Med innovationer kan företag som samarbeta med externa partners öka sina prestationer, intäkter och påskynda sina innovationsprocesser. Innovation med sociala plattformar är ett verktyg som har förmågan att förbättra befintliga produkter samt skapa nya lösningar och produkter. Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur ett arbetssätt inom öppen innovation benämnt innovation med sociala plattformar kan tillämpas i en textil innovationsprocess. I följande kvalitativa studie utgjorde uppsatsens primärdata av insamlad data från ett nätverksforum och semi-strukturerade intervjuer med företag som jobbat med projekt om öppen innovation. Vi genomförde en undersökning om produkten löparbyxor via en plattform där medlemmar diskuterade sina individuella erfarenheter av löparbyxor. I uppsatsens teori förklaras begreppen öppen innovation, innovation med sociala plattformar och användarinnovation. Parallellt med undersökningen utfördes semi-strukturerade telefonintervjuer med fyra företag som jobbar med öppen innovation. Vi har sedan i empirin framförallt koncentrerat på innovation med sociala plattformar. Innovation med sociala plattformar har visats vara betydelsefulla inom en mängd olika branscher som till exempel sport- och friluftsindustrin, och genom denna studie har konsumenterna bidragit med värdefull information som kan användas i en textil innovationsprocess. Med hjälp av inlägg som skrevs av användare i forum, kom vi fram till en modell som urskiljer tre olika varianter av användarinnovation som uppstod i forumet: kompletterande innovationer, utvidgade innovationer och existerande innovationer. Studien resulterade i en innovationsmodell som förklarar att öppen innovation inte bara kan leda till en produktutveckling utan även en marknadsföring och idégenerering, men även att en idégenerering kan leda till en produktutveckling och en marknadsundersökning kan leda till produktutveckling. Genom studien drogs även slutsatser om att innovation med sociala plattformar kräver gemenskap, kunskap, förtroende, motivation, tydliga riktlinjer och tid.

I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”. Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet. Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval. Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund. Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor: - Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna? - Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna? - Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv?   Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare. Kunderna har allt mer makt på marknaden och genom internet kan de själva söka information och ta del av olika tjänster och produkters marknadsföring. Marknadsförarens största utmaning idag är att förstå och använda sig av internet på rätt sätt, samt att lära sig läsa kunder och deras behov. Det är inte längre möjligt för turismorganisationer att enbart se sociala medier som en del av marknadsföringen, utan istället som en central del av företaget vilket kommer att spela en avgörande roll i framtiden. Idag har företag inte ett val om de skall använda sig av sociala medier, utan det handlar om hur bra det gör det. Under studien har det framkommit att sociala medier främst bör användas som ett kommunikationsverktyg och en plattform där relationer kan skapas mellan företag och kund. Idag är det dock inte en självklarhet att researrangörer besitter kunskap om sociala medier och användandet av dem. Undersökningens resultat visar på att låta kunder diskutera och återkoppla med varandra är en viktig del av relationsbyggandet mellan företag och kund, då det skapar engagemang och lojalitet. För företag är det viktigt att inkludera kunden i verksamheten och se dem som medaktörer. Genom att bevaka de sociala plattformarna och bemöta negativ kritik på ett korrekt sätt kan företag minska risken för negativ spridning vilket är A och O i användningen av sociala medier.

The aim of this study is to investigate the liability for the users of platforms as well as the liability of the platform providers themselves in cases where the users of social platforms upload copyrighted material to the platforms according to EU law. The study is also aimed to examine the by the EU proposed “Directive on Copyright in the Digital Single Market” (2016/0280(COD)), especially in relation to the proposed Art. 13 of the directive, and how the directive might change the liability of the platform providers. The study is regarding the first aim based on established EU law and discusses the liability for users and platform providers mainly through cases from the European Court of Justice. This is done through the legal dogmatic method. The study finds according to established EU law that it is unclear whether the users or the platform providers could be held liable for the communication to the public made without the right holder’s approval according to Art. 3.1 of the Infosoc Directive (2001/29/EG). It is also unclear if the platform providers can benefit from the exemption rules in Art. 12 and 14 of the E-Commerce Directive (2000/31/EG). Concerning the examination of the proposal of the Copyright Directive, it is discussed mainly through a legal policy method. Since the study discusses the proposal of the directive it is primarily how the directive - if it becomes established law – will change the liability for the platform providers, as well as other critique of the proposal that the study examines. The study finds that the current proposal of the Copyright Directive seems to be to unclear in its preliminary design and fails to keep a balance between the protection of the right holder’s rights and the general goals of the EU. The study also finds that the current proposal might not clarify the current uncertainty of the liability for platform providers.

