Food production and consumption is causing environmental harm such as climate change and a decline in ecosystem services. Hence, a transformation of the food system is necessary for humanity’s future well-being. The public meal can be used as a tool for establishing healthy and sustainable eating habits at an early age and contribute to changed dietary choices in the future, yet few municipalities are prioritizing this opportunity. This study uses Södertälje municipality as a case to look at the change process of implementing a sustainable diet concept in preschools, schools, and gymnasiums, with the hope of acquiring knowledge and understanding useful for similar cases of transformation. Using a framework for deliberate social-ecological transformations and data primarily from qualitative interviews, I map the phases of transformation to better understand how agency and opportunity context have been used in navigating the process and identify possible opportunities going forward. Findings show the importance of political support, an integrated organization, and rooting new practices amongst the officials. The motivation and persistence of a key leader was crucial in navigating forward, and the process has been driven by several opportunities such as a political window of opportunity for change and the collaboration with a bridging organization in developing a food concept. It also shows how municipalities can have an important role in changing eating habits and how food-related norms and values can potentially shift and contribute to long-term food system change.

En undersökning av det upplevda behovet att införa digitala lås på en enhet i Södertälje kommun, ett kvalitetshus används för att välja ett system utav tre. Därefter kalkyleras vad en investering skulle kosta och slutligen levereras en kalkyl som visar vad ett införande skulle kunna generera i monetära termer. Att investera i en pilotanläggning med 77 brukare skulle kosta cirka 50 000 kronor, detta är en sanning med modifikation – alla kostnader är inte medräknade, utan bara licens för mjukvara och hårdvaran. Kalkylen visar en potentiell besparing på: 200 000 kronor om man räknar på 20-minuter, 100 000 kronor om man räknar på 10-minuter och 120 000 kronor om man räknar på 12-minuter. Idag använder kommunen traditionella (fysiska) nycklar och förvarar brukarnas nycklar i både större och mindre skåp hos enheterna. Enligt rutinen ska nycklarna tillbaka till nyckelskåpet vid ett eventuellt byte, detta medför att det blir väldigt mycket spring med nycklarna. Om ett trygghetslarm utlöses så har utföraren 30-minuter att inställa sig hos brukaren. Problem kan uppstå om nycklarna inte finns registrerade i systemet på rätt sätt, samt att personalen under dagen har överlämnat nycklarna till någon annan i personalen och inte lämnat tillbaka nycklarna till nyckelskåpet mellan överlämningarna. Det kan också vara så att nycklar försvinner, som sedan måste ersättas av kommunen. De största tidstjuvarna finns: vid larm, morgonrutinen och byten på dagen. Det händer mycket under en arbetsdag, vilket gör att personalen behöver byta nycklar med varandra och personalen löser detta på det bästa sättet för tillfället och inte alltid enligt rutinen. I rapporten undersöks vilka system som utförarna använder och slutsatsen är att det är lämpligt att försöka använda ett system som passar in smidigt i befintliga system, så att det inte blir ytterligare system. Det är även viktigt vid ett eventuellt införande fundera på hur kommunen tänker organisera sig vid: installation, underhåll och förvaltning – vill kommunen disponera antingen en central enhet, decentraliserad ute hos enheterna eller använda externa entreprenörer, exempelvis en låssmed. Utförarna är positiva och upplever att behovet finns att införa digitala lås, medan fastighetsägarna inte ser en direkt nytta med lösningen. Mycket beror på hur kommunen för dialogen och bjuder in till samtal vid ett tidigt stadium och förklarar vad man har tänkt sig för lösning. / A study of the perceived need to introduce digital locks on a unit in Södertälje municipality, a quality house is used to select a system of three. Then calculates what investment would cost and finally, a calculation will be presented which shows what an introduction could generate in monetary terms. Investing in a pilot plant with 77 users would cost about SEK 50,000, this is a truth with modification - all costs are included, but only software and hardware licenses. If you count in 20 minutes, 100,000 kronor if you count 10 minutes and 120,000 kronor if you count in 12 minutes. Today, the municipality uses traditional (physical) keys and stores users' keys in both larger and smaller cabinets at the units. According to the routine, the keys should be returned to the key cabinet in the event of a change, which means that there will be a lot of running with the keys. If a security alarm is triggered, the operator has a 30-minute setting for the user. Problems can occur if the keys are not properly registered in the system, as well as during the day that staff have handed the keys to someone else in the staff and did not return the keys to the key box between the handover. It can also be that keys disappear, which must then be replaced by the municipality. The biggest time thieves are: in case of alarm, morning routine, and change of day. It happens a lot during a working day, which means that the staff needs to change keys with each other and staff solve this in the best way for the moment and not always according to the routine. In the reports investigate which system the executives use and the conclusion is that it is appropriate to use a system that fits smoothly into existing systems so that there is no additional system. It is also important for a possible introduction to thinking about how the municipality intends to organize: installation, maintenance, and management - which the municipality has either a central unit, decentralized out of the units or use external contractors, such as a locksmith. The performers are positive and feel that the need is to introduce digital locks, while the property owners do not see a direct benefit from the solution. Much depends on how the municipality for the dialogue and invites to talks at an early stadium and explains what you are planning for a solution.

