Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus. Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet. Vi kom efter noga övervägande fram till att studien skall baseras på våra intervjuobjekts berättelser och deras upplevelser inom idrottsrörelsen. Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. Forskning kring detta ämne finns, men är inte så pass omfattande att de går att få gränslöst med material. Då forskningen endast baseras på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv. Tidigare forskning har givetvis bedrivit då det kommer till homosexualitet, maskulinitet och andra normer. Dock har forskningen varit väldigt knapphändig när det kommer till homosexualitet inom idrott.

The Swedish democrats are experiencing more and more support, even though the history of the party is filled with racist and fascist thinking. Their politic is changing, but where is it going towards? To analyse this, the Swedish democrats’ political arguments are compared between 2011 and 2018, as well as debates from 2011 and 2020. This to establish how they have changed their arguments in their political programs and how they are portraying themselves in the Swedish parliament. This gives a picture of the Swedish democrat’s politics, a picture which will be placed next to the government offices normative view on certain subjects, these being immigration, culture, equality, the military and outside Sweden. With assistants from the theory the task at hand is to examine if the Swedish democrats are moving towards more normative politics and are indeed leaving their racist and fascist thoughts behind them.

Studiens övergripande syfte har varit att studera vad som över tid ansetts vara viktigast att svensk förskoleverksamhet förmedlar till barnet utifrån styrdokumenten. Under analysen av dokumenten framträdde en skillnad i språkbruket kring vad som är ”normalt” mellan de dokument som publiceras under 1980- talet och de som sedan kommer under slutet av 90-talet och 2000-talet. Därmed kom studien även att behandla hur normalitet och normalisering tar sig uttryck över tid i dokumenten. Resultatet av studien visar att det i första hand är tre mikroteman som utgör makropropositioner i dokumenten; Normalitet/ nomadisering, Framtidsfokus samt Gruppen/ individen. Vidare fann vi att i formuleringarna rörande barn förändras och antar en mer individinriktad form i början av 1990- talet. Vi har analyserat detta, och kommit fram till att det rör sig dels om en ansvarsförskjutning av förskolan från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet men även att det 1990, av James & Prout utkommer en text som lägger grunden för en ny barnsyn, barnet och barndomen får nu ett värde i sin egen rätt och författarna argumenterar för att ”vuxenhet” inte skall ses som det slutgiltiga målet, det färdiga resultatet av barndomen. Detta medför ett nytt sätt att forska, inte bara om, utan för och med barn, ett nytt paradigm tar alltså plats i de nyare styrdokumenten.

Med utgångspunkt i en fältstudie som genomförts i grundskolans årskurs nio studeras elevernas dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter, som visuell kultur och representationer av hur de ser på normer och genus. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av hur eleverna representerar sin syn på genusdiskursen, i samband med skapandet av elevernas dokumentärfilmer. Filmerna kan analyseras ur ett etnografiskt perspektiv, som vägletts av ett intresse för elevernas uppfattningar och tankar om fenomen i omvärlden. Jag intresserar mig för om det sker eventuella perspektivbyten när eleverna får andra åskådarperspektiv på sina filmer. Samtidigt har jag haft för avsikt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas egna digitala artefakter, berättandekultur och kunskapande. Studiens forskningsfråga är: Vilka genusperspektiv blir synliga i elevernas samtal om egna dokumentärfilmer? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till genusdiskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av bild och textanalys. Resultatet av denna studie har medfört att jag har fått en förståelse för hur viktiga estetiska ämnen är i skolan för att lyfta normargumentet genom estetiska uttrycksformer. Jag har funnit att detta medför egen initiativförmåga, kreativitet och kritisk reflektion hos eleverna. Eleverna i studien har själva kommit med lösningar på hur man ska komma till rätta med jämlikhetsdiskursen i skolan. Sammanfattningsvis lever traditionella normer kvar i skolans kontext, trots den omfattande forskning som finns på området.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten består av videoobservationer där dagligen återkommande situationer har dokumenterats vid två svenska förskolor. Analyserna tar en utgångspunkt i Foucaults teorier om makt. Förskolan i Sverige har en egen läroplan (Skolverket, 2010) där uppdragen är formulerade. Som uppdragen framställs kan de upplevas svårtolkade och de erbjuder också stort tolkningsutrymme där uppdraget att fostra barn döljs under honnörsord som demokrati, värdegrund, solidaritet, empati, hänsyn och respekt. Utifrån detta otydliga fostransuppdrag blir det av vikt att studera hur fostran gestaltas. I avhandlingen presenteras resultaten av en tematisk analys där pedagogers vägledande yttranden har analyserats. Resultaten synliggör en verksamhet där barn i dagligen återkommande situationerna blir vägledda på olika sätt och där makt, disciplinering och normalisering är ett vanligt inslag. Ur analyserna framkommer en bild av hur det görs försök att förmedla normer om hur individer bör bete sig i ett demokratiskt samhälle samtidigt som vägledningen varierar både mellan kön och mellan olika barn.  Avhandlingens bidrag är att visualisera vägledning i olika situationer vilket möjliggör att analysera både hur den gestaltas och i vilken riktning som barnen blir vägledda. / The aim of the thesis is to deepen understanding of how socialization is performed in preschool. The empirical material upon which the results are based comprises video observations in which everyday situations were documented at two Swedish preschools. The analysis draws from Foucauldian theories of power. Swedish preschools have their own curriculum (National Agency for Education, 2010) in which the tasks of the preschool are formulated. As they are presented, these tasks may be perceived as complex. This offers wide scope for interpretation, where the task of socializing children is veiled under words with positive connotations, such as democracy, solidarity, empathy, consideration and respect. The vague expression of this task of socializating children lends importance to the study of how socialization is performed in the preschool. In this thesis, results of a thematic analysis of the normative utterances of educators are presented. The results uncover activities in everyday situations where children are guided in various ways and in which power, discipline and normalization are common elements. A picture emerges from the analysis of how attempts are made to communicate norms about how people should behave in a democratic society, even as the guidance provided varies both between genders and among individual children. The thesis contributes to deeper understanding of how socialization is performed in preschool by visualizing guidance in various situations, which makes it possible to analyse both how this guidance is delivered and the direction in which the children are guided.

