Denns C-uppsats i kulturantropologi utforskar fenomenet dumpster diving, vad det innebär och varför människor rotar efter mat i soptunnor. Mitt syfte är att undersöka de tankegångar människor har som är engagerade i dumpster diving och vad vi kan lära av dem. Jag har även i denna studie belyst de etiska, ekologiska och ekonomiska konsekvenserna kring det faktum att vi slänger så mycket ätbar mat och visat att dumpster diving är till viss del en lokal lösning på ett globalt problem.

The author deals with the phenomenon of dumpster diving. Being focused on those divers who are used to dumpster dive not being pressed to it by their financial situation, she concentrates on their definition of purity and their way of dealing with symbolic boundaries of clean and unclean. After summarising social-environmental and social scientific background of the phenomenon in context of the theoretical frame based on Mary Douglas and her book about purity and danger the author presents a qualitative analysis of participant observation and in- depth interviews with informants who dumpster dive voluntarily. Based on quantitatively and representatively tested public opinion on dumpster diving she points both the colourful composition of dumpster divers' motives and ideological believes and their reflection and norm- based boundaries categorization that is connected to food they are used to eat. In connection with informants' conception of food value the author argues that through inspiring power of the first dumpster diving experience informants' understanding and dealing with those boundaries have changed. Nevertheless, she stresses that despite being convinced their way of consumption is right and thus pure the informants tend to apply and present themselves by pattern of conduct that...

This paper investigates the potential of dumpster diving as a tactic of the freegan movement. The goal of the freegan movement is the realization of a postcapitalist world. I first investigate the scope, legality and demographic of dumpster diving in the U.S. I then contextualize dumpster diving within the history of waste, consumerism and excess in the U.S. since the beginning of the 20th century. I conclude by assessing the viabaility of freegan dumpster diving as a transformative tactic in light of its inaccessibility to various individuals as a result of their race and class. I ultimately argue that freeganism has the potential to inspire individual action for social change as well as de-naturalize trash.

Abstrakt  Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara. Slutsaten är att medvetenheten om Social Engineering är låg på de organisationer vi intervjuvat och att de åtgärder som finns inte alltid är tillräckliga.  Nyckelord: Social Engineering, Social manipulatör, Phishing, Dumpster diving, Säkerhetspolicy

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt – agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral. Resultat som framkommit är att sopdykarna lever i en Robin Hood kultur som goda stråtrövare där det anses vara okej att ta från de rika och ge till de fattiga. Resultatet visar även att sopdykarna är ambivalenta i sina handlingar eftersom de har en tanke om att inte bidra till konsumtionssamhället samtidigt som det faktiskt är vad de gör. Sopdykarna som fenomen skulle inte kunna existera om de inte livnärde sig på konsumtion. / The purpose of this study is to describe and bring deeper understanding as to what dumpster diving means in a postmodern consumer society. Also, the theoretical framework of this study will be derived from the works of sociologist Zygmunt Bauman in which he discusses consumption lifestyles, globalization and postmodern ethics. The data consist of interviews with three men and two women who have been dumpster diving continuously for extensive amounts of time. The methodological point of departure is a hermeneutic approach and the material is interpreted on three levels. Moreover, the results of the study will be divided into themes. An ambivalent consumption, rush seekers, think globally – act locally, the righteous brigand and old-fashioned morals are those terms that aligned comprise the principal interpretation of what it means to be a dumpster-diver in the postmodern world. The results it shows that dumpster divers live in a Robin Hood culture as righteous brigands where it is considered justified to take from the rich and give to the poor people. Dumpster divers are significantly ambiguous in their actions due to the fact that they have an idea that they are not contributing to consumption society, but in reality they do indeed. In fact, this study shows that dumpster divers would not exist if they were not fed by consumption.

No description available.