No description available.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel. I vårt resultat har vi funnit att tidsaspekter lyfts upp som ett hinder för värdegrundsarbetet samt att två av lärarna uttrycker problematik kring fördomar och negativa åsikter mot islam och muslimer. Vi har även funnit att lärarna i vår studie anser att det är viktigt att agera och ge motexempel när elever uttrycker fördomar eller negativa åsikter i klassrummet och att man som lärare behöver känna in vilken situation som dessa uttalas i.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag?  För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.

Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel. Konflikthantering sker på olika sätt för respondenterna beroende på situation och barn men det kan fortfarande urskiljas en gemensam ståndpunkt respondenterna emellan. Barnens utveckling är något som samtliga intervjupersoner försöker arbeta med, fast med fokus på olika detaljer. Resultatet visade också att kommunikation är något ytterst viktigt för de deltagande, både kommunikation mellan barnen och de vuxne men även mellan hemmen och förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2013-06-07</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka. N. G Kjellbergs pedagogiska tankar var inspirerade av de psykiatriker och läkare på kontinenten som förespråkade den pedagogiska behandlingsformen moraltreatment och han var mycket liberal i sin syn på undervisning i stort. Den viktigaste metoden för fostran av de sinnessjuka var arbetet på hospitalet. Utifrån viljan och förmågan att arbeta bedömdes denne som frisk eller sjuk. Undervisningen på hospitalet bestod främst av religiös underdånighetsfostran och fokus låg på religionsundervisningen. Denna undervisning hade främst i syfte att få den intagna att förstå sin roll i samhället och bli nöjd med den. Övrig undervisning var av ringa vikt.

Syftet med denna studie är att undersöka vad läroplanen säger om fostran och sedan jämföra detta med hur lärare uppfattar sina roller i klassrummet vid fostransuppdraget av eleverna i praktiken. Forskningsfrågorna som resultatet i studien utgår från är: Vad är lärarens ansvar enligt läroplanen vid fostran av eleverna? Hur uppfattar läraren sin roll vad fostran av eleverna? Hur benämns fostran i läroplanen jämfört med det empiriska maerialet? Genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i låg- och mellanstadiet och en fördjupad blick i 2011 års läroplan ger denna studie möjligheter att analysera teoretiska och praktiska krav på fostran. Jag har valt att specificera studien och fördjupa mig läroplanen och reflektera kring lärarnas uppfattningar om fostran utifrån Fjellströms teoretiska ram. Fjellströms teoretiska ram innehåller tre stycken delmål med skolans fostran: individualisering, idealbildande fostran och socialisering. Individualisering innebär att skolan ska hjälpa eleven hitta sin unika egenart, idealbildande fostran innebär att läraren lär eleverna värden och normer genom att vara en förebild och socialisering innebär att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare som är socialt kompetenta. Resultatet visar att socialisering förekommer i större utsträckning både i läroplanen och i det empiriska materialet, medan idealbildande fostran och individualisering tar mindre plats. Fostran beskrivs på två helt skilda sätt i läroplanen och i det empiriska materialet, då läroplanen berättar vad skolans ansvar är medan lärarna beskriver det praktiska fostransarbetet. Det blev därför svårt att genomföra en tydlig jämförelse, då mycket av det som står i läroplanen är begrepp som är öppet för tolkning. De gemensamma man kan hitta hos dessa är däremot att både betonar vikten av att eleverna ska finna sin unika egenart och en god klassrumsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

Många barn och ungdomar tycker om att träna fotboll och fotbollsträning ingår som en naturlig del i många barns och ungdomars uppväxt och socialisering. För fotbollsföreningarna är också barn- och ungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av välutbildade ledare för barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem både som spelare och unga människor. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvändiga kvalifikationer och att de är utbildade för att klara uppdraget . Data till studien har samlats in med enkäter under våren 2012. 47 fotbollsföreningar och 12 distriktsförbund deltog i studien genom att de besvarade en enkät per förening eller distrikt. Syftet med studien var att analysera eventuella likheter och skillnader på utbildningsnivåer inom tränarutbildningen avseende fotbollstränare för barn och ungdomar (barnens ålder 0-12 år, ungdom 13-19 år), samt att analysera eventuella samband mellan utbildningsnivå och geografisk hemvist och storlek på klubben. Undersökningen kontrollerade även fotbollsföreningarnas uppfattning angående tillgängligheten på tränarutbildningen. Resultatet visade att det inte finns någon mätbar skillnad i antalet utbildade tränare beroende på geografisk hemvist utan det berodde mer på antal utövare. Däremot fanns det skillnader i antalet utbildade tränare beroende på vilken nivå tränaren var verksam på, elitklubbar har fler högre utbildade tränare.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten består av videoobservationer där dagligen återkommande situationer har dokumenterats vid två svenska förskolor. Analyserna tar en utgångspunkt i Foucaults teorier om makt. Förskolan i Sverige har en egen läroplan (Skolverket, 2010) där uppdragen är formulerade. Som uppdragen framställs kan de upplevas svårtolkade och de erbjuder också stort tolkningsutrymme där uppdraget att fostra barn döljs under honnörsord som demokrati, värdegrund, solidaritet, empati, hänsyn och respekt. Utifrån detta otydliga fostransuppdrag blir det av vikt att studera hur fostran gestaltas. I avhandlingen presenteras resultaten av en tematisk analys där pedagogers vägledande yttranden har analyserats. Resultaten synliggör en verksamhet där barn i dagligen återkommande situationerna blir vägledda på olika sätt och där makt, disciplinering och normalisering är ett vanligt inslag. Ur analyserna framkommer en bild av hur det görs försök att förmedla normer om hur individer bör bete sig i ett demokratiskt samhälle samtidigt som vägledningen varierar både mellan kön och mellan olika barn.  Avhandlingens bidrag är att visualisera vägledning i olika situationer vilket möjliggör att analysera både hur den gestaltas och i vilken riktning som barnen blir vägledda. / The aim of the thesis is to deepen understanding of how socialization is performed in preschool. The empirical material upon which the results are based comprises video observations in which everyday situations were documented at two Swedish preschools. The analysis draws from Foucauldian theories of power. Swedish preschools have their own curriculum (National Agency for Education, 2010) in which the tasks of the preschool are formulated. As they are presented, these tasks may be perceived as complex. This offers wide scope for interpretation, where the task of socializing children is veiled under words with positive connotations, such as democracy, solidarity, empathy, consideration and respect. The vague expression of this task of socializating children lends importance to the study of how socialization is performed in the preschool. In this thesis, results of a thematic analysis of the normative utterances of educators are presented. The results uncover activities in everyday situations where children are guided in various ways and in which power, discipline and normalization are common elements. A picture emerges from the analysis of how attempts are made to communicate norms about how people should behave in a democratic society, even as the guidance provided varies both between genders and among individual children. The thesis contributes to deeper understanding of how socialization is performed in preschool by visualizing guidance in various situations, which makes it possible to analyse both how this guidance is delivered and the direction in which the children are guided.

<p>Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.</p>