Sammanfattning Bakgrund: En uppföljning av strokevård i Sverige har visat brister vad gäller rehabiliteringsinsatserna. Dessa bör vara intensiva, upprepade och ges på alla vårdnivåer av många professioner. Relevant hälso- och välfärdsteknik (HVT) för stöd i arbetet eller för att underlätta strokerehabilitering finns sällan att tillgå och nationella riktlinjer för strokevård nämner inte hur HVT skulle kunna stödja rehabilitering av strokepatienter. Forskning kring erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal som träffar strokepatienter i sitt dagliga arbete är mycket begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av HVT hos legitimerad rehabiliteringspersonal som arbetar med strokepatienter i en mellansvensk region. Metod: För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval av fem informanter gjordes med vilka semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen visade på ett tema, Att arbeta under etisk stress, bestående av fyra kategorier med tillhörande underkategorier vilka lyfte fram olika aspekter av informanternas erfarenheter av HVT. De fyra kategorierna var HVT har stor potential, HVT finns men är inte tillgänglig, Tekniken ställer krav och Splittrat ansvar för frågor om HVT. Slutsats: Studien bidrar till ökade kunskaper om erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal inom strokevården i Mellansverige. Resultatet visar att det finns många fördelar med HVT, att tekniken inte är tillgänglig på arbetsplatsen, att tekniken ställer olika krav men att ledningen inte tar ansvar för dessa frågor. Dessa erfarenheter tolkas som att informanterna arbetar under etisk stress.  Nyckelord: Erfarenheter, hälso- och välfärdsteknik, intervjuer, kvalitativ innehållsanalys, rehabiliteringspersonal, stroke, strokerehabilitering. / Abstract Background: A follow-up of stroke care in Sweden has shown deficits regarding the rehabilitation achievements. These shuold be intense, repeated and given in all levels of the health care system from many professionals. Relevant health- and welfare technology (HWT) for support in work or facilitation of strokerehabilitation is rarely available and the national guidelines for stroke care are not mentioning how HWT could support rehabilitation of stroke patients. Research regarding experiences of HWT in rehabilitation staff, who meet strokepatients in their daily work, is very limited. Aim: The aim of this study was to investigate experiences of HWT in registered rehabilitation personnel who work with stroke patients in a region in the middle part of Sweden. Method: To meet the aim of the study, a qualitative design with inductive approach was chosen. A suitable sample of five informants was made with whom semi-structured interviews was performed. Interviewes were transcribed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme To work under ethical stress, including four categories and associated sub-categories who highlighted different aspects of the informants’ experiences of HWT.  The four categories were HWT has great potential, HWT exists but is inaccessible, Technology comes with requirements and Fragmented responsibility regarding HWT- questions. Conclusion: The study contributes to increased knowledge regarding experiences of HWT in rehabilitation personnel within stroke care in the middle part of Sweden. The result shows that there are many advantages with HWT, that the technology is inaccessible at the workplace, that technology comes with different kinds of requirements but that the management does not take responsibility for these questions. These experiences are understood as if the informants are working under ethical stress. Keywords: Experiences, health- and welfare technology, interviews, qualitative content analysis, rehabilitation personnel, stroke, strokerehabilitation.