Allt fler fysiska produkter och tjänster blir idag digitaliserade, likaså socialakonstellationer och sociala mötesplatser. Människor ägnar stor del av sin tid påsociala plattformar där det kan handla om att kommunicera med vänner, skapanya bekantskaper eller underhålla sig med filmklipp. I takt med att användandetav sociala plattformar har ökat har även mobbningen, som tidigare skett i fysiskmiljö, även förflyttat sig till sociala plattformar. Detta är ett samhällsproblem dånätmobbning kränker och påverkar individers psykiska välmående negativt, därungdomar är den mest utsatta gruppen. En av utmaningarna ligger i attindividerna som utför kränkningar inte är medvetna om sitt agerande och vilkakonsekvenser det leder till, då kommunikationen sker asynkront och socialasignaler som en ledsen blick inte är lika påtagliga genom en skärm.Genom en designorienterad studie ämnade vi undersöka hur nätmobbning kanförebyggas på sociala plattformar. Studien inleddes med en litteraturstudie därbefintliga designprinciper identifierades. Dessa designprinciper implementeradesi en prototyp för att testa hur väl de går att applicera på en existerande socialplattform, samt hur väl de fungerar i syfte att förebygga nätmobbning. Studiensresultat bidrar till utökad kunskap kring hur designprinciperna kan implementeraspå sociala plattformar samt hur de kan designas för att förebygga nätmobbning.

Initialt medförde Internet och sociala plattformar ett positivt mottagande inom forskningsvärlden, då man förväntade sig att olika demokratiska funktioner skulle stärkas. Trots att sociala plattformar har lett till en ökning av diskussioner, vilket kan ses som främjande för demokratin, har det även visat sig kunna försvaga de demokratiska funktionerna. Detta genom att individer tenderar att begränsa sitt innehåll och sin interaktion, till det som uppfyller dennes preferens, vilket är skadligt för demokratin.   Uppsatsen ämnar undersöka två olika diskussionstrådar på Facebook och Flashback, av liknande ämne. Detta för att förstå om de präglas av expressiva drivkrafter eller deliberation. Deliberation innebär överläggning, och expressiva drivkrafter är en förklaringsmodell för individens preferens. Uppsatsen kommer ha en netnografisk metod, i syfte att identifiera drag av dynamik, interaktion och kultur. Därefter ska dessa analyseras och jämföras ur valda teorier.   Resultatet visade att både Facebook och Flashback präglades starkt av expressiva drivkrafter, medan förekomsten av deliberation var svag, eftersom de deltagande främst uttryckte sina preferenser, medan interaktionen mellan dem var låg. Trots att utfallen var relativt lika för respektive tråd, identifierades vissa skillnader. Flashback hade en hårdare retorik med detaljrikare utläggningar. Facebook hade tydligare drag av en kollektiv identitet, medan individuell identitet var starkare på Flashback.

Social platforms are becoming an increasingly larger part of everyday life, with many people spending their days sharing information about their lives online. Youtube is a platform based on individual users “broadcasting themselves”, which often means sharing a lot of personal information. This can lead to a sense of closeness, and some viewers develop one-sided relationships through the screen. This study aims to give insight in these one-sided relationships, known as parasocial relationships. Interviews were conducted to get the perspective of Youtube fans as to what motivates them to start, continue and stop watching Youtubers. Using a qualitative research method we have been able to get a deeper understanding of possible patterns concerning the lifecycle of these relationships, such as how and why they begin, continue and end. As earlier research implies we found that parasocial relationships are created and treated in a similar way mutual relationships are. The finding of this study suggest that parasocial attachment is not only normal and common, but that they can provide a kind of social outlet for those who experience them. This study can hopefully be used to understand broader trends in media consumption online.

