Teorin om Tystnadsspiralen innebär att individer anpassar sina åsikter eller väljer att inte uttrycka sina åsikter för att de vill passa in i olika sociala sammanhang och därmed undvika konflikter. Det finns därför en strävan att tillhöra majoriteten eller den opinionsbildande sidan. Alla individer är olika och därför är det svårt att generalisera, men teorin om Tystnadsspiralen har ett grundantagande om att människor generellt upplever ett obehag om de tillhör minoriteten i kontroversiella frågor. Tidigare forskning på området har delade meningar om huruvida det går att finna uttryck för Tystnadsspiral i Internetbaserade sammanhang. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om teorin om Tystnadsspiralen kan återfinnas på Flashbacktråden ”Vem bär ansvaret för mord på HVB-hem?”. Observationer på Flashbacktråden genomförs med en Netnografisk metod. Studiens resultat visar att Tystnadsspiral delvis finns på Flashbacktråden, eftersom människor väljer att slutar yttra när det upplever ett hot om isolering med sina åsikter. Det som däremot inte går att finna på Flashbacktråden är kommentatorer som anpassar sig till de majoritetsåsikterna som finns.

Varje dag gör vi ca 220 val relaterade till vad vi äter och dessa val påverkas av faktorer så som hur mycket pengar eller vilka smakpreferenser vi har. Affärsresenärer är en köpkraftig grupp inom turistnäringen och ett intresse väcktes att studera denna grupp ur ett måltidsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur affärsresenärer gör sina måltidsval, urskilja vad som påverkar valet och på så sätt få en förståelse för hur och vad affärsresenärer väljer för måltid när de reser i tjänst. För att undersöka detta har en netnografisk datainsamling utförts på onlineforumet TripAdvisor och för att få en djupare förståelse för hur affärsresenärer väljer måltid har även en kvalitativ intervjustudie utförts. Datainsamlingen från dessa metoder har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att kunna urskilja olika kategorier som påverkar affärsresenärers måltidsval. För den netnografiska datainsamlingen har sex kategorier utkristalliserats; Förväntning, pris, läge, utbud, tilldelat val och word-of-mouth. Från innehållsanalysen av intervjustudien har fyra kategorier trätt fram; Läge, word-of-mouth, sociala aspekter och resurser. Faktorerna förväntningar och sociala aspekter visade sig vara de mest förekommande kategorierna. Av uppsatsen kan vi dra slutsatsen att dessa faktorer påverkar affärsresenärens måltidsval, vissa mer, andra mindre. Eftersom att valet är ytterst individuellt kan vi inte dra någon slutgiltig slutsats för vad som påverkar valet utan vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse för hur affärsresenären gör sina måltidsval.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem. Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook. Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook.

I den här kvalitativa netnografiska studien analyseras råd och tips inför arbetsintervjuer riktade till män respektive kvinnor. Datamaterialet kommer från online-forumen Flashback och Familjeliv men även från artiklar med tips från bemanningsföretagen Poolia och Monster, Arbetsförmedlingen, tidningen Karriär och fackförbundet Unionen. Den teoretiska grunden är baserad på Goffmans teori om “impression management”, Hirdmans genusteori, Heiders attributionsteori och Zimmerman och West ”doing gender”. Resultatet visar att kvinnor får fler råd om utseende än män och råden som ges är även mer specifika. Typiskt manliga egenskaper är de mest åtråvärda och präglar därför en majoritet av intervjutipsen, även de som är riktade till kvinnor. Kvinnor uppmanas till att agera typiskt maskulint, och att inte vara för feminina då det kan minska deras jobbchanser. Män uppmanas till att vara sig själva medan kvinnor får mer tydliga direktiv om hur de ska bete sig, hur de ska klä sig och vad de ska säga. Feminina egenskaper anses vara dåliga och manliga/diskreta egenskaper är önskvärda. Kvinnor uppmanas även till återhållsamt uppförande medan män uppmanas till att framhäva sig. Ett beroendeförhållande där arbetsgivaren har övertaget framkommer också. Detta upprätthålls genom att den arbetssökande uppmuntras anpassa sig efter arbetsgivarens behov. Även arbetsgivare deltar i nätmaterialet och bidrar till att reproducera de observerade normerna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka de erfarenhetersom medlemmar i fangemenskaper fått genom sitt deltagande i dessagrupper, med ett specifikt fokus på fanfiction. Den underliggande avsiktenär att dra lärdom av dessa upplevelser, och att utifrån dem utforma ettantal riktlinjer som biblioteken kan använda i den läsfrämjandeverksamheten. Metoden som använts är netnografi, ett etnografiskttillvägagångssätt som används på internet. Det empiriska materialet somanvänts i studien kommer från diskussioner i forum och från blogginlägg. Materialet har därefter analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.Resultatet visar att gemenskap, deltagande, engagemang ochfördjupning är viktiga aspekter, men även att det förekommer mångafördomar kring fangemenskaper och fanfiction

