Diss. Örebro : Univ., 2004.

Blyghet har sedan länge ansetts vara ett statiskt personlighetsdrag som bör botas. I och med den senare socialpsykologiska forskningen inom området har en alltmer mångfacetterad bild etablerats som betonar de interaktionella processerna bakom fenomenet. Eftersom att den tidigare forskningen främst har studerat barn och ungdomar visade sig ämnet vara relativt outforskat vad gäller unga vuxna och deras relation till blyghet. Syftet med uppsatsen tar avstamp i den socialpsykologiska uppfattningen av vad blyghet är och syftar därmed till att skildra hur blyga unga vuxna upplever sin blyghet och bemöts i en värld som premierar social utåtriktning. Kring detta syfte har följande frågeställningar formulerats; Hur formas upplevelsen av blyghet i mellanmänskliga relationer och hur påverkar samhällets normer unga vuxnas upplevelser samt hantering av blyghet? Empirin består av data från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka skapades och tolkades med hjälp av en fenomenologisk ansats. Vidare har resultatet analyserats mer ingående med analytiska verktyg från framstående teoretiker inom symbolisk interaktionism. Dessa var Anthony Giddens, Herbert Blumer, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild, George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Resultatet visar att samhällets värderingar, normer och ideal har en inverkan på unga vuxnas hantering av blyghet, dess sociala samspel med andra samt den allmänna synen och acceptansen gentemot blyghet. Samtliga av dessa aspekter visar sig i sin tur påverka upplevelsen av blyghet och påvisar hur blygheten skapas i mellanmänskliga relationer. Nytillkomna fynd inom ämnesområdet kom att bli maktförhållanden och kulturella skillnader. Utöver detta presenterar studien flera positiva aspekter av blyghet vilka bidrar till ett förnyat meningsskapande av ämnet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

Med fenomenologisk ansats strävar denna uppsats att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkt, mer specifikt handlar det om att undersöka upplevelsen av fenomenet i sig men även själva processen och dess påverkan. Materialet har samlats in via öppna intervjuer. Jag menar att intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkter kommer fram i denna uppsats. Analysen av materialet visar att det finns både likheter och olikheter i informanternas upplevelse. Bland annat har vändpunkterna beskrivits som händelser som förändrar tankemönster och referensschema. Själva händelseförloppet i sig har först upplevts av känslor som rädsla, osäkerhet och skrämmande. Efter har känslorna bytts ut mot mer positiva sådana, så som befrielse, frihet, glädje och lättnad. Vändpunkterna som undersökts har, för att förtydligas, kategoriserats efter deras påverkan på personen ifråga. Jag har i kategoriseringen tagit hjälp av en egenuppfunnen metafor. Sammanfattningsvis har undersökningen lämnat efter sig ett intresse att spinna vidare när det kommer till vändpunkter, exempelvis kan man göra en bredare undersökning med mer fokus på ålder, erfarenheter och referensscheman.

Denna uppsats undersöker sex stycken kvinnors upplevelser, erfarenheter och känslor i deras nuvarande eller blivande arbete inom mansdominerade yrken efter avslutande studier. Syftet i denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka faktorer som avgjorde valet av yrke, vilka reaktioner det fanns från närstående, vilka upplevelser de har av att ha arbetat inom ett mansdominerat yrke, samt hur deras framtidsplaner inom yrket ser ut. Denna studie är kvalitativ då vi intervjuade sex kvinnor i åldrarna 20–29 år. I intervjuerna framgick det att hälften av informanterna inte ser sig arbeta inom samma yrke om några år, detta kanske på grund utav det nuvarande individualistiska samhället som präglar människan med flertalet valmöjligheter. Med utgångspunkt i denna uppsats så bör framtida forskning undersöka fler och andra mansdominerade yrken än måleri, el, och lantbruk som undersöktes i denna studie. Det skulle vara intressant att få en djupare kunskap om varför de vill byta yrke samt om deras förväntningar de hade om yrket överensstämde med hur verkligheten faktiskt såg ut. För att kunna dra generella slutsatser bör en större studie genomföras med fler informanter för att uppnå högre reliabilitet dock så styrker andra studier resultatet. / Except

No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?</p>

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.