In this essay, I aim to analyze unaccompanied refugee youths ́ experiences of medical age assessment and its directives. The study is based on deep interviews with three unaccompanied youths. The focus is to explore underlying power relationships that operate through the age assessment. To do that, I have used both theories of power as well as queer theory. The results show that all three informants have been mistreated by the Swedish Migration Agency. My analysis shows that power is expressed through institutions such as the Migration Agency and its administrators, Rättsmedicinalverket and the government. The informants felt powerless about their situation and they testify about a culture of mistrust against them. They felt forced to do the age test and they thought it was a reliable method, however the results showed the opposite. This led to devastating consequences for the informants such as mental illness, homelessness and exploitation. My result shows that all these factors, and how they affect one and other, is an expression of power.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad. Det är dessa tre områden som kan sägas utgöra delar av den diskurs som fångas i uppsatsen.De subjektspositioner som har skrivits fram i materialet har i resultatet presenterats som fyra olika positioner för elev, lärare och vårdnadshavare som är möjliga att inta. Genomgående i resultatet förs en diskussion om vad dessa olika positioner kan betyda.

Vi har många gånger upplevt att barns försök till att påverka sin verksamhet inte har tagits hänsyn till, därför är barns inflytande i förskolan det ämne som blev studiens inriktning. Denna studie har utförts på en förskola i södra Skåne, där syftet varit att undersöka vilka möjligheter barnen har till inflytande i förskolan. Studien är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom en semistrukturerad intervju med två förskollärare och genom observationer i barngruppen. Dessutom har vi genomfört ostrukturerade intervjuer med barn. Materialet har sedan analyserats utifrån Foucaults maktperspektiv som är arbetets teoretiska utgångspunkt, där de centrala begreppen varit normalisering och disciplinering. Två olika delaktighetsstegar används också i analysen för att kunna urskilja och undersöka delaktigheten i förskolan. Den tidigare forskningen berör begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Dessa begrepp används för att sätta studiens resultat i ett större sammanhang. Resultatet av analysen visar att förskollärarna i studien anser att struktur och rutiner är betydelsefulla för barnen då de får en förberedelse för skolans värld och en förståelse för vad det innebär att ingå i ett kollektiv. Resultatet visar också att möjligheten till barns inflytande och delaktighet är något som är situationsbundet. Pedagogernas förhållningssätt är också något som blir avgörande för om barnen ges eller inte ges inflytande, på så sätt blir barnen beroende av hur förskollärarna anser att verksamheten ska se ut. Studien kommer även fram till att de rådande normerna har stor påverkan för hur barn förhåller sig till sin omgivning och ändras normerna så anpassar barnen sig också efter dem.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där elevintervjuer utförts utifrån öppna frågor som tolkats med hjälp av narrativ metod. Resultat: Undersökningen visar att bristande inflytande, delaktighet och motivation bidrar till stökiga lektioner vilket tillsammans med bristande lärarrelationer, mobbing och uppgifter som inte är individualiserade efter elevens behov samverkar när elever väljer att hoppa av skolan. Elevernas förslag till förbättringar vittnar om både verklighetsanknytning och medvetenhet om vad de själva och samhället behöver när de gäller studiemiljö och ämneskunskaper / Purpose: The purpose of this investigation is to study the experiences of school made by some students who have dropped out from school and also to study the student’s ideas of how they would like school to be in order to suggest changes in school. Theory: I have studied Uri Bronfenbrenner's theories of human ecology, Ian Hacking's theory of social construction, Marton et al´s theories of learning and and Thomas Ziehe´s desriptions regarding changes of the teacher´s position in school after 1968.. I have also made comparative studies of Joanna Giota´s investigations of connections between student´s motivation and their results in school as well as studies of Kristina Szönyi´s investigation of students´s experiences of inclusion in school.Method: I have used a qualitative method with interviews of students and used an open question “Describe your experiences of school”. To interprete the student´s answers I have used a narrative method and hermeneutic interpretation.Result: My study shows that lack of influence over the education, as well as lack of inclusion and motivation leads to noisy lessons which together with a deficient relation between the teacher and the student, mobbing and student tasks that are not on the student´s level are factors that put together lie to ground when a student decides to drop out from school. The students´s suggestions for improvements in school show that they are both realistic and well aware of what they themselves and the society need when it comes to school environment and theoretical knowledge.