Den här studien undersöker hur mikrokändisar presenterar sig själva på Instagram och vilka strategier för hur dessa mikrokändisar använder Instagram som är synliga. Studien analyserar bilder som publicerats av fyra svenska mikrokändisar under en månads tid. Netnografi används som insamlingsmetod och materialet analyseras med hjälp av en semiotisk text- och bildanalys. Teorier om självpresentation och attention economy används för att skapa en förståelse för hur de analyserade mikrokändisarna använder Instagram. Studien finner att mikrokändisarna presenterar sig själva som lyxiga och glamorösa. Strategier som de använder inkluderar att publicera bilder vid specifika tidpunkter, publicera bilder som ger ett intryck av att någon annan tagit bilden när de inte är medvetna om att bilden tas och tagga personer, platser, varumärken och inspirationskonton för att bli sedda av fler.

Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren. Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa artiklar på sajten. Detta kopplas sedan mot tjänsteerbjudandet, som Wikipedia ger deras användare, för att se hur värderingarna påverkar värdeskapandet.   Problemformulering - Hur styr gemensamma värderingar värdeskapandet på Wikipedia? Referensram - Teorin som ingår i referensramen kommer behandla området styrning av communities (Schouten & McAlexander 1995) samt hur värde samskapas i processer (Vargo & Lusch 2004). Då Wikipedia är ett online community finns också ett avsnitt om hur värden skapas inom så kallade brand communities (Schau et al. 2009). Metod - Studien har genomförts genom användandet av en kvalitativ metod som kallas netnografi. Metoden tar sin utgångspunkt i Kozinets (2002, 2006) fyra steg för hur en netnografisk studie ska genomföras men den har dock modifierats i enlighet med Langer och Beckman (2005). Diskussion och slutsats - Beroende på hur värderingarna styr skapandet av artiklarna kommer Wikipedias tjänsteerbjudande att stämma överens med det som communitiet skapar. Värderingarna kan styra skapandet av artiklar så att tjänsteerbjudandet kan följa fem olika vägar, från att fundamentalt följa Wikipedias officiella principer, till att negligera principerna. Utifrån Echeverri och Skålén (2011) har sedan förutsättningarna för Wikipedias värdeskapande tagits fram.

Incels, en sammanskrivning av orden involuntary och celibate, beskriver män som anser sig själva vara oattraktiva och lever ett liv utan sexuella relationer. De senaste åren har flera män som identifierar sig med rörelsen begått våldsdåd för att driva sin egen agenda. Incel-männen kan med hjälp av internet komma samman utan geografiska och sociala gränser och finna en gemenskap hos varandra. I denna uppsats står gemenskapen mellan männen i fokus och syftet är att finna faktorerna bakom Incel-medlemmarnas kollektiva identitet. De teorier som används är Meluccis, och Jasper och Pollettas teorier om kollektiv identitet. Studiens ansats är netnografisk och materialet består av diskussionstrådar från forumet Incels.co, det största Incel-forumet. Materialet kompletteras med text från Incels wikisida för att ge en bättre förståelse för det gemensamma språket. En induktiv kvalitativ innehållsanalys med öppen kodning används som forskningsstrategi. Resultatet visar att Incel-medlemmarnas kollektiva identitet bygger på genom ett gemensamt språk och symboler, liknande världsuppfattningar och erfarenheter. Det framkom även en fientlig inställning mot icke-Incels och en gemensam eftersträvan mot ett förändrat och förbättrat samhälle.

Studien syftar till att undersöka vad gymnasielärare och högstadielärare i idrott och hälsa väljer att publicera på skolans officiella Instagramkonto. Detta ska ge en förståelse för vilka moment och aktiviteter som premieras, samt i vilken miljö som undervisningen sker i. Studien syftar även till att jämföra de fristående skolorna samt de kommunala skolorna med varandra, för att se skillnader och likheter mellan de fristående skolorna, samt de kommunala skolorna. Studien ska även belysa vilka målgrupper lärarna tenderar att nå ut till med sitt Instagramkonto. Resultatet är baserat utifrån våra tolkningar som forskare av publiceringarna på de fyra Instagramkonton. Dessa Instagramkontona tillhör lärare från två fristående skolor och två kommunala skolor. Resultatet av denna studie visar att friluftsaktiviteter premieras att publiceras, där undervisningen främst sker i utomhusmiljö. De målgrupper som lärarna tenderar att nå ut till varierar beroende på skolreform. De fristående skolorna tenderar främst till att nå ut till framtida elever på skolan samt vårdnadshavare medan de kommunala skolorna tenderar att nå ut till elever på skolan eller andra lärare för inspiration i undervisningen.

Det här är en studie med utgångspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds självbiografiska bloggberättelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-års dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner läsare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början under våren 2013. Studien ansluter till ett Netnografiskt fält som syftar till att undersöka social samvaro på internet, då jag undersöker bloggen i kroppen min som bärare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad undersöker jag bloggen som en erfarenhetsvärld mellan en subjektiv och objektiv livsvärld, där subjektet får utrymme att kontrollera sin livsberättelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid.