Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen. Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige insjuknar en kvinna var 69:e minut. Det som orsakar bröstcancer är ännu inte enligt aktuell forskning klarlagt. Troligtvis uppkommer sjukdomen genom en kombination av flera olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Unga kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ofta ett lidande. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Unga kvinnor upplever bröstcancer som skrämmande och de känner livslidande då de drabbas mitt i livet. Metoden är en litteraturstudie. Analysen som gjordes resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever den första tiden med bröstcancer som att de befinner sig i en helt ny värld, ångestfylld och kaotisk. Enligt resultatet finner unga kvinnor olika sätt att hantera sina känslor. En del kvinnor belyser behovet av mänskligt stöd andra beskriver vikten av kontinuerlig information från till exempel ansvarig sjuksköterska. I diskussionsavsnittet belyser vi vikten av att individanpassa vårdandet och skapa en trygg vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare. Frågeställningarna handlade om vilka faktorer som påverkar valet av diet och vilka påverkansfaktorer förespråkare för populära dieter använder sig av vid marknadsföring. Tidigare forskning om dieter och matvanor visar att det finns “medicinska”, “sociala” och “kulturella skäl” som påverkar matvalen, men även andra faktorer som vi har kategoriserat som “personliga” och “övriga skäl”. Metoderna som användes till denna uppsats har varit enkätstudie och kvantitativ textanalys. Urvalet till enkäten har varit ett obundet slumpmässigt urval där populationen var studenter på Högskolan i Gävle. Resultatet från enkäten visar att det fanns sex stycken signifikanta påverkansfaktorer hos studenterna. Dessa var följande: “uppnå specifika mål”, “bli piggare”, “träning”, “bra argument för att dieten fungerar”, “tillgång och utbud” och “gå ner i vikt”. Resultatet från textanalysen visar att de påverkansfaktorer som de populära dieterna använder sig mest av är följande: “förebygga sjukdom eller av medicinska skäl”, “gå ner i vikt” och “bra argument för att dieten fungerar”.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år. Resultatet visar att majoriteten känner ett missnöje över sin kropp och ett behov av att uppnå ett visst ideal.

Bakgrund: Idag har smartphones har vuxit fram till att bli nyckelkomponenter inom utbildning och underhållning, samtidigt som det är ett bra verktyg för att kommunicera med vänner och på så sätt främja den psykiska hälsan. Smartphones har också utvecklats så de kan användas som medel för att främja den fysiska hälsan hos individer. Syfte : Syftet var att beskriva hur unga vuxna (18-25 år) upplever hälsofrämjande mobilapplikationer som medel för att främja hälsan. Metod : För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsdesign med intervjuer. Informanterna bestod av åtta studenter från en Högskola i sydvästra Sverige. Informanterna fick besvara ett tiotal frågor utifrån en frågeguide. Datan samlades in genom snöbollsteknik och det färdiga resultatet framställdes i kategorier med tillhörande underkategorier. Resultat : Resultatet presenterades utifrån följande kategorier: Ökad motivation till  hälsofrämjande aktiviteter , Ointresse för teknik och media och Bristande kunskap och behov med tillhörande underkategorier; Inre motivation samt Yttre motivation. Ointresse och För komplicerat , och slutliget Kunskapskälla och Bristande behov. Informanterna uppgav att det fanns ett ointresse för mobilapplikationer som medel för att främja hälsan, istället fick de motivation och kunskap från sin sociala omgivning samt internet. Implikation : Genom att applicera användarnas åsikter om att förenkla innehållet samtidigt som vidare forskning sker, kan också användandet av mobilapplikationer som hälsofrämjande medel, öka om applikationsutvecklarna lyckas möta användarnas behov.

Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. / Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health

Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016. Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.

Blyghet har sedan länge ansetts vara ett statiskt personlighetsdrag som bör botas. I och med den senare socialpsykologiska forskningen inom området har en alltmer mångfacetterad bild etablerats som betonar de interaktionella processerna bakom fenomenet. Eftersom att den tidigare forskningen främst har studerat barn och ungdomar visade sig ämnet vara relativt outforskat vad gäller unga vuxna och deras relation till blyghet. Syftet med uppsatsen tar avstamp i den socialpsykologiska uppfattningen av vad blyghet är och syftar därmed till att skildra hur blyga unga vuxna upplever sin blyghet och bemöts i en värld som premierar social utåtriktning. Kring detta syfte har följande frågeställningar formulerats; Hur formas upplevelsen av blyghet i mellanmänskliga relationer och hur påverkar samhällets normer unga vuxnas upplevelser samt hantering av blyghet? Empirin består av data från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka skapades och tolkades med hjälp av en fenomenologisk ansats. Vidare har resultatet analyserats mer ingående med analytiska verktyg från framstående teoretiker inom symbolisk interaktionism. Dessa var Anthony Giddens, Herbert Blumer, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild, George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Resultatet visar att samhällets värderingar, normer och ideal har en inverkan på unga vuxnas hantering av blyghet, dess sociala samspel med andra samt den allmänna synen och acceptansen gentemot blyghet. Samtliga av dessa aspekter visar sig i sin tur påverka upplevelsen av blyghet och påvisar hur blygheten skapas i mellanmänskliga relationer. Nytillkomna fynd inom ämnesområdet kom att bli maktförhållanden och kulturella skillnader. Utöver detta presenterar studien flera positiva aspekter av blyghet vilka bidrar till ett förnyat meningsskapande av ämnet.

Under de senaste åren har de svenska hushållens tilltagande skuldsättning varit föremål både för debatt och politiska åtgärder. Denna uppsats undersöker effekterna av 2018 års amorteringskrav på relativpriserna mellan bostadsrätter i Uppsala. Hypotesen är att bostadsområden där det bor en stor andel unga ska ha förlorat mer i värde än övriga områden. Denna prediktion härleds från dels konsumtionsteori och dels en prissättningsmodell för bostadsrätter. Studien genomförs genom att analysera paneldata över genomsnittliga månatliga försäljningspriser i 50 bostadsområden mellan juni 2016 och februari 2019. I uppsatsen jämförs prisutvecklingen i bostadsområden med en stor andel unga invånare med prisutvecklingen i bostadsområden där det bor en liten andel unga. Resultatet från analysen visar inte på några statistiskt säkerställda samband mellan den relativa prisutvecklingen och genomförandet eller offentliggörandet av amorteringskravet. Detta är i linje med tidigare forskning på området men kontrasterar samtidigt ekonomisk teori och uttalanden från vissa politiska debattörer.