Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Att ett ämne som samhällskunskap ständigt är i förändring kan både vara ett problem och samtidigt berika lärarens undervisning. I den tidigare forskningen som jag presenterar framkommer det en tydlig problematik när det gäller skolämnet samhällskunskap på mellanstadiet. Samhällskunskap är ett stort och brett ämne där en stor mängd stoff skall bearbetas i undervisningen, men vilka faktorer är det då som påverkar hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet? Syftet med detta examensarbete är att utföra en egen undersökning med utgångspunkt i vad det är som styr hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap. Både vad det gäller innehållet och i vilken ordning innehållet prioriteras samt om det finns särskilda faktorer som spelar in. För att kunna analysera den insamlade datan i undersökningen utgår jag från läroplansteorin. Hos den enskilda läraren sker det ständigt en transformering av läroplanen, vilket i sin tur påverkar hur lärarna prioriterar i det centrala innehållet. Samhällskunskap är även ett av flera ämnen som har en svag avgränsning, vilket gör det svårare att kontrollera. Metoden som valdes för att kunna genomföra undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fyra olika mellanstadielärare. Intervjuerna bestod alltså av ett par öppna frågor och kunde följas upp av eventuella följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer bidrar till att samtalet kan bli både mer öppet och få ett större djup. Resultatet visar bland annat på att samtliga lärare anser att samhällskunskap både är ett av de viktigaste ämnena och ett av de roligaste. Flera av de intervjuade lärarna lyfter, i likhet med tidigare forskning, att det är ett väldigt stort ämne som även kan ge viss frihet. Vad det innebär att vara källkritisk är något som flera av lärarna värderar högt i sin undervisning. Det framkommer även att både läromedel, elevinflytande och aktuella händelser kan ha ett finger med i spelet när det gäller vilka faktorer som påverkar urvalet.

In this paper, the aim has been to describe the Young Eagles in Norrbotten and the organization during the period 1955-1970. It was a knowledge on research on Young Eagles in Norrbotten in the previous research There is research on Young Eagles around outdoor life and citizenship. There is also research on the Workers' Education Association and IOGT, which were other organizations related to the Young Eagle's National Association. Through my addition to writing about Young Eagles in Norrbotten, the picture of the Young Eagles National Association's activities is widening. The questions were How was the organization of Young Eagles in Norrbotten 1955-1970? and What was the main purpose of their organization? There was a district board and local departments that were part of the Young Eagles National Association  which stood for the values ​​of democracy solidarity and cooperation. The organization was conducted through activities of various kinds. These were summer camps, activities for teens, study circles, leadership education outdoor courses and courses for the board in the departments. The first main purpose of the Young Eagles in Norrbotten from 1955 to 1970 was to attract teens to the activities within the district and to the local associations through forum groups and study circles. The other main purpose was to educate young people into the ideas and values ​​of the Young Eagles National Association through leadership training and activities of various kinds. The third main purpose was to encourage leaders in the Young Eagles in Norrbotten. The source material has been handled with a qualitative text analysis aimed at idea and ideology analysis. / I denna uppsats har syftet varit att beskriva Unga Örnar i Norrbottens verksamhet under perioden 1955–1970. Det finns en kunskapslucka kring Unga Örnar i Norrbotten i den tidigare forskningen. Det finns forskning om Unga Örnar kring friluftsliv och medborgarskap. Det finns även forskning om Arbetarnas bildningsförbund och IOGT som var andra organisationer med koppling till Unga Örnars Riksförbund. Genom mitt bidrag att skriva om Unga Örnar i Norrbotten breddas bilden av Unga Örnars Riksförbunds verksamhet. Frågeställningarna var Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970? och Vad var huvudsyftet med deras verksamhet 1955–1970? Det fanns en distriktsstyrelse och lokalavdelningar som var en del av Unga Örnars Riksförbund som stod för värderingarna demokrati solidaritet och samarbete. Verksamheten bedrevs genom aktiviteter av olika slag. Dessa var sommarläger, tonårsinriktade aktiviteter, studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete. Det första huvudsyftet med verksamheten 1955–1970 var att locka tonåringar till aktiviteterna inom distriktet och de lokala föreningarna genom forum grupper och studiecirklar. Det andra huvudsyftet var att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar genom ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag. Det tredje huvudsyftet var att fostra ledare inom Unga Örnar i Norrbotten. Källmaterialet har hanterats med en kvalitativ textanalys inriktad mot idé och ideologianalys.