<p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.