En pojke på besök i Italien åt där pizza, men pizzan var inte italiensk pizza på riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fått i den stockholmsförort han var uppväxt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, måltid beror till stor del på vilka förutsättningar vi har för att utföra analysen. I den här uppsatsen så studeras begreppet autenticitet och hur det förhåller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen för en måltidskontext. Studien har tagit avstamp ur netnografisk metod och naturligt förekommande data i form av reseskildringar som publicerats öppet på internet har använts för att analysera upplevd autenticitet i måltidskontext. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet utkristalliseras tre huvudområden inom måltiden som förmedlare av autenticitet nämligen, mötet med den Andre, platsen och maten och drycken. Studien visar på att det kan finnas ett samband på hur vi upplever autenticiteten i en måltidskontext och hur våra förväntningar på måltiden möts av verkligheten. / When, as a young boy, I was consuming pizza, during a visit to Italy, I got the impression that the food I had didn’t taste like the pizza i was used to from my home in the suburbs of Stockholm, the pizza wasn’t genuine. How we interpret and perceive other cultures meals does largely depend on the understanding we have of the culture we are visiting. In this paper the term authenticity, within the context of a meal, was studied and how it related to the concept of habitus as described by Pierre Bourdieu. The methodology used to collect natural occurring data, to capture meal contexts, in the form of travel diaries, was netnography. The method of analysis used was qualitative content analysis. In the result, three categories were clearly identified, within the context of a meal, as carriers of authenticity. These categories were the food and drink, the meeting with the Other and the place. The study shows that there might be a connection between how we interpret authenticity in the context of a meal and how our expectations of the meal are met by reality.

This essay examines how three public, Swedish museums use Instagram as a tool for encouraging social interaction and for the building of relationship with the audience. The three examined museums are Livrustkammaren, Världskulturmuseet and Moderna Museet Malmö. By using the method netnography the study has collected posts and comments from the three museums during a limited period of time (2 months). The results present both differences and similarities between the three museums’ use of Instagram. All of the museums have some degree of interaction with users on Instagram, but Livrustkammaren stands out as a museum with more interaction than the others. With the help of Erving Goffman’s theories about social interaction, Anders Persson’s interpretation of these and theories about online relationship strategies presented by Kelleher/Millerand Smith, the essay provides insight into how museums can use Instagram as a communicative tool if the museums want to increase the social interaction and improve and maintain the relationship with the audience. According to the results of this study, some of the more successful strategies are: using humour as a way of connecting with the audience and using a ”conversational human voice”, i.e. a more personal voice. The essay opens up for further studies of how museums can work with Instagram as a tool for communicating with the audience.

Denna studie behandlar fenomenet destinationsaktivitet på sociala medier genom en fallstudie av Visit Swedens Instagramkonto under COVID-19. Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen mellan en destinationsorganisation och användare på Instagram sker under kris. Syftet besvaras genom en netnografisk metod där empiri samlas in via kommentarsfältet på Visit Swedens Instagramkonto. Resultatet som presenteras är att Visit Swedens krishantering på sociala medier frångår traditionella teorier gällande kriskommunikation. Organisationen har valt att ignorera användar-kommentarer kopplade till COVID-19. Istället fokuserar Visit Sweden på ett personligt relationsbyggande med Instagramanvändare, vilket under studiens gång ses ge positiva resultat. Visit Sweden arbetar även med att leverera en bild av Sverige som användare kommenterar positivt på Instagram. Slutsatsen är att den kommunikation som sker på Visit Swedens Instagramkonto är gynnsam för Sverige som destination. Sverige står därmed konkurrenskraftigt gentemot andra turistdestinationer som inte arbetat med liknande profil- och relationsbygge på sociala medier. Studien är högst relevant då den behandlar ett ämne som ännu inte utforskats. Vidare bjuder studien in till framtida forskning inom ämnesfältet.

