Belöningssystem kan användas som ett verktyg för att styra organisationens anställda mot mål som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anställdas motivation för sitt arbete vilket ses som det främsta skälet till att använda ett belöningssystem. Det är viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun är finansierat utav skattemedel och därför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar håller sina kostnader nere. Att använda sig av ett belöningssystem inom kommunal verksamhet som syftar på en bonus eller liknande belöning är därför svårare än inom vinstdrivande företag.   Syftet med vår studie är att undersöka om och hur en kommun använder sig av belöningssystem för att motivera sina anställda. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ studie över användandet av belöningssystem inom Karlstads kommun. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med chefer på sex olika förvaltningar inom kommunen.   Under studien framkom att samtliga respondenter anser motivation ligga till grund för ett bra arbete. Det märks att det finns en okunskap i kommunen gällande vad belöningssystem innefattar och vad som klassas som en belöning då flertalet respondenter berättade att de inte använde sig av någon form av belöningssystem. Något som det sedan visade sig att de faktiskt gjorde. Studiens resultat visade att respondenterna vid intervjuade förvaltningar inte använde sig av monetära belöningar, det vill säga belöningar med ekonomiskt värde, i speciellt stor utsträckning. Detta motiverade respondenterna med att resurserna för att motivera och belöna anställda är begränsade samt att de ser en svårighet i att belöna med skattemedel. Respondenterna använder sig främst av icke- monetära belöningar som feedback, kompetensutveckling, förmåner och att erbjuda frihet i arbetet.

ABSTRACT Seminarietid: 2014-06-03 kl. 15.00-16.00 Författare: Clara Hedlund Titel: "Kommuners riktlinjer för sociala medier" Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Syfte: Användningen av sociala medier eskalerar. Fler och fler befinner sig på de digitala arenorna och detta vill företag, organisationer, myndigheter och kommuner utnyttja. Denna undersökning är en fortsatt studie till en B-uppsats som skapades i perioden december till januari 2013/2014. Där undersöktes Gävle kommuns användning av sociala medier och hur de marknadsförde varumärket genom dessa medier. I denna undersökning undersöks vidare Gävle kommun tillsammans med fyra kommuner ytterligare. Då många kommuner använder sig av de sociala medierna kommer syftet i uppsatsen vara att undersöka hur lättillgängliga respektive kommuns kommunikationspolicy för sociala medier är. Hur riktlinjerna är utformade och var någonstans man kan ta del av dessa kommer att undersökas. Metod: Textanalys av de fem kommunernas kommunikationspolicyers för sociala medier presenteras samt en undersökning om hur tillgängliga dessa dokument är utformade förekommer i uppsatsen. Material: Kommunernas respektive hemsidor kommer att ligga till grund för sökning av kommunikationspolicyer för sociala medier. Det främsta materialet för undersökningen är varje kommuns dokument som innehåller riktlinjerna för användningen av sociala medier. Två stycken intervjuer som har gjorts via mejl med tre personer från Gävle kommun som dagligen arbetar med sociala medier och kommunikation kommer även att användas. Huvudresultat: Hypotesen som råder genom undersökningen är att eventuella osäkerheter vad det gäller användandet kan speglas/identifieras genom undersökningen av riktlinjer. Detta stärks i resultatet genom att undersöka var enskild kommuns hemsida så framgår att fler än hälften av de undersökta kommunerna inte har några riktlinjer tillgängliga på hemsidan. Däremot har de riktlinjer för medarbetarna att förhålla sig till, men dessa dokument finns enbart att ta del av internt inom kommunen. Trots detta använder samtliga kommuner sig av sociala medier flitigt.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete. Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar. Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation. De flesta tyckte att kommunens hemsida var välunderbyggd och fungerade mycket bra. Slutsatsen från litteraturstudie var att anpassning till klimatförändringen innebär krisberedskapsarbete, kräver ett långsiktigt perspektiv och utmanar traditionella värderingar och prioriteringar i lokal planering. Det visade sig att fokus måste hållas på det gemensamma problemet, samarbete genom öppen kommunikation, ohämmad tänkande och konstruktiv konfliktlösning. Studien visade också att i vissa fall avsaknaden av konsekvent politik och integration, brist på statligt stöd och styrning på regional och lokal nivå bromsade kommunernas klimatanpassningsarbete. Litteraturstudien visade att det behövs fler studier för att ta reda på vad som kommunerna behöver göra och vilka behov av stöd kommunerna har. Samt visade litteraturstudien behov att studera vidare hur olika bakgrundsfaktorer som t ex kön, ålder, anställning, kommunernas storlek påverkar individens uppfattning om risker med klimatförändringar. Det identifierades några förslag till förbättringar av klimatriskinformationen som t ex att försöka informera företagen genom tidningar, involvera invånare/företagen i olika aktiviteter i samband med t ex klimatriskinformationskampanjer, använda bibliotek för informationskampanjer, skicka personinriktad information till företagen, informera om vilka tjänster kommunen har att erbjuda eftersom att fortfarande ganska många som inte vet att det t ex finns energi- och klimatrådgivning, fortsätta att bygga upp hemsidan, använda appar till smartphones osv.

