Tidigare forskning visar att motivation påverkar elevers utveckling, resultat och prestationer i ämnet matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och hur F-3-lärare arbetar för att motivera alla elever i matematikämnet. Studiens teoretiska perspektiv är den didaktiska triangeln som synliggör relationen mellan lärare, elev och ämne. Den didaktiska triangeln blir relevant för studien då vi undersöker och analyserar hur lärare arbetar för att motivera sina elever i ämnet matematik. Studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex lärare intervjuades. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. Det insamlade materialet ligger till grund för studiens resultat som besvarar de två forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare arbetar varierat, individanpassat och lustfyllt för att motivera alla elever. Vi kan då dra slutsatsen att dessa aspekter blir viktigt för att motivera elever i matematik och att det kan påverka elevers utveckling, prestationer och resultat. Av resultatet kan vi även dra slutsatsen att olika faktorer kan möjliggöra respektive hindra elevers motivation i matematik. Faktorerna handlar om lärares inställning och resurser som digitala verktyg, personal, material och lokaler.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur lärare bemöter situationer där barn far illa i hemmet. Studiens urval är fem verksamma F-3 lärare i Mellansverige som genom semistrukturerade intervjuer belyser sina erfarenheter, upplevelser och metoder om hur lärare bemöter barn med otrygg hemmiljö. Resultatet i studien visar på att lärare har olika metoder för bemötandet av barn som far illa i hemmet, lärarnas eftersträvan att skapa en trygg skolmiljö för elever är densamma även om bemötandet kan se olika ut. Slutsats av denna studie är att det finns faktorer rörande bemötandet av dessa elever att utveckla på skolor som påverkar både elever och personal negativt. Det står i läroplanen att skola och hem ska samverka, men lärarna i studien upplever att formerna för hur samverkan ska ske är oklara.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

I läroplanen för grundskolan och fritidshemmet är det framskrivet att elever i F-3 ska arbeta med den historiska tidslinjen men även utveckla deras historiemedvetande. Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare resonerar kring deras arbetsätt när de arbetar med den historiska tidslijen samt hur de resonerar kring att utveckla elevers historiemedvetande. Den metod som använts inom studien är en semistrukturerad intervju som genomförts digitalt. För att kunna analysera det insamlade materialet har vi använt tematisk analys vid bearbetningen. Resultatet visade att de intervjuade lärarna hade olika sätt resonera kring begreppen inom arbetet med historiska tidslinjen. Begreppet historiemedvetande var ett begrepp som vissa av lärarna kände till och andra inte. Men det som märktes vid analysen var att lärarna på ett eller annat sätt arbetade med historiemedvetande utan att benämna begreppet i undervisningen. Efter bearbetningen av intervjuerna framkom det flera olika arbetssätt som används av F-3 lärare när de arbetar med den historiska tidslinjen. Det framkom även att informanterna inte alltid kände till ordet historiemedvetande däremot beskrev dem olika faktorer som visade att de arbetade med att utveckla ett historiemedvetande.