Bakgrund: Våld i nära relationer kan drabba både män och kvinnor och innebära att personen utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, ekonomisk/materiell utnyttjande och isolering. När det gäller mäns utsatthet för våld i nära relationer är den vanligaste formen av våld psykiskt våld. En stor andel män som utsätts för våld i en nära relation väljer att inte anmäla då de är rädda för att inte bli trodda. Syfte: Syftet var att beskriva hur män kan uppleva att utsättas för våld i en nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa artiklar och analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs analysprocess. Resultat: Männens upplevelser av att utsättas för våld i en nära relation presenteras i form av tre kategorier, våldets karaktär som beskriver männens upplevelser av hur olika typer av våld yttrar sig och den andra kategorin våldets konsekvenser beskriver hur konsekvenser som uppkommit till följd av våldet påverkar männens liv. Den sista kategorin att söka hjälp efter våldsutsatthet beskriver männens upplevelse av att söka hjälp samt männens upplevelse av att kunskap kring våldsutsatta män saknas. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturstudiens metod utifrån de fyra trovärdighets begreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras två centrala fynd som gjorts i resultatet, att bli sedd som en person och inte som en man och bristen på kunskap gör att männen inte får den hjälp de behöver. Dessa fynd diskuteras utifrån personcentrerad vård, etiska principer och lagar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

Hälsa är ett av fyra konsensusbegrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning, som på ett övergripande plan bygger upp den teoretiska basen för vårdandet. Ett vårdvetenskapligt patientperspektiv inbegriper även ett intresse för vårdarna. Studier om vårdarna, deras kompetens och erfarenheter av specifika vårdsituationer, bidrar till att utveckla vårdarens välbefinnande, men bidrar också till att patienterna får en bättre vård. Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är dock oförutsägbar och omgiven av osäkerhet, till exempel riskfyllda vårdmiljöer i samband med en pandemi. Syftet i föreliggande studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av det prehospitala vårdandet av patienter under pågående pandemi. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och med åtta öppna intervjuer. I resultatet presenteras huvudkategorin Osäkert och riskfyllt för patient och vårdare. Vårdandet under pågående pandemi kan på en övergripande nivå förstås som ett risktagande, det finns en ovisshet beträffande smittorisk inför varje nytt vårdmöte. Det prehospitala vårdandet blir osäkert i förhållande till egen hälsa men också i förhållande till den drabbade patienten som möts med ett avståndstagande bakom skyddsutrustning istället för ett inbjudande vårdmöte. Ambulanssjuksköterskan förhåller sig följsamt till ny kunskap som revideras samt ett förändrat vårdande som börjar ta form. Trots egen exponering för potentiell fara drivs ambulanssjuksköterskan av en idealbild av ett vårdande förhållningsätt och att vilja hjälpa människor oavsett sjukdomstillstånd. Resultatet byggs upp av följande sex generiska kategorier: Vårdsammanhang, Kunskapsprocess, Skyddsmedvetenhet, Patientmötet bakom masken, Egen utsatthet samt Anpassning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att under en pågående pandemi blir vårdandet av patienter som misstänks ha en smittsam sjukdom riskfyllt både för patient och vårdare.