Vi har många gånger upplevt att barns försök till att påverka sin verksamhet inte har tagits hänsyn till, därför är barns inflytande i förskolan det ämne som blev studiens inriktning. Denna studie har utförts på en förskola i södra Skåne, där syftet varit att undersöka vilka möjligheter barnen har till inflytande i förskolan. Studien är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom en semistrukturerad intervju med två förskollärare och genom observationer i barngruppen. Dessutom har vi genomfört ostrukturerade intervjuer med barn. Materialet har sedan analyserats utifrån Foucaults maktperspektiv som är arbetets teoretiska utgångspunkt, där de centrala begreppen varit normalisering och disciplinering. Två olika delaktighetsstegar används också i analysen för att kunna urskilja och undersöka delaktigheten i förskolan. Den tidigare forskningen berör begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Dessa begrepp används för att sätta studiens resultat i ett större sammanhang. Resultatet av analysen visar att förskollärarna i studien anser att struktur och rutiner är betydelsefulla för barnen då de får en förberedelse för skolans värld och en förståelse för vad det innebär att ingå i ett kollektiv. Resultatet visar också att möjligheten till barns inflytande och delaktighet är något som är situationsbundet. Pedagogernas förhållningssätt är också något som blir avgörande för om barnen ges eller inte ges inflytande, på så sätt blir barnen beroende av hur förskollärarna anser att verksamheten ska se ut. Studien kommer även fram till att de rådande normerna har stor påverkan för hur barn förhåller sig till sin omgivning och ändras normerna så anpassar barnen sig också efter dem.

<p>De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.</p>

<p>Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.</p><p>Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.</p>

I denna studie har polisers utsatthet i form av hot och våld undersökts. Studien baseras på kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med poliser som både aktivt arbetar i yttre tjänst samt med poliser som har arbetat i yttre tjänst. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av utsatthet i form av hot och våld i arbetet. För att uppfylla syftet formulerades tre frågeställningar: ”Vilken typ av hot och våld utsätts polispersonal i yttre tjänst för?”, ”Hur upplever polispersonal i yttre tjänst sin utsatthet för hot och våld?” och ”Vilka konsekvenser får utsattheten för hot och våld för polispersonal i yttre tjänst?”. Insamlad empiri från intervjuerna har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av tidigare forskning som undersökt vilka faktorer som innebär risker för poliser att utsättas för hot och våld, normalisering av hot och våld samt teori om krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Studiens resultat visar att definitionen av hot och våld grundar sig i polisernas subjektiva uppfattning av begreppet. Samtliga poliser vittnar om händelser där de varit utsatta för hot, våld eller både och i tjänsten. Det finns olika grader av våld, där våld som uppstår vid tumult i samband med ingripanden anses vara en lägre grad av våld och våldsamma handlingar som görs med uppsåt anses som allvarligare typer av våld. När det gäller hot upplevs det vara beroende av vem som uttalar hotet, huruvida hotet är riktat mot poliserna personligen eller mot deras familj eller anhöriga som främst avgör om det anses som allvarligt eller inte. Poliserna tenderar att normalisera och tona ner hotfulla och aggressiva handlingar baserat på uppfattningen att det till viss del ingår i rollen som polis att utsättas för hot och våld. Däremot anser inte poliserna att det är okej att utsättas för hot och våld i tjänsten oavsett omständigheter. Vidare visar resultatet att det finns krav på prestation i form av att ingripa vid situationer där det finns risk för att utsättas för hot och våld och att poliserna upplever sig ha en hög grad av kontroll i arbetet. Utsattheten för hot och våld i tjänsten hanteras genom att det finns ett bra socialt stöd på arbetet. / In this study, police vulnerability to threats and violence has been examined. The study is based on qualitative method and seven qualitative semi-structured interviews have been conducted with police officers who actively work as police officers in the external service as well as with police officers who have worked in external service. The aim of the study was to create a deeper understanding of police officers’ experiences of vulnerability to threats and violence at work. To fulfill the purpose, three issues were formulated: “What kind of threat and violence are police officers exposed to in the external service?”, “How do police officers in external service experience their vulnerability to threats and violence?” and “What are the consequences of the vulnerability to threat and violence for police officers in external service?”. The collected empirical data has been analyzed based on the study's theoretical framework consisted in previous research which examined which factors entail risks for police officers to be exposed to threats and violence, normalization of threats and violence as well as theory of demand, control and social support at work. The results of the study show that the definition of threat and violence is based on the police officer’s subjective perception of the concept. All police officers testify of events where they were exposed to threats, violence or both at work. There are different types of threat and varying degrees of violence, where violence that arises during commotion in interventions is seen as a lower degree of violence and violent acts made with intent were considered as more serious types of violence. Regarding threats, it was perceived to be dependent on who pronounces the threat, whether the threat is directed against them personally or their family who primarily determine whether it is considered serious or not. The police officers tend to normalize and to tone down threatening and aggressive actions based on the perception that it is to some extent included in the role of working as a police officer to be exposed to threats and violence. However, the police officers do not consider it being okay to be subjected to threats and violence at work regardless of the circumstances. Furthermore, the results show that there are demands for performance to intervene in situations where there is a risk of being exposed to threats and violence and that the police officers feel that they have a high degree of control in the work. The vulnerability to threats and violence at work is handled by good social support at work.

<p>Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.</p>

<p>Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.</p><p>Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår. De sociala definitionerna utgår från individen i olika sociala sammanhang. </p><p>Våra resultat visar att de teoretiska resonemangen inte kommer fram men att de finns under ytan, att det finns ett eklektiskt tänkande och arbetssätt. Resultaten visar också på mönster av motsatspar. Dessa är normalisering kontra marginalisering, integrering kontra segregering och slutligen diskuteras insatserna för ungdomar utifrån frivillighet kontra tvång.</p>