Many studies on social movements aim to understand a moment on an international level. This paper aims to contribute to the understanding of the Swedish environmental movement and the collective identity that can be found in these movements. In an effort to do this, the study aimed to answer research questions. The questions aimed at answering if collective identity is observable on social media, and to what degree, and how the collective identity online compares to what can be seen at a protest on the street. To answer these questions, the author took the help of two qualitative methods. The study looks at collective identity inobservable activities. The netnographic method has been used to gain insight into ten different Facebook pages that belong to seven separate Swedish environmental organisations. The ethnographic method of participant observation has been used to gain insight into six protests that took place in Stockholm, Sweden, during the spring semester of 2022. The results suggest that collective identity is visible online, to a high degree, because all aspects of collective identity are observable. Also, comparing the results between Facebook pages and street protests the visible collective identities did not differ, they just manifested in different ways.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.

Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby  Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent.  In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping

Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.

Initialt medförde Internet och sociala plattformar ett positivt mottagande inom forskningsvärlden, då man förväntade sig att olika demokratiska funktioner skulle stärkas. Trots att sociala plattformar har lett till en ökning av diskussioner, vilket kan ses som främjande för demokratin, har det även visat sig kunna försvaga de demokratiska funktionerna. Detta genom att individer tenderar att begränsa sitt innehåll och sin interaktion, till det som uppfyller dennes preferens, vilket är skadligt för demokratin.   Uppsatsen ämnar undersöka två olika diskussionstrådar på Facebook och Flashback, av liknande ämne. Detta för att förstå om de präglas av expressiva drivkrafter eller deliberation. Deliberation innebär överläggning, och expressiva drivkrafter är en förklaringsmodell för individens preferens. Uppsatsen kommer ha en netnografisk metod, i syfte att identifiera drag av dynamik, interaktion och kultur. Därefter ska dessa analyseras och jämföras ur valda teorier.   Resultatet visade att både Facebook och Flashback präglades starkt av expressiva drivkrafter, medan förekomsten av deliberation var svag, eftersom de deltagande främst uttryckte sina preferenser, medan interaktionen mellan dem var låg. Trots att utfallen var relativt lika för respektive tråd, identifierades vissa skillnader. Flashback hade en hårdare retorik med detaljrikare utläggningar. Facebook hade tydligare drag av en kollektiv identitet, medan individuell identitet var starkare på Flashback.

Det här är en netnografisk studie av film som en social praktik, med ett fokus på franchisefilmer och deras fanbaser. Studien utforskar diskussionstrådar på onlineforumet Reddit och presenterar och diskuterar de olika motiven som driver fans till att engagera sig i diskussioner online om franchisefilmer. Studien presenterar hur relationen mellan användare av onlineforumet ser ut och hur de förhåller sig till varandra och till makthavare i filmindustrin som utgör världen fans deltar i. Den här studien drar slutsatsen att film för en nutida digital publik inte bara är en estetisk produkt utan också fyller en social funktion i form av demokratiska diskussioner, gemenskap, kunskapskapande och skapande i sig. I den här möjligheten ligger också drivkraften till fansens engagemang.

Idag finns en oro för att människor som spelar och pratar med andra online är ensamma och att det hämmar deras sociala liv. För att utforska detta undersöker denna studie hur de människor själv ser på den tid de spenderar online och de människor de möter där. Hur gemenskap skapas online på kommunikationsplattformen Discord och vilken roll den gemenskapen spelar i medlemmarnas sociala liv. De teoretiska verktygen som används för att besvara detta är Andersons imagined communities (2016) samt Faraj och Johnssons teorier om reciprocitet online (2011). Empirin samlades in genom etnografiska metoder som netnografi, deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med medlemmar i en Discordserver. Resultaten visar att gemenskaper online möjliggörs och skapas genom medlemmars reciprocitet och skapande av sociala band, teknikens utveckling och aktiva medlemmar somhåller samman gruppen.