Hemmasittare är ett relativt nytt fenomen i Sverige och syftar till barn och ungdomar som av olika skäl inte går i skolan. Detta är ofta relaterat till psykiskt dåligt mående såsom oro, ångest och depression och oftast känner föräldrar eller vårdnadshavare till skolfrånvaron. Hemmasittare isolerar sig ofta i hemmet och tappar därmed kontakten med vänner och skolkamrater. Anledningen till skolfrånvaron är inte brist på motivation utan snarare en oförmåga att ta sig till skolan av olika orsaker. Studien syfte är att uppmärksamma de hemmasittande ungdomarnas syn på sig själva och sin situation samt hur situationen upplevs av närstående och yrkesprofessionella. Det insamlade empiriska materialet består av texter från semistrukturerade ansikte-mot-ansikte intervjuer med två hemmasittande ungdomar, två närstående och sex stycken yrkesprofessionella, varav ett studiebesök. För att implementera studiens syfte, tillämpades en kvalitativ fenomenologisk metodansats. Fenomenologin fokuserar på hur världen levs, upplevs och beskrivs av människor. Vidare belyser studien den brist på kunskap om fenomenet som råder i skola och samhälle och den avsaknaden av tidigare forskning med utgångspunkt i hemmasittarens egna upplevda livsvärld. Materialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där fokus ligger på den sociala interaktionen och individens tolkande av denna interaktion. Resultatet påvisar att hemmasittarproblematiken kan leda till en stigmatiserad självbild i skolans kontext och att det råder en konsensus bland respondenterna att hemmasittare vill gå i skolan, med andra ord är skolfrånvaron ofrivillig.

Det politiska klimatet i Europa har de senaste åren blivit allt mer konservativt och det går idag att läsa hur den liberala demokratin på sina håll utmanas av icke-liberala samt konservativa ideologier. Nationalism är ett fenomen med förankring till historiska processer vilka bygger på komplexa uppfattningar om folket, nationen och tillhörigheten. I makt eller politiskt sammanhang används nationalismen av majoriteten för legitimering av politisk nationell ordning. Media är underordnad politisk, ekonomisk och juridisk reglering och har en betydande roll i samhället. Media kan både bidra till mediekonsumenternas verklighetsuppfattning, men kan även fungera som ”gatekeepers” för vilken information som väljs ut. Syftet med studien är att undersöka hur svensk dags- och kvällspress presenterar och konstruerar uppfattningar och attityder om nationalism i Sverige. Den valda metoden är kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell, i kombination med det socialkonstruktionisitiska perspektivet samt centrala teoretiska begrepp. De framträdande diskurserna är, svenska värderingar, nationalism som hot mot liberal demokrati samt förskjutningsdiskursen. De framträdande uppfattningarna om nationalism, som utläsas i analysens olika dimensioner, är; att nationalism är förknippat med särskiljande av personer beroende på trostillhörighet och etnicitet, att nationalism är icke-liberal, att nationalism inte är förenlig med svenska värderingar, att nationalism är fientlig samt att nationalism förespråkar en homogen samhällsstruktur. De attityder om nationalism som framkommit är genomgående negativa och nedvärderande gentemot nationalism, avståndstagande samt att nationalism tillskrivs med negativa egenskaper.

Denna studie beskriver svarta kvinnors erfarenheter och upplevelser av den perinatala vården i Sverige. Ras är ett för många obekvämt begrepp i Sverige, ändå tycks ras i social mening påverka ens möjligheter i samhället. Det saknas statistik utifrån ras och hudfärg i Sverige. Forskning på hur just ens hudfärg påverkar den vård en får saknas i svensk kontext. Genom en kvalitativ innehållsanalys har därför svarta kvinnors beskrivningar av möten och upplevelse med/av vården analyserats för att söka svaren till studiens frågeställning. Det vill säga, om och hur yttrar sig afrofobi i den perinatala vården i Sverige? Det empiriska materialet är insamlat från flera olika mediala forum, böcker, sociala media och nyhetsmedia. Analysen tar avstamp i kategoriserings- och stereotypifieringsteori samt kompletteras detta med att beskriva hur stereotypifiering påverkas av rasideologier formade i historien. Vidare beskrivs tidigare forskning i temat, ur både svensk och internationell kontext. Syftet med studien är att undersöka om och beskriva hur afrofobi kan yttra sig i den perinatala vården i Sverige. Studiens resultat kan endast svara för hur afrofobi upplevs vara förekommande i just de studerade sammanhangen, vilket innebär att slutsatserna inte kan generaliseras för hela befolkningen av afrosvenskar. Slutsatsen är att afrofobi upplevs, av dessa svarta kvinnor, vara vanligt förekommande i den perinatala vården i Sverige. Dessa studerade kvinnors erfarenheter av den perinatala vården tyder på att afrosvenska kvinnors smärta inte tas på allvar och att dessa afrosvenska kvinnor blir homogeniserade utifrån en stereotyp föreställning om den svarta kvinnan. Vidare tycks det finnas både strukturella och internaliserade hinder för att få bukt med problemen.

Ätstörningar är ett problem i dagens samhälle då statistik visar att ungefär 190 000 svenskar är drabbade av ätstörningar. Utifrån frågeställningarna; Hur påverkar omgivningen insjuknandet i ätstörningar och sjukdomsförloppet? och; Hur hanterar individen sina känslor under sjukdomstiden? avhandlar denna uppsats uppkomsten av ätstörningar med fokus på om det finns specifika vändpunkter i individers liv vilka bidrar till insjuknandet. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie med fenomenologi som ansats, materialet är baserat på tio ostrukturerade intervjuer med individer som tidigare varit drabbade av ätstörningar. Studien påvisar att det finns olika vändpunkter som bidrar till insjuknande i ätstörningar där otrygghet visade sig vara den starkaste i relation med sociokulturella faktorer. Ytterligare resultat visar att olika vändpunkter inte påverkar vilken form av ätstörning man drabbas av utan att grunden för insjuknad i olika typer av ätstörningar är densamma. Studien uppmärksammar även vikten att redan i den primära socialisationen lära sig känslohantering för att senare i livet kunna urskilja, behärska och beskriva de känslor som uppkommer. Om man inte lärt sig uttrycka känslor i tidig ålder finns en ökad risk för att insjukna i ätstörning, genom att man istället tar till andra strategier för att hantera känslorna. Exempel på detta är att istället för att känslohantera tar man till strategier som kroppslig kontroll. Studiens konklusion är att sociokulturella faktorerna är essentiella vid insjuknandet i ätstörning.

De senaste decennierna har svensk politik präglats av såväl straffutvidgningar som straffskärpningar. Detta är något som står i bjärt kontrast mot den förhållandevis återhållsamma straffpolitik som Sverige historiskt sett har fört. Forskning tyder emellertid på att strängare straff kan få oönskad effekt. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur olika partier resonerar i straffrättsfrågan. Utifrån frågeställningen: “Vilka underlag använder politiker sig av för motivera kriminalpolitiska åtgärder med avseende på straffrätten?” Är studiens syfte att undersöka huruvida det skiljer sig i hur kriminalpolitiska åtgärder rättfärdigas beroende på parti. De partier som granskas är Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. För att åskådliggöra hur politiker själva resonerar kring kriminalitet skärskådas ett antal motioner som väckts av ledamöter från dessa riksdagspartier. Motionerna i fråga behandlar påföljder för mord, misshandel och sexualbrott. Detta är en kvalitativ studie där arbetet skett induktivt och där en konventionell innehållsanalys har tillämpats. Analysarbetet har skett mot bakgrund av Anthony Giddens struktureringsteori och Ulrich Becks teori om Risksamhället. Dessa teorier har dessutom kompletterats med två teorier om straff samt en teori om legitimitet. Utifrån resultatet kan det sägas att samtliga undersökta partier har det gemensamt att deras förslag hänvisar till en anonym allmänhet. Trygghet är en central fråga och samtliga partier betonar vikten av att allmänheten hyser tillit till rättssystemet. Det råder även samstämmighet bland partierna kring att brottsoffret ska stödjas. Synen på gärningspersonen skiljer sig emellertid åt och straffutvidgningar respektive straffbegränsningar kan generellt härledas till den straffrättsteori partierna bekänner sig till. Alla partier utom Vänsterpartiet vill, i varierande grad, se straffskärpningar och de skäl som anges tar ofta avstamp i straffvärdesresonemang och hänvisningar till den allmänna rättskänslan samt återupprättelse för brottsoffret. Vänsterpartiet ser hellre att man arbetar preventivt och då de ser kriminalitet som en följd av ett social misslyckande föreslås ofta lösningar som syftar till att åtgärda problem i samhället eller hos individen själv till exempel vad gäller det psykiska måendet. För att legitimera sina förslag hänvisar de olika partierna, om än i varierande grad, till statistiska källor.

No description available.

