<p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor. Valen har även ställts i förhållande till om lärarna utgår ifrån en undervisningstradition som syftar till att eleverna ska lära om eller lära av religioner.I undersökningen har det framkommit att lärarna i hög grad utgår ifrån eleverna och främst deras intressen, när de ska göra undervisningsval i religionsämnet. Detta pekar på att de intervjuade lärarna inte utgår ifrån den selektiva tradition som rör världsreligionernas dominans, utan låter elevers livsfrågor och intressen stå i fokus, vilket främjer en undervisningstradition som gör att eleverna lär sig av religioner och inte om.Det har visat sig att elevernas studieinriktningar har inverkan på lärares undervisningsval i vissa fall. Exempelvis har det klargjorts att vissa studieinriktningar läser mer religion än andra, vilket präglar innehållet. Detta visar på att det är studieinriktningen i sig som är avgörande, vilket inte berör religionsundervisningens selektiva traditioner.Det har även framkommit att flera lärare väljer att undervisa mer om islam, eftersom det uppdagats att många elever har fördomar mot muslimer. Detta visar på att lärarna i undersökningen inte utgår ifrån den selektiva traditionen gällande kristendomens ställning. Det visar även på att det finns ett stort samhällsproblem, som måste förebyggas.

No description available.

Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

En studie i hur tolkandet av sekulariseringsteorin har förändrats över tid inom religionssociologin, då många religionssociologer i dag ändrat uppfattning om huruvida den tidigare tolkningen är hållbar eller om den saknar evidens. Att arbeta som religionslärare måste innehålla att man tar till sig nya förändringarna genom att studera ny forskning gällande sekulariseringens utveckling samt nya de nya tolkningarna vilket dagens religionssociologer har öppnat upp för. De flesta religionssociologiska forskare menar att det finns nya tolkningar av sekulariseringens utveckling i världen. Vilket görs utifrån den hermeneutiska tolkningen samt förståelseprocessen. Studiets teori utgår ifrån att reflektera på differentieringen, då den gamla teorin inte granskar de skilda sekulariseringsteorierna, vilket behövs för att tolka det som i dag anses fattas i sekulariseringsterorin. Inom den nya tolkningen finns nya perspektiv att bejaka men även att den gamla till viss del kan ha relevans än idag. Vilket kan användas inom religionsundervisningen för att aktualisera religionsämnet då det har framkommit i undersökningar att ungdomar anser att religionsundervisning i gymnasiet endast består av upprepning från högstadiet och genom detta blivit ett tråkigt ämne i gymnasiet.

Background: In 2022 the Swedish National Agency for Education revised their sex education curriculum. The revised course, now called ”Sexualitet, samtycke och relationer” (SSR), aims to highlight the importance of consent and further include aspects such as honour-related violence alongside the traditional course content. SSR is mainly taught through subject integration, that is through integrating aspects of the curriculum in subject teaching. The extent of the integration is in part regulated by the National Agency. In the core curriculum of the subject Religious Education, it is for instance explicitly stated that gender and sexuality are to be taught within the understanding of religion. In the revised sex education curriculum, the National Agency also presents that it is appropriate to include education about honour-related violence and sexual consent within the framework of Religious Education. However, little is known about how the revision actually has affected the educational content. Aim: The purpose of this study was to investigate whether Swedish religious education teachers in secondary schools have altered their teaching after the National Agency for Education’s revision of the sex education curriculum. Method: Religious education teachers in Swedish high schools aswell as secondary schools were recruited to participate in this interview-based study. The teachers were interviewed in a semi-structured method and the interviews were subsequently transcribed and analysed using sentence concentration. Finally, the findings were sorted into three categories – implemented changes, educational content and external factors. Results: A total of seven teachers were interviewed in this study. As for implemented changes, a majority of the interview subjects had not altered their teaching after the introduction of SSR. The most heavily emphasised external factor was the lack of time to properly adress the content in curriculum alongside the regular subject teaching. Conclusion: The absence of changes in the educational content may partly be explained by a lack of educational tools on the teachers’ part, such as competence development in the issues that SSR tackle. The policies regulating the implementation could also be a contributing factor, seeing as they have the potential to be unclear in their openness.

Arbetet kring hur lärare skall hantera livsfrågor och dess komplexitet av det har fått en alltmer framträdande roll i dagens skoldebatt. Denna intervjustudie undersöker i linje med studiens syfte fyra olika religionslärares sätt att arbeta med livsfrågor och vilka dilemman som uppstår kring detta i klassrummen. Studien har sin grund i tidigare gjord forskning samt Hartman och Pettersons förklaringsmodell kring livsfrågor, livsfrågepedagogiken. Metoden för arbetet är en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer av fyra stycken religionslärare verksamma på gymnasieskolor i Linköpings kommun.                         Resultatet pekar på att lärarna arbetar likt Hartman och Pettersons förklaringsmodell kring livsfrågor, i diskussion med klassen och med tematisk undervisning. Vidare visar resultatet även på att de dilemman som uppkommer till störst del beror på konflikter mellan elever som har starka olika åsikter. Till grund av detta ligger skolans mångfald och elevernas olika bakgrunder i form av sociala aspekter och trosföreställningar.

In this knowledge overview, I aim to compile and analyze currently available research regarding the ideal of objectivity in the subject of religious studies in Sweden. I chose this topic after reading an article that criticized Sweden’s religious education. The article made me want to investigate whether the subject of religious studies is objective, as it is claimed to be, or if there is cause for criticism. The question at issue in this knowledge overview is as follows: what does research say about how the formulations regarding non-denominationalism and objectivity in Sweden's policy documents are interpreted and implemented in the subject of religious studies, and what consequences this has for education in a multicultural classroom?   To answer my chosen question, I began the process of searching for scientific studies regarding the objectivity of Sweden’s religious education and students’ experiences of the subject. I used the databases Swepub and Education Research Complete (ERC) to find 10 useful sources. All sources are peer-reviewed, written from 2011 onwards, and are centered around upper secondary school. In the chapter “Method and material” all sources are presented and examined. In “Results and discussion” I discuss the content and results of each source thematically, through three different sections. The first one, “Religious education in a secular society”, examines what research says about whether Sweden's secular society influences religious education. In “The influence of Christianity”, I examine what research says about how Sweden’s history of Christianity affects religious education today. Finally, in “Consequences and students experiences”, I present studies on how students experience religious education.   In the final chapter “Conclusions”, I summarize the results from the previous chapter and present my conclusions. I conclude that there is evidence of a secular discourse in the subject of religious studies. There is overwhelming evidence of a widespread belief that a secular teaching approach is neutral when in reality, it leads to stigmatization of religious people and thus religious students. By extension, many students who identify with traditional religions choose to hide their identity. Research has shown that teacher students hold secular values to a large extent, which leads me to conclude that teachers' own values affect how they interpret policy documents. The presented research also leads me to conclude that Christianity has a continuing influence over how other religions are presented. Religions are defined through “faith”, reflecting the country’s long history of Protestant domination.   Finally, I state that there is a lack of sufficient research on the subject to draw definite conclusions and I therefore call for further research. I argue that it would be relevant to investigate how teachers interpret the formulations regarding objectivity and non-denominationalism in the policy documents. I would then have pupils answer surveys before and after they have attended the course “religious studies 1b”, to examine whether their attitudes towards religion are affected by their teacher's approach. Another suggestion for further research is to analyze teaching materials, to see if these are characterized by secularism and Lutheran Protestantism in a comparable way.