<p>This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.</p>

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes. Syftet med arbetet var huvudsakligen att förändra hanteringen av meddelandedefinitioner, för att möjliggöra ändrade rutiner vid felsökning i meddelandetrafiken mellan informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Syftet bestod också i att studera hur val av systemarkitekturen kan vara avgörande vid problem som uppstår vid felsökning av meddelanden som sänds mellan de olika systemen. Resultatet visar att en gemensam datamodell för definitioner över olika typer av meddelanden är svår att åstadkomma. Meddelanden som är uppbyggda av fält med fasta längder kan inte beskrivas i samma datamodell som meddelanden med segment och dataelement avgränsade med en segmentstagg. Istället får man använda två modeller. Resultatet från analysen av systemarkitekturens påverkan av problem vid felsökning visar, att det går att identifiera några problem där det finns ett samband. Problemen rör främst områden så som ansvar, dokumentation och systemarkitekturens uppbyggnad.

Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ”gatuvåldet”. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet. Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten. För att undersöka detta användes följande frågeställning: Hur definierar poliser våld och hot? Hur upplever poliser våld och hot som riktas mot dem i sin yrkesroll? Upplever poliser att de ska tåla en viss typ av våld och hot och var går i så fall denna gräns? För att analysera resultaten i denna studie användes Malin Åkerströms begrepp ”Boundary-work” som en teoretisk utgångspunkt för att se om samma fenomen fanns inom polisen, som inom vården och restaurangbranschen. I studien presenteras även livsstilsteorin och appliceras på poliser som yrkesgrupp, för att illustrera hur poliser ständigt riskerar för att utsattas för brott och att detta eventuellt kan ha en påverkan på deras upplevelser och toleransnivå. Resultatet av studien visar att polisernas definition av våld och hot, påminner om brottsbalkens rubricering av misshandel och olaga hot. Dock visar studien att vad som ses som våld beror på faktorer som situationen, aktören och när det gäller hot, även om handlingen kan verkställas. Detta tyder på att polisen normaliserar handlingar utifrån aktörens offeridentitet, orsak till handlingen eller polisernas yrkesidentitet. Poliserna är dock splittrade avseende vad de förväntas tolerera, men de flesta anser att poliserna ska tåla våld i form av våldsamt motstånd, men inte det våld som riktas mot dem som enskilda individer. Dock ska de inte tvingas acceptera någon form av hot eller psykiskt våld.

Samhället i stort är uppbyggt för normalhörande människor, där många gånger under stressade förhållanden barn ändå ska känna tillhörighet i förskolor. Barn med hörselnedsättning i allt detta ska ha rätt till utveckling och lärande på likartade villkor som normalhörande barn. Syftet med studien handlar om att få syn på förskolepedagogers upplevelser kring hur de arbetar med inkludering i förskolan för barn med hörselnedsättning. Jag vill ta reda på vad inkludering innebär och om barn med hörselnedsättning kan gynnas av att gå i vanliga förskolor enligt förskolepedagogers erfarenheter. Materialet till denna studie har samlats in genom kvalitativa djupgående intervjuer med fyra förskolepedagoger från olika kommuner. För att analysera svaren har jag främst utgått ifrån Professor Nilholms syn på inkludering, som innebär känslan av att vara delaktig. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogerna upplever att det krävs ett gemensamt mål i arbetslaget för att arbeta inkluderande på förskolor. De anser även att förskolornas miljö är en viktig aspekt för att uppfylla det målet att få alla barn att känna sig delaktiga i barngruppen, samt att en kommunikativ miljö som inte innehåller höga ljudnivåer ger barn med hörselnedsättning bättre förutsättningar för att lyckas i den vanliga förskolan. Några pedagoger hävdar dock att beroende på vilken grad av hörselnedsättning barnen har kanske inte den vanliga förskolan är den bästa platsen att vistas i. Detta på grund av att barngrupperna oftast är för stora i de vanliga förskolorna. Hjälpmedel som främst användes enligt förskolepedagogerna var teknologiska hjälpmedel, tecken som stöd och bilder.