Menstruation en vanlig och normal upplevelse för kvinnor som kommit att innebära stort problem. Tidigare forskning har visat att mens uppfattats som förorenande, skamligt och att det konstruerats som något normavvikande som borde döljas. Forskningen är till stor del äldre och begränsad, samt att den är av generellt slag och inte inriktad på upplevelser. Denna studie syftar därför att undersöka nutida livmoderbärande kvinnors upplevelser och erfarenheter relaterat till menstruation som fenomen och vilka emotionella reaktioner som utvecklats. Fenomenologisk ansats har använts då fokus är på upplevelser och individens livsvärld, som vi fått del av genom att utföra semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av Goffmans teori om stigma och Hochschilds om känslor har vi analyserat tio transkriberade material. Resultaten har visat hur det görs en skillnad på hur de kände när de var unga, jämfört med hur de känner nu. De upplever ofta en öppenhet även om det påvisas att de helst pratar med de som står dem närmast. Menstruation har kopplats till att bli och vara en kvinna, då mens är en passage till vuxenhet. Kvinnlighet är också knutet till olika föreställningar, då individerna tar till sig av hantering för att dölja sin mens och för att inte upplevas som ofräscha. Mens rekonstruerar individernas vardag och innebär ekonomiska utlägg. Smärta är ett stort problem och de upplevs ibland inte tas på allvar. Det upplevs samtidigt vara en del av att vara kvinna och en naturlig del av kroppen, som påminner att allt fungerar.

Kvinnor och kvinnliga förövare har genom tiderna kommit i skymundan då både forskning och media har fokuserat på männen i allmänhet och manlig brottslighet i synnerlighet. Och detta är problematiskt eftersom kvinnor utgör en del av samhället. Tidigare studier har visat att könen framställs enligt de stereotypa föreställningar som finns i samhället, och eftersom media bidrar till att konstruera den sociala ordningen, förstärkas de genusnormer och maktstrukturer som redan finns. Syftet har därmed varit att belysa problematiken kring den ojämna könsfördelningen och de maktstrukturer som reproduceras genom medias framställning av könen, eftersom detta har en påverkan på jämställdheten och demokratin i Sverige. Frågeställningen som har behandlats är ”Hur framställs kvinnliga förövare i svensk press?”, och en kvalitativ studie har gjorts på svenska tidningar som publicerats mellan 2015-01-01 och 2019-12-31, och som handlat om kvinnliga förövare som begått grövre brott. Med hjälp av genusteorier har resultatet kunnat förklaras, vilket visade på att de kvinnliga förövarna framställs utifrån deras kön, men att de inte följer den normativa femininiteten som kvinnor anses leva upp till. Berger och Luckmanns teorier kring roller och institutioner, Beckers syn på avvikelse, samt Nils Christies teori om det idealiska offret har även tillämpats på materialet, för att kunna ge en bakgrund till varför de kvinnliga förövarna beskrivs utifrån genusnormer, samt ge en förklaring till deras brottslighet. Resultatet visade på stora likheter mellan tidigare internationell forskning och denna studie, vilket tydliggör att det finns ett problem kring synen på brottslighet och genus som bör uppmärksammas ytterligare.

Incels, en sammanskrivning av orden involuntary och celibate, beskriver män som anser sig själva vara oattraktiva och lever ett liv utan sexuella relationer. De senaste åren har flera män som identifierar sig med rörelsen begått våldsdåd för att driva sin egen agenda. Incel-männen kan med hjälp av internet komma samman utan geografiska och sociala gränser och finna en gemenskap hos varandra. I denna uppsats står gemenskapen mellan männen i fokus och syftet är att finna faktorerna bakom Incel-medlemmarnas kollektiva identitet. De teorier som används är Meluccis, och Jasper och Pollettas teorier om kollektiv identitet. Studiens ansats är netnografisk och materialet består av diskussionstrådar från forumet Incels.co, det största Incel-forumet. Materialet kompletteras med text från Incels wikisida för att ge en bättre förståelse för det gemensamma språket. En induktiv kvalitativ innehållsanalys med öppen kodning används som forskningsstrategi. Resultatet visar att Incel-medlemmarnas kollektiva identitet bygger på genom ett gemensamt språk och symboler, liknande världsuppfattningar och erfarenheter. Det framkom även en fientlig inställning mot icke-Incels och en gemensam eftersträvan mot ett förändrat och förbättrat samhälle.

Att kunna hantera konflikter på ett bra sätt är viktigt eftersom konflikterna är en del av den sociala kompetensen och ett samspel människor emellan. Syftet med studien är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- och fritidsverksamhet. Undersökningen ska besvara vilken typ av konflikthantering som förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på en skola. Detta examensarbete utgår från Robert Thornbergs socialpsykologiska perspektiv. Det är ett perspektiv som innebär att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningar människor utför både när människan är ensam eller tillsammans med andra. Studien baseras på kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer med tre fritidspedagoger och tre ämneslärare vid en skola. Resultatet visar att både fritidspedagogerna och ämneslärarna använder olika typer av konflikthantering beroende på vad för slags konflikt det rör sig om. Resultatet visar också att både fritidspedagogerna och ämneslärarna agerar snabbt och hanterar konflikten på en gång om när det är möjligt. Det betyder att ämneslärarna många gånger behöver göra en bedömning om det är nödvändigt att ta konflikten på en gång eller om konflikten kan vänta med tanke på att konflikter tar tid från ordinarie lektionstid.