Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 – 25 år. För att skapa förståelse i respondenternas utsagor användes främst George Herbert Meads (1976) symboliskt interaktionistiska teori om jaget och Zygmunt Baumans (2007) teorier om konsumtionssamhället. Respondenterna i studien upplever att konsumtionssamhället påverkar deras attityder, emotioner, livsstil och identitet. Studiens huvudsakliga slutsats är den att ett konsumistiskt samhälle utför en repressiv påverkan gentemot de unga vuxnas identitetsutveckling. De unga vuxna erbjuds att ge uttryck för sina jag i ett konsumistiskt samhälle som inte uppmuntrar dess medlemmar att reflektera över utförda konsumtionshandlingar.

Undersökningar som gjorts av Internetstiftelsen i Sverige visar att svenska sociala medie-användare ökar varje år. Fler och fler besöker Facebook och skapar konton på Instagram och Snapchat. Samma undersökningar visar dock att majoriteten inte nyttjar sociala medier mer än att bara besöka sidan eller appen. En förhållandevis liten andel av Facebooks användare skriver statusuppdateringar eller publicerar bilder. Syftet med vår studie är att lyfta fram detta och undersöka hur våra informanter tolkar sina och andras handlingar över tre sociala medier och därmed undersöka det sociala i dessa handlingar. Detta har vi gjort med hjälp av ett antal kvalitativa intervjuer med unga vuxna sociala medie-användare och bett dem reflektera över sina egna och andras handlingar på de sociala medier de deltar i för att urskilja hur socialt det egentligen är. Vi har använt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att analysera vårt empiriska material och därför undersökt enskilda handlingar hos personerna och tolkat det sociala i dessa handlingar. Vad vi i korta drag kommit fram till är att även om man inte ser sig själv som aktivt interagerande på sociala medier så finns det sociala och relationella förklaringar till minsta gest som utförs. Dessa sociala handlingar existerar inom grupper och bildar normer inom grupperna. För olika sociala medier råder olika normer och därmed olika handlingar.

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv analysera och tolka situationer där svensk militär personal under utlandsuppdrag, för att lösa sina uppgifter kommit att interagera på ett sätt som inte direkt kan hänföras till något slags regler. Studien har skett genom textanalys av svenska officerares personliga berättelser. Analysen har inte skett med inriktning att finna prevalenser i fenomenen, utan att identifiera typexempel på problemsituationer och hantering av dem. Likafullt bär somliga typfall en allmängiltighetens prägel. Exempelvis är det tydligt att kulturkrockar inte uppträder endast i möten mellan utlandsstyrka och lokalbefolkning utan förekommer i betydande utsträckning både inom utlandsstyrkan som helhet, inom egna förband och gentemot aktörer i hemlandet. I denna studie förekommer exempel på hur detta bottnar i divergenser i definitioner av situationen mellan aktörer liksom i rolltagandet befattningshavare emellan. Bland regelbrott, oavsett om det rör sig om konstitutiva regler, regulativa regler eller direkt order, hittar vi motiv som att regeln är kontraproduktiv, utsätter egna förband för fara, inte är möjlig att omsätta eller inte avgjort är tillämpbar. Brott mot konstitutiva regler som lösning på problemsituationer visar gärna inslag av analogiskt tänkande, ett lösande av en problemsituation genom att lyfta in ett resonemang eller beteende från mindre problematiska situationer. Det förefaller också som om problemsituationer under utlandsuppdrag inbjuder till ett kreativt agerande och att den svenska ledningsfilosofin ger utrymme för det. Uraktlåtenhet att handla, trots noggranna över-väganden förekommer här dels när uppgiften att skydda lokalbefolkningen kräver ett ingri-pande mot allierade förband, dels när informanten varit osäker på intentionen hos motparten och hellre valt att fria än att fälla. Rutinsituationen har också visat sig vara en potentiell problemsituation, då utdragna perioder av rutintjänst kan verka demoraliserande på förbandet.

Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna – middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna. En historisk bakgrund ochbeskrivning av studentnationerna idag tjänar som bakgrundsavsnitt för att visa hur nationernakommit att bli som de är idag och förklara framväxten av den sittningskultur som idag råder pånationerna. När studentnationerna studeras görs det vanligtvis med ett organisationsteoretisktperspektiv. Här görs en ansats att förklara nationerna ur andra teoretiska perspektiv då detorganisationsteoretiska begränsar möjligheterna till att förstå nationerna som socialt fenomen.Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv används teorier kring interaktion, institution ochritual för att förklara var som händer på sittningarna. Material från en observationsstudie på ennationssittning, åtta intervjuer med nationsaktiva studenter samt nationernas sångböcker haranalyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Analysen av materialet visar att ritualer påsittningarna är viktiga för att skapa välbefinnande och gemenskap, och där står sången ut somsärskilt central. När sittningsdeltagarna sjunger tillsammans går de in i en gemensam roll och bliraktörer snarare än observatörer. Analysen visar också att det inte är tillräckligt att betraktastudentnationerna som moderna organisationer. Istället är institutionsbegreppet centralt för attbeskriva de ständigt pågående processerna där nya medlemmar integreras i institutionen, hurmedlemmarna tillsammans utgör nationen och hur sittningarna – när ritualerna är förståeliga och harmening – bidrar till studenternas välbefinnande och utgör nationslivets själva kärna.

Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna. Gymnasielärarnas agerande i lärarrollen grundar sig i deras erfarenheter och reaktioner när situationer uppstår i interaktionen med elever i klassrummet. / The aim with this study is to get a better understanding through an actor’s perspective on how high school teachers create, act and maintain their role as teachers in the classroom. This study is conducted with the use of interaction theories to be able to explain how teachers choose to act in their interactions with students. The study was performed by using a qualitative method with semi structured interviews and with the help of an interview guide. Five high school teachers that work in the same school but teaching in different subjects were interviewed. The empiricism that we collected has been analyzes by using Herbert Blumers symbolic interactionism and Erving Goffmans dramaturgical perspective on individual roles.The result in the study shows that high school teachers are aware of how they want to be perceived by students. They often react in classroom situation without having actively prepared themselves for the interaction with students. The high school teacher’s conduct in their role as teachers is based on their experience and reactions when they occur in the interaction with students in the classroom.

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder. Det är sällan en ensam mobbare som utför nätmobbning istället är det alltid en grupp som antingen direkt eller indirekt bidrar till nätmobbningen. Studien visar att nätmobbning är en del av en social kontext där ungdomar använder sociala medier som ett sätt att framhäva sig inom gruppen. Till sist läggs det fram fem olika lärstrategier som ungdomarna anser kan användas mot nätmobbning. Lärstrategierna är att stå emot, ignorera, att visa god inställning, visa respekt samt att ta stöd. Alla dessa lärstrategier kan vara till en hjälp för ungdomarna som befinner sig i svåra situationer på internet. I diskussionen beskrivs en handlingsplan utifrån ungdomars erfarenheter och dessa fem lärstrategier läggs fram tillsammans med andra lärstrategier från vetenskapliga studier. I diskussionen presenteras gemensamma mål som handlar om hur föräldrar, pedagoger och kamrater kan hjälpa och stötta ungdomarna som är utsatta i nätmobbningen. Handlingsplanen kan sedan användas mot nätmobbning i en praktik gemenskap.

Mobilapplikationen Pokémon Go lanserades sommaren 2016 och fick snabbt global spridning. Tidigare forskning om Pokémon Go visar att spelet har ett positivt inflytande både på fysisk och psykisk hälsa, genom att spelare rör på sig mer och att människor med social ångest tar sig ut. Det finns en lucka i den tidigare forskningen gällande den sociala aspekten och syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka i vilken mån Pokémon Go bidrar till interaktion mellan spelare från ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi var även intresserade av att ta reda på vilka andra aspekter av spelet som har betydelse, det vill säga vad som motiverar spelare att spela samt vilken mening Pokémon Go har för dem. Uppsatsen grundar sig på nio kvalitativa intervjuer och en deltagande observation. Vi har kodat materialet med kopplingar till teorier inom symbolisk interaktionism och analysen har grundat sig på Goffmans sociala ordning, Simmels socialitet, Meads lek och spel samt Blumers teoretisering av meningsskapande. Resultatet visar att interaktionen via Pokémon Go är en väsentlig del av spelet, då spelare emellan kan känna gemenskap och samarbete, men även att Pokémon Go blivit en alternativ umgängesform. Det tycks även finnas olika aspekter i och med Pokémon Go som motiverar spelare att spela, allt från träning till tävling. Således har även Pokémon Go olika mening för våra informanter baserat på deras orsaker till att spela.

<p>I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den.</p><p>Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.</p>

<p>Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.</p><p>I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer.</p><p>Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.</p>

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.