No description available.

<p>Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.</p>

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, come closer to an understanding of what meaning a language café might have for the people who go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are in the middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into how they feel about their situation and what the social encounters on the language café might mean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identity development of the visitors. The result shows that the language café is an important place for the visitors because it is the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which is important for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils an important function of a place where the visitors can receive an understanding of the Swedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see the opportunities in the situations they find themselves in. Consistently for the language café is the importance of the social function it fulfils, as many of the visitors has experienced loneliness and isolation of society here in Sweden. At the language café they can connect with new people and spend time with others who are in the same situation as they are in. These social meetings with other people, we believe is the basis for the identity to be created and developed, and this is done through language. / Vi vill i denna uppsats med hjälp av deltagande observation och kvalitativa intervjuer närma oss en förståelse för vad ett språkcafé kan ha för betydelser för de som går dit. Många av besökarna är personer som nyligen flyttat till Sverige och som är mitt uppe i processen att lära sig svenska. Vi vill få en vidare insikt i hur de upplever sin situation i Sverige och vad språkcaféet med de sociala möten som finns där fyller för funktion för dem. Syftet är att undersöka vad det i sin tur kan ha för betydelse för besökarnas identitetsutveckling. Resultatet visar att språkcaféet är en viktig plats för besökarna just för att det är den enda plats de kan gå till för att träna på att tala svenska, vilket är viktigt för dem för att finna sin plats i Sverige. Språkcaféet fyller även en funktion som en plats där besökarna kan få en förståelse för det svenska samhället och reflektera kring detta, men även få reflektera kring sig själva och se möjligheter i de situationer de befinner sig i. Genomgående för vad språkcaféet har för betydelse är den sociala funktion den fyller, då många av besökarna upplevt ensamhet och isolering från samhället här i Sverige. På språkcaféet kan de få en gemenskap med nya människor och umgås med personer i samma situation som de själva är i. Dessa sociala möten med andra människor tror vi ligger som grund för att identiteten ska kunna skapas och utvecklas, och att detta sker via språket.

Tidigare forskning har visat på negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. Män har mer negativa attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner. Resultatet visade att mest positiva attityder fanns till den homosexuella mannen. Deltagare med utländsk bakgrund var mindre positiva än deltagare med svensk bakgrund till homosexuella män. Det fanns ingen signifikant skillnad i attityd beroende på om målpersonen hade en svensk eller utländsk bakgrund. Dessa positiva attityder mot homosexuella män kan vara en effekt av att det svenska samhället har kommit långt när det gäller rättigheter och sexuellt likaberättigande. Annars beror det på stora proportioner av social önskvärdhet.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school. The results obtained have shown that there are a variety of direct and indirect effects where the animals can affect us humans and our relationships to each other. Animals effect our social interaction. The animals are described as social catalysts that can help us to build bridges between people.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin språkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och är skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltså hur människor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar på att eleverna uppfattar det som att deras språk förändras beroende på om redovisningen sker i grupp eller individuellt med läraren. Ingen av eleverna tyckte att språket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att språket blir mer korrekt och formellt när redovisningen sker enbart för läraren. Resultatet indikerar också på att elever med låg självkänsla helst redovisar i grupp medan de med hög självkänsla helst redovisar enbart framför läraren. Det behövs dock ytterligare forskning för att få fram ett mer allmänt och generaliserande resultat. / This study has investigated seven upper-secondary students’ perception on how their language is affected depending on if they give their oral presentation in groups or individually for the teacher. Seven upper-secondary students have been interviewed and the study is based on their answers and on previous research. The results show that all the students in this study think that their language change depending on the form of the presentation. No one of the students think that their language is more formal and correct in a group presentation. All students but one thinks that the language is more formal and correct when they give their oral presentation individually in front of the teacher. The results also show that the students with high self-esteem prefer to give their oral presentation in front of just the teacher, while the students with low self-esteem prefers to give their oral presentations in groups. However, more research needs to be done on the subject to give a more generalized result.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning. Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera. Det kan vara känslor som berör belastningar av olika slag, både fysiskt och psykiskt, rädsla, stress, osäkerhet men framförallt känner de mest positiva saker inför sitt arbete. Det kan vara glädje, entusiasm, spänning, förtroende, stöd, trygghet och givande saker. Vidare framkommer det även att polisyrket är ett sådant yrke som som kopplar starka band mellan individen och yrkesrollen, det vill säga polistiteln. Vilket innebär att oavsett hur en person mår eller påverkas av sitt arbete, måste denne i yrket som polis genom träning och erfarenhet lära sig att hantera det. Ibland även stänga ute saker om det krävs. Träning är en stor del av det som utgör poliser, både innan man börjar arbeta och under arbetet. De tränas ständigt till hur de som poliser ska förhålla sig, det kan vara saker om hur man ska bemöta människor och klara av olika mötessituationer. Den kollektiva gemenskapen och samhörigheten med kollegorna och arbetsgruppen är mycket viktigt för trivsel, stöd och för det emotionella arbetet.

Psykisk ohälsa är ett globalt samhällsproblem som i hög grad även är utbrett i Sverige, specifikt för unga vuxna. Samtidigt kvarstår de negativa attityder gentemot ohälsan som historiskt varit utbredda. Psykisk ohälsa inkluderar psykiska sjukdomar och psykiska besvär, där den senare beskriver nedsatt psykiskt mående som inte diagnostiseras som sjukdom. Besvären har uppmärksammats i populärkulturen och det finns indikationer på att dessa i högre utsträckning börjar uppfattas som medicinska problem, en process som benämns som medikalisering. Dock har rådande forskning om psykisk ohälsa näst intill enbart fokuserat på psykiska sjukdomar, vilket gjort att psykiska besvär är sånär som ett outforskat ämne. Denna studie undersökte därför psykiska besvär med syftet att studera svenska universitet- och högskolestudenters uppfattningar om dessa. Frågeställningarna inriktades på om svenska studenter hade accepterande eller stigmatiserande attityder till psykiska besvär, i vilken grad de hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär samt om det fanns relationer mellan och inom dessa. Den teoretiska analysen använde kategorisering, stigmatisering och medikalisering som ramverk. En kvantitativ ansats tillämpades och en egenkonstruerad enkät användes som metod. Resultatet visade att svenska studenter generellt hade accepterande attityder till psykiska besvär med vissa undantag. Studenterna hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär i relativt hög grad och erfarenheten av psykiska besvär var hög. Analysen av relationerna mellan och inom attityder och föreställningar visade inga entydiga kausala samband men att de var relaterade till varandra. Psykiska besvär ansågs vara ett allvarligt problem som bör hanteras av sjukvården och som alla kan drabbas av, samt delvis vara ett medicinskt problem som ibland är en godtagbar ursäkt för att inte umgås. Vidare ansågs psykiska besvär vara ett problem som eventuellt kan gå över med rätt attityd vilket relaterades till delade uppfattningar kring skam över besvären och viljan att berätta om dem. Relationerna är således komplexa och bör undersökas vidare.

<p>Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken.</p>