The purpose of this thesis is to study security for digital home visits, where traditional home visits are replaced by digital home visits using digital technology. The report examines the safety aspects for welfare technology solutions where data is collected from sensor systems and digital platforms and examines di↵erent Swedish laws that implies on a digital home visit. The study proposes an implementation of a prototype application to support users, relatives, and healthcare professionals to conduct digital home visits in a safe manner. The chosen scenario of the digital home visit was to check whether the person has eaten food during the day or not. This was done in a lab kitchen at Lule°a University of Technology with help of Z-wave sensors and a implemented systems. The result is displayed on a secure website. The solution is discussed and compared to other technical solutions of this problem and also to several Swedish laws. This paper finishes with a section aimed to provide a variety of recommendations when implementing a similar system.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda välfärdsteknik för personer med demens. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 arbetsterapeuter och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuterna erfarenheter visade att välfärdsteknik som en intervention skapar möjlighet till delaktighet i vardagliga aktiviteter för personer med demens. Ett personcentrerat arbetssätt beskrevs som väsentligt i arbetet med välfärdsteknik för personer med demens. Välfärdstekniken ansågs ha stor betydelse och inverkan på aktivitet men krävde en komplex matchning mellan personens förutsättningar och behov utifrån att sjukdomen progredierar. Samarbete med personen med demens, anhöriga och omvårdnadspersonal beskrevs ligga till grund för att skapa en hållbar intervention. Organisatoriska förutsättningar för välfärdsteknik påverkade arbetsterapeuternas arbete. Tillgången till förskrivningsbar välfärdsteknik var begränsad och beskrevs vara svårmatchad mot personens föränderliga behov. Ansvarsfördelning och lagar för att arbeta med välfärdsteknik beskrevs vara otydligt. Välfärdsteknik ansågs kräva ständig kompetensutveckling i flera led vilket i dagsläget beskrevs saknas. Slutsats: Studien visade att välfärdsteknik behöver utgå från ett personcentrerat arbetssätt för att underlätta för personen och för att insatserna ska vara hållbara över tid. Studien visade dock utmaningar kring detta i form av organisatoriska förutsättningar och brist på kompetens, vilket påverkar möjligheten till jämlik vård. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experience of using welfare technology for clients with dementia. Method: Semi-structured interviews were conducted with 13 occupational therapists and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis.Result: Occupational therapists' experience showed that welfare technology as an intervention creates the opportunity for participation in everyday activities for people with dementia. A person-centred approach was described as essential in the work on welfare technology for people with dementia. Welfare technology was considered to be of great importance and impact on activity but required a complex match between the person's conditions and needs based on the disease’s progression. Cooperation with the person with dementia, relatives and nursing staff was described as the basis for creating a sustainable intervention. Organisational conditions for welfare technology affected the work of occupational therapists. Access to prescribable welfare technology was limited and was described as difficult to match to the person's changing needs. The division of responsibilities and laws for working with welfare technology were described as unclear. Welfare technology was considered to require constant competence development in several stages, which is currently described as lacking.Conclusion: The study showed that welfare technology needs to be based on a person-centered way of working to make it easier for the person and for the efforts to be sustainable over time. However, the study showed challenges around this in terms of organizational conditions and lack of competence, which affects the possibility of equal care.

Äldre är en växande och ofta bortprioriterad åldersgrupp, där många är i behov av stöd för att klara av sin vardag. Utifrån styrdokument och lagar framkommer det att vård- och omsorgsverksamheter ska främja äldres självständighet. Konsensus saknas gällande definitionen av begreppet självständighet trots att det är ett välanvänt begrepp. Upplevd självständighet är ett begränsat forskningsområde och det finns inget systematiskt sätt att mäta fenomenet på i dagsläget. Studien är genomförd på uppdrag av Karlstads kommun. Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet och dess underdimensioner. Ett självskattningsformulär konstruerades för att att mäta upplevd självständighet hos äldre som har stöd för att klara av sin vardag. En tvärsnittsstudie användes som design där självskattningsformuläret administrerades anonym. Totalt inkluderades 94 respondenter. I resultatet framkommer självständighet består av en subjektivt aspekt och är ett viktigt komplement till de väletablerade objektiva bedömningarna på området. Självskattningsformuläret anses fånga in studiens definition av upplevd självständighet. Vidare framkommer att självskattningsformuläret består av fem komponenter: (1) Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam och känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp, samt (5) Upplevelsen av att göra saker på egen hand. Samtliga komponenter bedöms vara möjliga underdimensioner av upplevd självständighet. Slutsatsen är att äldre kan uppleva sig som självständiga, trots behov av hjälp och stöd. Att självständighet är något subjektivt mätbart och att vikt måste läggas vid den individuella upplevelsen för att se om insatser främjar upplevd självständighet. / The elderly is a large and growing population that has been deprioritized for many years. Government policies, documents, and laws make it clear that care and welfare of elderly need to promote independence and self-reliance. However, there is no uniform definition of the term independence, and there is no systematic way to measure the phenomenon today. The purpose of this study was to define and operationalize subjective independence and its various sub-dimensions, and was commissioned by Karlstad Municipality. A self-assessment questionnaire was designed to measure the perceived independence of elderly who have assistance during their everyday lives. A cross-sectional study was used and the self-assessment questionnaire was administered anonymously. A total of 94 respondents participated. The result showed that independence consists of a subjective aspect, and thus, is an important complement to objective assessments of independence. The self-assessment questionnaire is considered to capture the study's definition of subjective independence. Furthermore, the study showed that the self-assessment questionnaire consisted of five components: (1) Control and influence, (2) Quality of life and active choices, (3) Shame and the feeling of getting help, (4) The experience of getting help, and (5) The experience of doing things on your own; that are possible subdimensions of subjective independence. The conclusion is that the elderly can experience themselves as being independent, despite their need of assistance in their everyday lives; and that independence is something subjectively measurable, and that emphasis must be placed on the individual experience to see if efforts promote subjective independence.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre vilket innebär utmaningar för hälso- och sjukvården. Samtidigt vill majoriteten äldre leva självständigt och bo kvar hemma. Välfärdsteknologi är ett sätt att bemöta kraven på hälso- och sjukvård som en åldrande befolkning medför. I samband med tillämpningen av välfärdsteknologi uppstår dock etiska frågeställningar. Det är därför av betydelse att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologiska hjälpmedel i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologi i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats och databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på nio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: upplevelser av självständighet, upplevelser av förhållandet mellan trygghet kontra privatliv, upplevelser av inverkan på relationer samt upplevelser av ambivalens och oro. Konklusion: Användningen av välfärdsteknologi i hemmet upplevdes av äldre huvudsakligen som positivt då det bidrog till bibehållen självständighet, trygghet och kontroll. Äldre var överlag villiga att ha överseende med eventuella nackdelar då välfärdsteknologi gav dem möjligheten att bo kvar i sina hem längre och därmed åldras hemma. / Background: The world's population is ageing which brings challenges for healthcare systems. Meanwhile, a majority of older adults want to remain independent and stay in their own homes. Welfare technology is one way of meeting the demands on healthcare that an ageing population entails. However, with the use of welfare technology, ethical issues also emerge. It is therefore important to illustrate older people's experiences of welfare technological solutions at home.  Aim: The aim of this study was to illustrate older people´s experiences of welfare technology at home.  Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach and analysis through qualitative content analysis. The result was based on nine qualitative original papers. Result: The result presents four themes: experiences of independence, experiences of the relationship between safety versus privacy, experiences of impact on relationships, and experiences of ambivalence and concern. Conclusion: The use of welfare technology at home was mainly experienced as favourable. Older people were overall willing to overlook disadvantages as welfare technology gave them the opportunity to live in their home and thus age at home.

The project aimed to understand how collaboration during the planning of work among care workers at an elderly care home can be supported with a digital tool. This topic is essential, especially considering Sweden's e-Health Vision 2025 to become a global leader in implementing welfare technologies. With rapid technological changes, it is crucial to understand the experiences and perspectives of the individuals using these technologies. The project conducted a literature review, user research, and user testing with care workers in Lund municipality established in design criteria. The design proposals focused on utilizing Welfare Technology to foster collaboration and were evaluated through a prototype created in Figma. Four design proposals were formulated as a result of the project: a large shared viewing screen, enhanced task information and clarity, task ownership, and providing an overview.

