Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.</p><p>The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?</p><p>How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?</p><p>The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.</p><p>This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.</p><p>The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.</p><p> </p>

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject. The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students? How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student? The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants. This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis. The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

Under 1990-talet började en påtaglig decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller. En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse. Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen. Landstingen har också kommit att inspireras av Lean metoden. År 2010 började Södertälje sjukhus ett omfattande förändringsarbete och valet blev att implementera "Lean for Life" för att öka effektiviteten och patienttillfredsställelse. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa Lean metoden ur ett mänskliga rättigheter- perspektiv och se på hur äldre patienter med invandrarbakgrund, vilka kommit i kontakt med Södertälje sjukhus och vården, upplever välfärdstjänsterna fungera. Vidare analyseras ifall de uppmärksammat några skillnader beträffande effektivitet och kvalitét. Perspektiv på Leanarbetet presenteras utifrån olika medarbetare som arbetar med Lean. Utgångspunkten har därmed varit att utifrån aktörsmodellen utföra djupintervjuer av kvalitativ karaktär med sju informanter. Med detta har det tydliggjorts hur de olika aktörerna upplever sitt arbete med Lean metoden och hur patienterna upplever sjukvården fungera i Södertälje kommun.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på könsuppdelningen i de båda nämnderna. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>Det materialet som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är respektive kommuns</p><p>handlingsplaner mot våld i nära relationer och den metod som har använts är kvalitativ</p><p>innehållsanalys. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används</p><p>för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som</p><p>analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar</p><p>att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas</p><p>utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn</p><p>på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.</p>

In 2010 the municipality of Norrköping took a decision to implement a social impact bond. This decision was the starting point for a wave of similar decision around the Swedish municipalities. Södertälje took the decision to implement their social impact bond in early 2013. Even though much of the policy was the same as in Norrköping, it didn’t generate the result expected and already in 2018 it was reconstructed and brought back into the daily business. The purpose of this study is to explain the policy decisions taken, both in connection with the introduction of the policy in 2013 and the transformation done in 2018. The analytic framework used to explain these policy changes is based on the Multiple Streams Theory. The study is based on a qualitative research method with information taken from documents and interviews. These are aimed to help us gathering the empirical material needed, which consist of official control documents from the current municipality and interviews with pertinent people who worked within the policy or who have good knowledge of the phenomenon of social impact bonds. Our main conclusions are that the policy decision to implement the social impact bond, did couple the three streams; problem, political and policy, so this decision was done within an open policy window. However, the decision to reconstruct the social impact bond didn’t couple the streams in the same way and because of that a policy window didn't open.

<p>This study is an investigation of newly arrived young Iraqis and their view on obstacles and opportunities available in a secondary school in Södertälje City. This is also a comparative study between the newly arrived Iraqis schooling in Iraq and in Sweden. We have used theoretical concepts such as culture, ethnicity, refugee, intercultural education, socialization and PTSD. These have helped us to provide distinct guidelines when we analyze newly arrived young Iraqis in Södertälje City. Our approach has been based on qualitative interviews with both students and teachers. We have concluded that the Iraqi students that we interviewed did not feel that there were opportunities in the Iraqi school, but obstacles did exist. However, we discovered that all students experienced a lot of opportunities and some obstacles in the Swedish school. In our final discussion, we concluded that the Swedish school should invest more time and resources for newly arrived refugees with traumatic backgrounds.</p>

Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga vilka förutsättningar unga erhålls i Södertälje kommun i förhållande till mänskliga rättigheter. Med detta söka nå en förklaring till de motsättningar som föreligger kommunen för att på sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mänskliga rättigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktär, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen är rektorer, lärare och elever av blandad ålder, etnicitet, kön och funktionsnedsättning. Resultatet har visat att mänskliga rättigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i Södertälje, dock är de ofta integrerad i undervisningen över lag. Lärare upplever att resurserna är av bristfällig natur, vilket påverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning. Elever råder bristande kunskaper gällande mänskliga rättigheter och efterfrågar ökad kunskap och acceptans från lärare och andra institutioner så som kommunala verksamheter. Förutsättning för lärare att arbeta efter mänskliga rättigheter kritiseras, dels på grund av resursbrist, men även på grund av kunskapsluckor i ämnet. Kommunen bör ålägga större insatser och resurser för att se till att rättigheterna följs och implementeras i skolverksamheterna. Det råder olika kunskapsnivåer bland eleverna i kommunen, liksom hot och diskriminering, vilka ej tillgodoses i den mån som krävs, därav efterlevs inte mänskliga rättigheter i kommunen. / The purpose of this project is to identify what conditions young people receive in Södertälje municipality in relation to human rights. With that seek an explanation for the differences, the municipality in order to eventually reduce them, by working specifically with the implementation of human rights and possible resources. The method of this assumption has been qualitative in nature, in-depth interviews of 15 informants. Selection group are principals, teachers and pupils of mixed ages, ethnicity, gender and disability. The results have shown that human rights do not exist concretely in education among schools in Södertälje, however, they are often integrated in the teaching of law. Teachers feel that the resources of poor nature, affecting efforts to meet the decent education. Students lack of awareness regarding human rights and demand greater knowledge and acceptance from teachers and other institutions. Prerequisite for teachers to work for human rights criticism, partly because of lack of resources, but also because of gaps in knowledge on the subject. The municipality should require more effort and resources to ensure that rights are respected and implemented in school activities. There are varying levels of knowledge among students in the municipality, as well as threats and discrimination, which is not satisfied to the extent required, hence not observed human rights in the municipality.

This study is an investigation of newly arrived young Iraqis and their view on obstacles and opportunities available in a secondary school in Södertälje City. This is also a comparative study between the newly arrived Iraqis schooling in Iraq and in Sweden. We have used theoretical concepts such as culture, ethnicity, refugee, intercultural education, socialization and PTSD. These have helped us to provide distinct guidelines when we analyze newly arrived young Iraqis in Södertälje City. Our approach has been based on qualitative interviews with both students and teachers. We have concluded that the Iraqi students that we interviewed did not feel that there were opportunities in the Iraqi school, but obstacles did exist. However, we discovered that all students experienced a lot of opportunities and some obstacles in the Swedish school. In our final discussion, we concluded that the Swedish school should invest more time and resources for newly arrived refugees with traumatic backgrounds.

Food production and consumption is causing environmental harm such as climate change and a decline in ecosystem services. Hence, a transformation of the food system is necessary for humanity’s future well-being. The public meal can be used as a tool for establishing healthy and sustainable eating habits at an early age and contribute to changed dietary choices in the future, yet few municipalities are prioritizing this opportunity. This study uses Södertälje municipality as a case to look at the change process of implementing a sustainable diet concept in preschools, schools, and gymnasiums, with the hope of acquiring knowledge and understanding useful for similar cases of transformation. Using a framework for deliberate social-ecological transformations and data primarily from qualitative interviews, I map the phases of transformation to better understand how agency and opportunity context have been used in navigating the process and identify possible opportunities going forward. Findings show the importance of political support, an integrated organization, and rooting new practices amongst the officials. The motivation and persistence of a key leader was crucial in navigating forward, and the process has been driven by several opportunities such as a political window of opportunity for change and the collaboration with a bridging organization in developing a food concept. It also shows how municipalities can have an important role in changing eating habits and how food-related norms and values can potentially shift and contribute to long-term food system change.