Managing digital conversations: Municipal moderation on social platforms The aim of this study is to examine how Swedish municipalities relate to moderation practices on social media. The study is based on qualitative interviews with ten communicators within nine Swedish municipalities, which varied in size and in geographical location. The empiricism has then been coded, themed and analyzed through a thematic analysis. The analysis is supported by a theoretical framework that consists of theories relating to the municipal sector, the communicative conditions of the municipality and the municipality on social media.  The result shows that all municipalities use manual moderation, and in two cases a technical moderation tool has also been implemented. The moderation practices are affected by resources and by how the social media work is prioritized compared to other work tasks. The study also shows that the municipalities rely on similar guidelines in their moderation work, where comments that violate these guidelines can be deleted or hidden. However, in some cases the moderation is based on former experiences and “gut feeling” in what should be moderated. It also became clear that the municipalities mostly focuses on answering questions and reminding the commenters of keeping a good tone before applying strategies such as deleting or hiding comments. They emphasize the importance of not censoring criticism directed towards the municipality. Regarding the external and internal communication about the moderation practices, it is expressed how the internal communication consists of coordination between the communicators and other departments. This was shown in the bigger municipalities, where the responsibility for the moderation is divided. The external communication varies, in some cases the guidelines and the fact that the comment section has been moderated is communicated towards the citizens. However, in some cases it is not communicated. Further it also became clear that there are tensions between encouraging a dialogue with citizens and at the same time having control over it. In order to keep the control, the municipalities in the majority of cases adjust their social media content to precede eventual moderation. The adjustments are made according to time of publishing, tonality, place and the content in posts.

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

The purpose of this study was to gain an increased understanding of the college students 'self-presentation on social media, emphasizing whether the use of social media affects the college students' well-being. It is also studied whether the use of social media has changed due to the corona pandemic. This essay aims to gain an in-depth understanding of the research topic. A qualitative approach was used in the study, where a total of four semi-structured interviews were conducted. All participants were students at Södertörn University. The collected material was interpreted with the help of theories of Goffman's dramaturgical perspective on role appearances and self-presentation, as well as Scheff's theory of social ties and its role in human life. The theories were used interchangeably to conduct a content analysis. The survey shows that the informants have a daily use of social media that is focused on communication purposes and a social interaction with family and friends. The results of the study show numerous positive aspects of the use of social media. However, there are considerably negative impacts on the informants' well-being. In addition, the participants were continuously seeking approval from others, as well as an idealization of themselves in order to place themselves in social cohesion. This resulted in the college students engaging in presenting themselves in a favorable way on social media. Finally, the results show that the informants experienced a negative impact on self-esteem, stress, anxiety and depression due to their use of social media platforms. / Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för högskolestudenternas självpresentation på sociala medier, med fokus att belysa om användningen av sociala medier påverkar högskolestudenternas välbefinnande. Utgångspunkten var att få en uppfattning om studenternas användning av sociala medier och deras upplevelser av vad de tror att sociala medier bidrar med och om sociala mediers inflytande i deras liv. Denna studie har genomförts med hjälp av fyra intervjupersoner som var högskolestudenter vid intervjuernas tidpunkt. Sammanfattningsvis går det att utläsa att användningen av sociala medier bidrar till en rad positiva aspekter. Sociala medier underlättar kommunikation och sökning av information. Den förstärker sociala relationer och bidrar till ökad social sammanhållning och gemenskap för användarna. I studien framkom att utöver de positiva aspekterna som sociala medier erbjuder kan det uppstå flera negativa aspekter som kan påverka människans välmående. Deltagarna upplevde att det ställdes krav och förväntningar på dem som lett till att de valt att presentera sig själva på ett visst sätt som enligt deras mening skulle gynna publiken på sociala medier. Detta ledde till stress, nedstämdhet och depression. Resultaten visar även att ständiga jämförelser med andra användare kan bero på bekräftelsebehov, som i sin tur kan leda till att användarnas självförtroende påverkas negativt. Detta kan exempelvis illustreras genom att respondenterna kan sätta högre krav gällande sina respektive självpresentationer på diverse sociala medier. / sociologi