<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. </p><p>Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.

<p>De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. </p><p> Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen. Det finns alltid en opposition som kritiserar och ifrågasätter. Därmed hålls demokratin levande och vital, åtminstone så som det i teorin skall fungera.</p><p> </p><p> Vad väldigt få svenskar känner till är hur en motsvarande rysk kommun fungerar. Har det ”nygamla” Ryssland, som för bara några decennier sedan var en diktatur, lyckas med att förvandla sjuttio år av centralism och hierarki till en fungerande demokrati på den lokala nivån? Det är den frågan som denna uppsats ska undersöka. Resultatet av undersökningen visar att en rysk kommun skiljer sig markant från en svensk, samt att Rysslands historiska traditioner och mentalitet försvårar demokratiprocessens utveckling.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen. Det finns alltid en opposition som kritiserar och ifrågasätter. Därmed hålls demokratin levande och vital, åtminstone så som det i teorin skall fungera. Vad väldigt få svenskar känner till är hur en motsvarande rysk kommun fungerar. Har det ”nygamla” Ryssland, som för bara några decennier sedan var en diktatur, lyckas med att förvandla sjuttio år av centralism och hierarki till en fungerande demokrati på den lokala nivån? Det är den frågan som denna uppsats ska undersöka. Resultatet av undersökningen visar att en rysk kommun skiljer sig markant från en svensk, samt att Rysslands historiska traditioner och mentalitet försvårar demokratiprocessens utveckling.

As a result of an increased consumption, waste volumes has grown steadily throughout the 1900s, and this puts great demands on an efficient and ecological sustainable waste management on both local and national level. In order to evaluate collection and disposal of household waste, a large number of Sweden´s municipalities are using waste analyses. The overall aim of this study has been to summarize and assess results from waste analyses executed in Härjedalen´s municipality during the years 2007-2011.The evaluation has given information about the household waste´s composition, quantity and change in time. The report´s objective has been to create a basis which the municipality can use in planning of future information efforts and other measures, and give some proposals on how these can be designed and targeted. Therefore, the report also highlights research on motivations factors that affects environmentally conscious behavior such as recycling, and how different instruments like information can be used to promote this. The study also discusses how municipalities in general can use waste analysis as a tool to achieve a more efficient waste management. The results of the evaluation showed that the amount of organic waste have increased and represented in year 2011 more than half of the total household waste. The packaging waste and the combustible waste have decreased. Sorting rate was generally high. The household were less good at sorting plastic.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt. Intervjuer har gjorts med respondenter från socialtjänsten, handikappomsorgen, landstinget och samsjuklighetsteamet. Resultatet av denna undersökning visar på en hög grad av integration i den undersökta kommunen, det råder en domänkonsensus som grundar sig i tre nyckelfaktorer, kommunens lämpliga storlek, dess resurser och att många professionella känner varandra. I det sista kapitlet, slutdiskussionen, diskuterar författarna studiens helhet samt det faktum att det råder en välfungerande samverkan i den undersökta kommunen.