Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.

<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt – agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral. Resultat som framkommit är att sopdykarna lever i en Robin Hood kultur som goda stråtrövare där det anses vara okej att ta från de rika och ge till de fattiga. Resultatet visar även att sopdykarna är ambivalenta i sina handlingar eftersom de har en tanke om att inte bidra till konsumtionssamhället samtidigt som det faktiskt är vad de gör. Sopdykarna som fenomen skulle inte kunna existera om de inte livnärde sig på konsumtion. / The purpose of this study is to describe and bring deeper understanding as to what dumpster diving means in a postmodern consumer society. Also, the theoretical framework of this study will be derived from the works of sociologist Zygmunt Bauman in which he discusses consumption lifestyles, globalization and postmodern ethics. The data consist of interviews with three men and two women who have been dumpster diving continuously for extensive amounts of time. The methodological point of departure is a hermeneutic approach and the material is interpreted on three levels. Moreover, the results of the study will be divided into themes. An ambivalent consumption, rush seekers, think globally – act locally, the righteous brigand and old-fashioned morals are those terms that aligned comprise the principal interpretation of what it means to be a dumpster-diver in the postmodern world. The results it shows that dumpster divers live in a Robin Hood culture as righteous brigands where it is considered justified to take from the rich and give to the poor people. Dumpster divers are significantly ambiguous in their actions due to the fact that they have an idea that they are not contributing to consumption society, but in reality they do indeed. In fact, this study shows that dumpster divers would not exist if they were not fed by consumption.