No description available.

In this essay I aim to identify and explain the ways four young Muslims search for knowledge of Islam by using qualitative research interviews. The questions I intend to answer are: In what ways do young Muslims search for information of Islam? In what arenas do they search for information? And, why does their search for knowledge take these forms?In the light of works by Jonas Otterbeck and using theories put forward by Anthony Giddens and Philip Sutton, Göran Larsson and Ann Frisén I have answered the questions of the study.The results show that the three young men who are actively searching for knowledge of Islam do most of their searching on the internet. They do however consider their parents and close relatives, and the local and foreign imams to be the most reliable sources of information. Two of the young men also consider certain family friends their most important sources. What makes these sources authorities to the young people seems to be their apparent religious knowledge, experience and their religious way of life in general. Two of the young men consider connections to the Muslim world, especially Saudi Arabia, a sign of expertise among their sources.Socialization theory can partly explain why the young men search for knowledge of Islam among their close relatives and family friends. Their choices of authorities as sources may also be explained by a quest for a “true” Islam, which is a phenomenon among young Muslims born or raised in a non-Muslim country.

Diskrimineringslagstiftningens karaktär av intervenerande normer gör att det finns en tydlig konfliktyta mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Åldrsdiskrimineringslagstiftningen är här mest intressant, med sin uppbyggnad som en avvägningsnorm. Mitt syfte med detta arbete är att studera skyddet mot diskriminering av unga, ur framförallt EU-rättsliga utgångspunkter. Mot detta ställer jag några av de befintliga regleringarna i kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden.

Den här kvalitativa studien ämnar öka förståelsen för vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef. Kvinnligt chefskap har under den senaste tiden fått allt mer utrymme i diskussioner och i och med diskrimineringslagen är detta något som svenska företag aktivt måste jobba med för att skapa så jämställda arbetsplatser som möjligt. Förutom detta, så visar forskning även att det är ett lönsamhetsproblem då en jämställd arbetsplats ökar lönsamheten och mångfalden genererar även fler idéer och mer kompetens. Studier har visat att unga kvinnor inte vill bli chefer och att många kvinnliga chefer upplever diskriminering samt att de företagskulturer som finns inte främjar kvinnors vilja att bli chef. Utöver detta anser unga kvinnor att chefsrollen inte är förenlig med privatlivet. Vi anser att det är oroväckande och vill därför förstå vad som ligger till grund för detta. I och med att stort fokus har legat på de yttre barriärerna som hindrar kvinnor från att klättra i karriärstegen vill vi förstå om det egentligen finns andra orsaker. Därför vill vi besvara vår primära frågeställning som lyder: Vad påverkar unga kvinnors vilja att bli chef? Vidare vill vi även svara på vår sekundära frågeställning som lyder: Påverkar de yttre barriärerna på arbetsmarknaden unga kvinnors vilja att bli chef? Tidigare forskning har visat att de flesta framtida cheferna befinner sig på civilingenjör- och civilekonomutbildningarna, därav ämnar vi förstå vad unga kvinnor inom dessa utbildningar har för tankar kring ämnet. I vår kvalitativa studie har tio studenter deltagit i intervjuer. Studien bidrar till ny teoretisk kunskap kring vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef och ser nya samband som tidigare forskning inte gjort. Den praktiska nyttan studien ger är handfasta rekommendationer till företag på vad de kan göra för att öka unga kvinnors vilja att bli chef vilket vi i sin tur tror kommer att gynna företagen. Slutsatserna för denna studie visar att problemet inte alls förefaller ha att göra med att unga kvinnor inte vill bli chef. Vår studie visar indikationer till att viljan att bli chef härstammar från den inre motivationen som vidare främst verkar påverkas av föräldrar och de förebilder som finns i ens liv. Problemet verkar snarare vara att våra respondenter räknar upp väldigt många egenskaper som en chef ska besitta och att det kan verka omöjligt för en ung kvinna i starten av sin karriär att uppnå dessa. De yttre barriärer som tidigare forskning nämner har inte nämnts som ett stort problem för våra respondenter när de i framtiden ska in i arbetsmarknaden och göra karriär. Däremot ser vi att de är medvetna om de problem och stereotyper som föreligger och att de kan vara svåra att ändra.

<p>Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. </p><p>Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.</p>

<p>Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. </p><p>Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.</p><p>Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.</p><p>Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.</p>

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats. Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer. Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med. Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.

No description available.

No description available.