I och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap fått en förändrad betydelse och kompetensutveckling ses som viktigt för att möta de krav som finns på arbetstagare i dagens arbetsliv. Då arbetstagaren är kompetensutvecklingens målgrupp har ett arbetstagarperspektiv valts för uppsatsen. Syftet är att undersöka förutsättningar för kommunalanställda tjänstemäns arbetssituation som uttrycks sätta ramarna för kompetensutveckling samt för rollerna arbetstagare och chef. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Vad konstrueras som syftet med kompetensutveckling? Vilken arbetstagarroll och vilken chefsroll konstrueras i talet om kompetensutveckling? För att besvara frågeställningarna används diskursanalys som teori och metod. Diskursteori är det diskursanalytiska perspektiv som ligger till grund för uppsatsen och moment, element, ekvivalenskedjor och subjektpositioner är de teoretiska begrepp som valts ut. Intervjuer med kommunalanställda tjänstemän utan chefsansvar utgör det material som ligger till grund för analysen. Denna har gjorts med hjälp av de diskursanalytiska verktygen artikulation och interpellation. Analysen av det insamlade materialet visar att politisk styrning och tid är förutsättningar som påverkar den kommunalanställde tjänstemannens arbetssituation. Kompetensutveckling beskrivs ha flera syften, dessa kan kopplas till den gemensamma nämnaren att göra ett bättre jobb. Två arbetstagarroller återfinns i materialet, den första uttrycks ha svårt att få överblick över arbetssituationen och avgöra vad som i slutändan är relevant kompetensutveckling för dem. Den andra arbetstagarrollen skildras som mer självständig och beskrivs därmed vara den som kan avgöra vilken kompetensutveckling som är av relevans. I förhållande till båda arbetstagarrollerna beskrivs chefsrollen vara den som tar det avgörande beslutet ifall arbetstagaren ska ta tid till och delta i något kompetensutvecklande eller inte.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på könsuppdelningen i de båda nämnderna. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>Det materialet som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är respektive kommuns</p><p>handlingsplaner mot våld i nära relationer och den metod som har använts är kvalitativ</p><p>innehållsanalys. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används</p><p>för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som</p><p>analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar</p><p>att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas</p><p>utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn</p><p>på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.</p>

This thesis aims at investigating the two municipality’s Gislaved and Ljungby. Where the aim is to see if there is any connections, between the type and the degree of public-private partnerships, and the municipalities obtained environment performance. In this essay the starting point is that the environmental performance in the chosen municipalities is good. Interviews among local politicians and representatives for the municipalities plastic industries, has functioned as a way to test the hypothesis. Gislaved and Ljungby have thereafter been compared, in order to see if there is any similarity in the sort and the degree of public-private partnerships, and how that will affect the environmental performance.   The overall questions in this essay are: How can the cooperation among the chosen municipalities and the      local business life be described? What kind of Public-private partnership      exists in the selected municipalities? Is there any difference between the municipalities, referring to      the degree of cooperation between the municipalities and the local      business life? Does the degree of cooperation affect the progress on the environmental      performance?   The end result shows that the local business life doesn’t have any impact on the environmental performance. Although the result just stands for the examined municipalities and cannot be seen as representative for the rest of Sweden´s municipalities.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

Äldre som tar hand om sina närstående kan få avlastning genom anhörigstöd. Syftet med denna studie är att undersöka äldres erfarenhet av anhörigstöd i Umeå kommun. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sex intervjuer. Äldre tar ett stort ansvar för sina närstående och deras röst måste höras. Analysen har utgått ifrån ålderism, livsloppsperspektivet, tillbakadragningsteorin och aktivitetsteorin. Resultatet visar på att intervjupersonerna till största delen är nöjda med anhörigstöd. Individualiteten och flexibiliteteten i anhörigstöd är viktigt eftersom situationer, behov och önskemål är olika. Äldre ser bemötandet som väsentligt, personlig lämplighet, kontinuitet, uppföljning och tillmötesgående personal uppskattas. Utveckling kan behövas gällande information, samarbete, stöttning och annat boende. Dessa komponenter är avgörande för att motverka utmattning hos äldre anhöriga.

När jag sitter på mormor och morfars innegård på deras ställe ute på landsbygden i min hemstad Karlskrona har jag alltid njutit av deras berättelser från förr. Dessa berättelser har både uppkommit från ingenstans när de har velat dela med sig om något speciellt men framför allt uppkommer dessa när vi pratar om min utbildning på universitetet. De har alltid varit intresserade av hur det går men även hur utb ildningar har förändrats från deras tid till den utbildningen jag får nu. Något som väckte mitt intresse för min uppsats var när vi satt i somras och pratade om att jag hade läst religionsvetenskap som ämne. Det som mina morföräldrar tog upp var att det att när de gick i skolan fanns det inget som hette religionsvetenskap. De hade något som hette kristendomskunskap. De berättade att de endast läst om kristendomen, ingenting om de andra religionerna. Mina morföräldrar har alltid haft ett stort intresse för att utveckla sina egna kunskaper och försöka hänga med i samtiden. Detta gjorde att vi hamnade i en lång pratstund om ”de andra” religionerna, speciellt hinduism, och jag förklarade att dessa religioner är något som samtliga ska få kunskaper om under sin skolgång. Att mina morföräldrar inte hade fått kunskapen tänkte jag kunde bero på två saker; både på hur samhället såg ut under deras tid och att deras läroplaner inte hade med de andra religionerna. Detta gjorde mig intresserad av att se hur läroplanerna har utvecklats men speciellt hur hinduismen och kristendomen framställts i läroplanerna. Detta för att hinduismen alltid intresserat mig men även för att det skapade ett stort intresse hos mina morföräldrar.