This essay conducts a qualitative analysis of the integration and challenges of digital welfare technology in elderly care within Askersund and Orebro municipalities in Sweden. This study is timely and significant due to the rapid demographic shifts in Sweden, particularly the projected increase in the elderly population, emphasizing an urgent need for adaptive measures in the welfare sector. Central to this essay is the exploration of how these two municipalities navigate the complexities of integrating digital welfare technology into their elderly care services. The study uses Talbot's model to understand the dynamics of public and process interests in implementing such technology. This theoretical approach allows for an in depth examination of how each municipality, with their unique demographic, organizational and responds to the implementation challenges. Key aspects of this study include examining the readiness and response of elderly individuals to digital welfare technology, the challenges faced by healthcare personnel due to knowledge gaps, and the broader societal implications of these technological advancements. The essay also delves into the ethical considerations and the need for balance between technological efficiency and the quality of human-centered care. The findings highlight the diverse strategies employed by Askersund and Orebro and the challenges encountered in the process. The study contributes to a broader understanding of digital welfare technology in elderly care, emphasizing the importance of competency development, ethical deployment of technology, and the impact of regulatory and strategic guidelines from higher authorities.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Bakgrund: Med den växande äldre befolkning och folksjukdomar som tillkommer med åldrandet står hälso- och sjukvården inför en stor utmaning att möta de äldres behov. Allt fler äldre vill ta hand om sig själva så länge de orkar samt leva och bo självständigt. Utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik går snabbt framåt och anses vara en möjlig lösning för att möta de äldres behov samt underlättar deras vardagliga liv. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av hälso- och välfärdsteknik. Metod: En litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom två teman. I temat "Fördelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det två subteman, bidrar till en känsla av trygghet och säkerhet samt bidrar till ökad självständighet och egenvård. I temat "Nackdelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det tre subteman, svårigheter att använda tekniken, minskad mänsklig kontakt och ett hot mot integritet, värdighet och självbestämmandet. Slutsats: Användning av hälso- och välfärdsteknik kan ha en positiv och negativ inverkan på äldre personer beroende på den typ ab hälso- och välfärdsteknik som används. Det är viktigt därför att ta hänsyn till de äldres upplevelser för fortsatt utveckling av hälso- och välfärdsteknik.

Kognitiv sjukdom kan innebära en successiv försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor. Många personer med kognitiv sjukdom vill bo kvar hemma även under den sena palliativa fasen. För att möjliggöra det finns olika tekniska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom. En icke systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design valdes som metod för arbetet, med målsättningen att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar valdes ut via databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. I resultatet framkom tre kategorier för att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom: trygghet, livskvalitet samt hinder och utmaningar. Slutsatsen i litteraturöversikten var att välfärdstekniken var en förutsättningoch hade betydelse för anhöriga i palliativ vård inom vården av personer med kognitivsjukdom. Förutsättningarna för en positiv upplevelse hos anhöriga var tydlig information samt stöd från offentliga vården. / Dementia can mean a gradual deterioration of social, psychological and physical abilities. Many people with dementia want to stay at home even during the late palliative phase. To make this possible there are various technical aids to facilitate everyday life. The aim of this study was to describe relatives’ experiences of welfare technologies’ importance in palliative care for person who have dementia. A non-systematic literature review with a qualitative design was chosen as a method with the aiming to provide the latest research in the study domain. Included articles were chosen via the databases CINAHL Complete, Pubmed and PsycInfo. After the quality assessment, a total of 16 scientific articles were included in the literature review. In the result three categories emerged to describe relatives' experiences of the importance of welfare technology in palliative care for people with cognitive illness: security, quality of life and obstacles and challenges. The conclusion in the literature review was that welfare technology was a prerequisite and had significance in palliative care for relatives´ in the care of people with dementia. The prerequisites for a positive experience with relatives were clear information and support from public health care.