Genom att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan minskar människans belastning på miljön. Att öka utsortering och återvinningen av matavfall är ett sätt att bidra med ökad resurshushållning inom livsmedelskedjan. För att uppnå detta krävs människors samverkan. Södertälje kommun strävar efteratt utöka denna samverkan, därför vill kommunen ta fram en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare i Södertälje, även de som har bristande svenskkunskaper. Syftet med denna studie är att skapa ett förslag på hur Södertälje kommun kan utforma en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare, oavsett invånarnas svenskkunskaper, och som även ska kunna bidra till ändrat beteende samt ökad kunskap och vilja vad gäller sortering respektive återvinning av matavfall. Studiens frågeställningar är “Vilka beteenden, kunskaper och viljor finns bland Södertäljes kommuninvånare kring sortering och återvinning av matavfall?” och “Vilka aspekter kan Södertälje kommun ta hänsyn till vid utformning av en välfungerande videobaserad kommunikation kring matavfall riktad till kommuninvånarna?”. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, en litteraturstudie och faktainsamling. Enkätundersökningen var riktad till personer som bor i Södertälje, enkäten förekom i tre språk; arabiska, engelska och svenska. Studien presenterar ett resultat från enkätundersökningen baserat på 120 enkätsvar. De övergripande resultaten som enkätundersökningen visar är att flesta undersökningsdeltagarna sorterar sitt matavfall genom att dra nytta av kommunens insamlingssystem. Analys av enkätsvaren visar att de flesta personer som har dåliga svenskkunskaper sorterar ut sitt matavfall bara ibland, vilket kan ha och göra med att de flesta av den målgruppen inte har nåtts ut av kommunens tidigare kommunikationsarbeten (vilket enkätundersökningen bekräftat). Vidare visar resultatet att alla målgrupper behöver ökad kunskap om hur samt varför matavfall utsorteras, vad som bör sorteras ut som matavfall och vad som inte bör sorteras ut som matavfall. Vad gäller vilja visar resultatet från enkätundersökningen att de flesta invånarna vill veta hur och varför matavfallet utsorteras, ingen person med dåliga svenskkunskaper var ovillig att få den informationen. Resultat har även visat att de flesta undersökningsdeltagarna är villiga att titta på en kort film om detta på åtminstone Facebook. I samband med resultaten från litteraturstudien och faktainsamlingen dras slutsatsen att Södertälje kommun bör utforma en videobaserad kommunikation om matavfall som (1) är utformad ur ett socialt marknadsföringsperspektiv, (2) utgår från målgruppens behov och intressen, vilket förknippas med resultatet från enkätundersökningen, (3) har ett enkelt, tydligt och uttrycksfullt videoinnehåll, (4) gör kommuninvånarna förvissade om att deras bidrag för miljön är betydlig, (5) gör kommunikationen mer attraktiv genom att samarbeta med kända personer, (6) sänds i kanaler som effektivt når ut tillkommuninvånarna och (7) varar under en lämplig period. / By increasing the resource management in the food chain, humans reduce the burden on the environment. Increasing sorting and recycling of food waste is one way to increase resource management within the food chain. To achieve this, human collaboration is required. The municipality of Södertälje strives to expand this collaboration, therefore the municipality wants to develop a video-based communication that reaches out to all municipal residents in Södertälje, even those who have a lack of Swedish skills. The purpose of this study is to create a proposal on how Södertälje municipality can design a video-based communication that reaches all municipal residents, regardless of residents' Swedish skills, and which should also be able to contribute to changed behavior and increased knowledge and will regarding sorting and recycling of food waste. The research questions are "What behaviors, knowledge and wills does Södertälje's municipal residents have regarding sorting and recycling of food waste?" and "What aspects can Södertälje municipality take into account when designing a well-functioning video-based communication about food waste aimed at municipal residents?". To answer the research questions and fulfill the purpose of the study, three methods are used: a questionnaire survey, a literature study and a collection of facts. The questionnaire survey was targeted to the people who live in Södertälje, the survey was conducted in three languages; Arabic, English and Swedish. The study presents a result from the survey based on 120 questionnaire responses. The overall results show that most survey participants sort their food waste by taking advantage of the municipality's collection system. Analysis of the survey results shows that most people with poor Swedish skills sort out their food waste only occasionally, which may have to do with the fact that most of that target group has not been reached by the municipality's previous communication work (which the survey confirmed). Furthermore, the results show that all target groups (mostly women) need increased knowledge about how and why food waste is sorted, what should be sorted out as food waste and what should not be sorted out as food waste. In terms of willingness, the results from the survey show that most residents want to know how and why food waste is sorted, no person with poor Swedish skills was unwilling to receive that information. Most survey participants choose to watch a short film about this on at least Facebook. In connection with the results from the literature study and fact-finding, it is concluded that Södertälje municipality should design a video-based communication about food waste which (1) is designed from a social marketing perspective, (2) is based on the target group's needs and interests, (3) has asimple, clear and expressive video content, (4) makes the inhabitants of the municipality convinced that their contribution to the environment is significant, (5) makes communication more attractive by collaborating with famous people, (6) is broadcasted in channels that reach out effectively to municipal residents and (7) lasts for an appropriate period.