ämnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell.

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ”exclusive humanism”. The research questions are: • What are the authors writing about when describing the secular world- views? • What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11? • Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ”exclusive humanism”? The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big. Nor are secular world-views given much space in the books to begin with. On a quantitative level the amount of pages given to secular world-views is actually decreasing with the new curriculum. Different non-religious world-views are presented in different ways, for instance humanism is often as a movement with a certain focus on the Swedish secular humanism organization, Humanisterna. This can be contrasted to existentialism which is potrayed almost entirely as a result of certain individuals and their ideas. When it comes to Taylors concept of exclusive humanism this study shows that this corresponds with the defentions of non-religoius world-views in some of the cases. Two of the books are not defining non-religious world-views in a way that is coherent with Taylors term exclusive humanism.