Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta.  Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet? Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan? Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013).   Metod Metoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö. För att få reda på elevernas syn på lärarens arbete har vi använt oss av en anonym enkät som innehöll 19 stycken frågor om utsattheten på skolan. Samtliga elever, 107 stycken, gick i åk 8 och 9,   Resultat Resultatet från intervjuerna visade att lärarna arbetar mycket för att förbygga mobbning på skolan. Lärarna sa att mobbningen oftast sker på sociala medier, dvs inte offentligt utan bakom deras ryggar. De flesta eleverna upplever att skolans miljö är en säker plats, men att det är korridorerna, omklädningsrummet och toaletten som är de mest utsatta platserna. Enkätsvaren visade stora skillnader mellan eleverna på glesbygden och i storstaden vad det gäller utseende och kommentarer men inte utsatta platser och trivsel.   Slutsats Slutsatsen i vår studie är att läraren gör ett stort arbete för att förebygga utsattheten och hantera mobbning. Eleverna är inte medvetna om vad lärarna gör för deras välmående. De platser som anses vara utsatta skiljer sig inte mellan de undersökta skolorna.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Denna undersökning tar upp problemet att de som utsätts för brott ofta är kriminella och syftar till att ge en ökad förståelse för utsatthet för brott, oro för brott men främst rollblandning hos gymnasieungdomar i Västra Götaland. För detta syfte gjordes en kvantitativ surveyundersökning med tvärsnittsdesign: en enkätundersökning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Undersökningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar på orsaker till att man utsätts för brott snarare än orsaker till att man begår brott. Resultatet visar att det finns ett samband mellan kriminalitet och utsatthet för brott, vilket innebär att rollblandning som fenomen förekommer hos dessa ungdomar. Det visade sig också att det inte fanns någon skillnad mellan konforma och avvikande ungdomar när det gäller oro för att utsättas för brott.

I föreliggande arbete avhandlas upplevelser och hälsosituationer efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld som barn i ett långtidsperspektiv, d.v.s. hur sådan utsatthet kan upplevas i vuxen ålder. Syftet är att undersöka vilka hälsosituationer vuxna kan uppleva som en följd av utsatthet som barn. Idag uppmärksammas barns utsatthet i större grad än någonsin tidigare i den offentliga debatten, men det finns en avsaknad av underlag för hur denna typ av utsatthet kan relateras till upplevelser av eventuell ohälsa som vuxen. I urvalsförfarandet skickades frågan om tänkbara intervjupersoner till Sveriges alla landsting och kommuner. Denna undersökning har en allmän kvalitativ ansats samt en fenomenologisk analysmodell. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem vuxna som hade varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i barndomen. Dessutom intervjuades en vårdgivare som i arbetet mött personer som erfarit denna typ av utsatthet. Resultatet visar att upplevelsen av hälsosituationen i vuxen ålder kunde se olika ut efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det framkom att tidigare utsatthet hade en stor inverkan gällande upplevelse av försämrad fysisk och psykisk hälsa som vuxen. Resultatet visar även på olika utformade strategier i hantering av tidigare utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld vilket kan relateras till två olika coping strategier. Förhoppningen är att denna uppsats ska bidra till en ökad uppmärksamhet gällande att barns utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld kan leva vidare i ett mer långtidsperspektiv där det påverkar barnet även i vuxen ålder.   Slutsatserna i denna studie är att utsattheten för fysiskt- psykiskt och/eller sexuellt våld i barn- och ungdomsåren kan ha en inverkan på upplevd hälsa i vuxen ålder. Vidare är slutsatserna att individer kan utveckla olika coping strategier för att kunna hantera sådan utsatthet. / In the present work, experiences and health situations are discussed after exposure to physical, mental and / or sexual violence as a child in a long-term perspective, i.e. how such vulnerability can be experienced in adulthood. The purpose is to investigate which health situations adults can experience as a result of vulnerability as a child. Today, children's exposure to a greater degree than ever before in the public debate, but there is a lack of evidence for how this type of vulnerability can be related to experiences of possible ill health as an adult. In the selection process, the question of possible interviewees was sent to Sweden's all county councils and municipalities.   This study has a general qualitative approach and a phenomenological analysis model. Qualitative interviews were conducted with five adults who had been exposed to physical, mental and / or sexual violence in childhood. In addition, a caregiver was interviewed who met people who experienced this type of vulnerability at work.   The result shows that the experience of the health situation in adulthood could look different after exposure of physical, mental and / or sexual violence. However, earlier vulnerability had a large impact on experience of impaired physical and mental health as an adult. The result also show on various designed strategies in the management of the earlier exposure to physical, mental and / or sexual violence, which can be related to two different types of coping strategies. It is hoped that this thesis will contribute to increased attention regarding the fact that children's exposure to physical, mental and / or sexual violence can live on in a longer-term perspective where it affects the child even in adulthood.   The conclusions of this study are that the exposure to physical-psychological and / or sexual violence in childhood and adolescence may have an impact on perceived health in adulthood. Furthermore, the conclusions are that individuals can develop different coping strategies to be able to handle such vulnerability.

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.

<p>Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.</p>

The Internet has become an important communicational medium that involves the majority of the world’s population. One group in particular that uses the Internet is the youth. This in turn makes the Internet a viable source for groomers to exploit, where groomers are what you call grown men and women that have the intention to contact youths for sexual purposes, the process is called grooming. In Sweden, a law has been made available to criminalize this particular activity, but it should not replace the prevention. Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding regarding how those workers whom come in direct contact with youth act against preventative work of grooming and in what extent they work preventative. Those who participated in the study were professionals from schools, social services, police and one IT-Educator. The material that was gathered has been analyzed by Sandberg’s (1994) competence theory. The questions that were asked were: How can we understand the meaning of the workers competence within the domain of preventative work? Which prerequisites and hindrances do the workers think of that there is for a preventative work?  Do the workers approach to preventative work affects of their comprehensions of the phenomena grooming and if so how? The results show that the workers competence composes both prerequisites and hindrances to a preventative work, because of that their competence is limited. Because of the current lack of competence, the preventative work being carried out today is thereby limited and the study shows that the workers competence plays an important role in the preventative work against grooming. For example the workers need more knowledge about grooming to carry out more preventative work. The organization’s prerequisites also matters to if a preventative work can be carrying out. The workers approach to preventative work is also affected of their comprehensions of the phenomena grooming. That because they think that the preventative work is important to do, but grooming is hard to work against, because of it´s complexity and that it´s a hidden problem, which result in the limited preventative work that is carried out today. In the end it becomes clear that more research regarding the matter should be conducted.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.