Syftet med den här studien är att undersöka kriminalvårdares utsatthet och oro för hot och våld. Studien använder sig av en kvantitativ forskningsansats. En webbenkät har konstruerats för att samla in data och som har länkats till grupper inom social media. Sammanlagt besvarade 308 respondenter enkäten, av 308 respondenter räknades 31 som bortfall vilket blir totalt 277 respondenter. Urvalet bestod 119 män och 158 kvinnor med ett åldersspann på 21–64 år. Utöver deskriptiva och korrelationsanalyser har även två multipla linjära regressionsanalyser gjorts. Resultatet visar att män är både mer oroliga för hot och våld än kvinnor, samt att de utsattes mer än kvinnor. Korrelationsanalysen visar på en positiv korrelation mellan utsatthet och oro att utsättas för hot och våld, både överlag men även för män och kvinnor separat. I den multipla linjära regressionsmodellen förklarar stress och hälsa mest av variansen av oro för hot och våld, medan anställningstid är den variabel som förklarar mest av utsatthet. Slutsatsen blir att stress och hälsa samt anställningstid är viktiga faktorer vid utsatthet och oro att bli utsatt för hot och våld. / The purpose of the present study is to examine prison officers exposure and anxieties about threats and violence. This study uses a quantitative approach. To collect data, a web-based survey has been conducted which has been linked to different social media groups. A total of 308 respondents answered the survey, out of which 31 were internal failure.The sample consisted of 119 men and 158 women, with an age range between 21–64 years old. Besides descriptive and correlation analyses, two multiple linear regression models have been conducted. The results show that men are more concerned about threats and violence and are also more exposed than women. The correlation analyses show a positive correlation between exposure and concern about threats and violence, both in general and for men and women separately. In the multiple linear regression model, stress and general health explain most of the variance when it comes to concern about threats and violence. However, period of employment explained most of the variance when it comes to exposure. The conclusion of the study is that stress and general health, as well as length of employment, is two important factors when it comes to exposure and anxieties about threats and violence.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett samhällsproblem världen över och drabbar såväl kvinnor som män. Våldet som utövas av kvinnor mot män har fått begränsat utrymme i forskning och beskrivs som ett dolt fenomen. Män som utsätts för våld i nära relation riskerar att få en sämre hälsa och det finns ett behov av vård och stöd från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma och arbeta mot våld i nära relationer. Det är därför viktigt att skapa kunskap och förståelse om mäns erfarenheter av utsatthet för våld i nära relation för att möjliggöra att bemöta dessa individer utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Beskriva mäns erfarenheter av utsatthet för våld i nära relation.  Metod: Allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och analyserades utifrån Fribergs analysmetod.  Resultat: ​​I studien framkom tre huvudteman och fyra underteman som beskrev mäns erfarenheter av utsatthet för våld i nära relation. Huvudteman var; Negativ påverkan på hälsan, Att leva med en kontrollerande kvinna med tillhörande två underteman; Att leva under kontroll och Att anpassa sig till våldet samt Utmaningar att söka hjälp med tillhörande två underteman Att möta könsfördomar och Att känna rädsla att inte bli trodd. Slutsats: Det framkom att männen som varit utsatta för våld i nära relation erfarit att deras kvinnliga partner kontrollerade dem. Männen försökte anpassa sig till våldet och sin partner. Våldsutsattheten påverkade männens psykiska och fysiska hälsa negativt. Männen hade erfarit utmaningar av att söka hjälp. Kunskap om männens erfarenheter av utsatthet för våld i nära relationer är betydande för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

There are many risk factors for youth regarding the development of a criminal behaviour. The purpose of this study is to examine how youth from families with low socio-economic status have a bigger risk of becoming criminals because of their low socio-economical background. The study is mainly focusing on the risk factor; low socio-economics and risk factors that are related to low socio-economics such as housing conditions and school. It’s a literature study that is based on previous research that is going to be interpreted by two different criminological theories. To give the reader an overall picture we are going to examine other risk factors as well. The result of the study shows that low socio-economics is an undeniable risk factor for developing a criminal behavior. It also shows that the residential area and the structural organization in the residential area can have a huge impact on the youth living there. Many times the whole area is a low socio-economic area which previous studies show is a usual risk factor. Meanwhile the structural organization in a residential area can sometimes make a risk factor while in other areas, it can be a protective factor, depending on how the structural organisation looks. The result also shows that children and youth in schools in these low socio-economic areas, present lower grades than the ones in other neighbourhoods. School results play a big role in the development of a criminal behaviour - low results are a big risk factor while good results can be a protective factor.

This study forthbrings a definition of economic vulnerability and indirectly measures how this definition correlates towards choice of party in the Swedish elections of 2010, 2014 and 2018. It does so by the help of regression analysis. The result is that there seems to be a connection between economic vulnerability and some of the parties. A partern in the material is that the parties Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet and Moderaterna has a negative correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Socialdemokraterna has a positive correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Sverigedemokraterna has a positive correlation in two of the examined elections. Centerpartiet and Vänsterpartiet only has statisticly significant results in one of the examined elections. Centerpartiet has a negative correlation and Vänsterpartiet has a positive correlation in that election. I try to explain these findings with Rational choice theory.Nyckelord: / Studien tar fram en definition utav ekonomisk utsatthet och mäter indirekt hur denna korrelerar gentemot partival i de svenska riksdagsvalen 2010,2014 och 2018. Till detta så användes regressionsanalys. Resultatet är att det verkar finnas ett samband emellan ekonomisk utsatthet och vissa partier. Ett mönster som uppträder är att partierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna har en negativ korrelation i alla val som undersöks medans Socialdemokraterna har en positiv korrelation i alla val. Sverigedemokraterna har en positiv korrelation i två av de undersökta valen. Centerpartiet och Vänsterpartiet har endast statistiskt signifikant resultat i ett av valen. Centerpartiet har då ett negativt samband och Vänsterpartiet ett positivt samband. Jag försöker därefter förklara detta med hjälp utav ’rational choice’-teori.Abstract

Bakgrund Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet. Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället. Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp. Syfte Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus Metod Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades. Resultat De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten. Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten. Slutsats Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

No description available.