<p>I den inledande fasen till denna studie läste författarna en magisteruppsats ifrån Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just ämnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrån människans elementära behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i människans sociologiska och fysiologiska önskemål och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ”Förslag till vidare forskning” föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gäller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument. Studien tog då form och författarna intervjuade både kommunen och de större aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn i Göteborg. Det visade sig att den utvalda teoretiska referensramen delvis var densamma som kommunen använde sig av i sina rapporter och analyser. Detta bekräftade ämnets aktualitet samt författarnas osäkerhet - var problemområdet något att tillämpa i en kandidatuppsats? Jo, det var ett ämne innehållande mycket diskussioner och åsikter, vilket kändes som en bra ingrediens i startfasen av en uppsats. Efter bearbetning av analysdelen blev det tydligt att dialogen mellan kommunen och bygg- och fastighetsbolagen på marknaden inte fungerar fullt så effektivt som den skulle kunna göra. Uppfattningen om demografin och samhällsbehoven gick brett isär mellan de olika företagen. Framtidens begynnande problem var inte alla så upplysta som de kanske borde vara med tanke på kommunens och statistikens varningssignaler.</p>

I den inledande fasen till denna studie läste författarna en magisteruppsats ifrån Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just ämnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrån människans elementära behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i människans sociologiska och fysiologiska önskemål och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ”Förslag till vidare forskning” föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gäller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument. Studien tog då form och författarna intervjuade både kommunen och de större aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn i Göteborg. Det visade sig att den utvalda teoretiska referensramen delvis var densamma som kommunen använde sig av i sina rapporter och analyser. Detta bekräftade ämnets aktualitet samt författarnas osäkerhet - var problemområdet något att tillämpa i en kandidatuppsats? Jo, det var ett ämne innehållande mycket diskussioner och åsikter, vilket kändes som en bra ingrediens i startfasen av en uppsats. Efter bearbetning av analysdelen blev det tydligt att dialogen mellan kommunen och bygg- och fastighetsbolagen på marknaden inte fungerar fullt så effektivt som den skulle kunna göra. Uppfattningen om demografin och samhällsbehoven gick brett isär mellan de olika företagen. Framtidens begynnande problem var inte alla så upplysta som de kanske borde vara med tanke på kommunens och statistikens varningssignaler.

<p>Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.</p>

Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering. En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna. Det finns inte heller något förråd att placerarollatorer i. Andra tillgänglighetsproblem som finns i området är få sittmöjligheter,otillgängliga uteplatser och långa avstånd till sophantering och parkering. För att studera tillgängligheten i befintliga bostadsområden kan olikainventeringsmetoder användas, till exempel TIBB – tillgänglighet i befintligtboende, Housing Enabler – metodik för bedömning/kartläggning och analys avtillgänglighetsproblem i boendet och Västra Götalandsregionens inventeringsmall.TIBB har använts i praktiken och därefter utvärderats. Mallen lämpar sig för enenklare tillgänglighetsinventering där hänsyn tas till äldres förutsättningar. HousingEnabler uppfattas av författaren som en mer komplett metod. De åtgärder som efter studien anses som vanligast vid en tillgänglighetsanpassningi bostadsområden från miljonprogrammet är att jämna ut nivåskillnader somtrösklar, installera hiss och automatisk dörröppnare. Sophanteringen i området börplaceras så nära entrén som det är möjligt. Dessutom krävs ofta attsittmöjligheterna förbättras, dels genom att fler bänkar placeras ut i området, ochdels genom att placera någon form av sittmöjlighet i anslutning till entrén. Dessaåtgärder förbättrar tillgängligheten och framkomligheten för äldre, och påverkardet psykiska och sociala livet då de äldre blir friare och mer självständiga. Attinstallera en hiss är i många fall en kostsam åtgärd, som därmed vanligtvis integenomförs. För att möjliggöra kvarboende bör därför de gemensamma ytorna i enbyggnad samt närmiljön anpassas för rollatoranvändare. För att en tillgänglighetsanpassning ska bli lyckad är helhetstänkande av storbetydelse. Då enstaka åtgärder genomförs är risken stor att problemen kvarstår.Därför bör en tillgänglighetsinventering genomföras för att studera samtliga av deåtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassa ett område. / The number of elderly people in society is increasing, and the existing buildings need to be adapted to meet their requirements of accessibility. Today a lot of the existing buildings were built at 1965-1975, and these contain many difficulties for people with impaired mobility. The purpose of this work is to explore the possibility of the elderly to continue living at home by studying the actions needed to adapting the common areas and the neighborhood. The goal is to find out what the most common measures are, and study some methods that are possible to use for an accessibility inventory. A literature review has been made, where reference objects, laws, rules and requirements regarding availability have been studied. A case study has been made, where a study of the availability of the residential Tunet in Mjölby. The entrances contain many different levels like steps and thresholds, there is no elevator and entrance door is heavy to open. There is also no storage to place walkers in. Other accessibility problems that exist in the area are few benches, inaccessible patios and long walking distances to the waste disposal and parking. To study the availability of existing residential, different survey methods were used, such as TIBB - availability of existing housing, the Housing Enabler - Methodology for the assessment/survey and analysis of accessibility problems in housing and Västra Götaland inventory model. TIBB has been used in practice and then evaluated. The inventory tool is suitable for a basic accessibility inventory which takes account of elderly people’s conditions. The measures that are most common in residential areas from the 1965-1075 is to smooth out differences in levels, like thresholds, installing an elevator and automatic door openers. Waste disposal in the area should be located as close to the entrance as possible. Usually the possibility to rest by sitting down needs to improve, partly by placing more benches in the area, and partly by placing some form of sit opportunity in the entrance area. These measures improve the availability and accessibility for the elderly, and affect the mental and social life as they become more independent. To install an elevator is in many cases a costly measure, and thus mostly not being made. To enable for elderly to keep living in their homes, the public areas of a building and the neighborhood should be adapted. For an availability adjustment to be successful is the holistic approach of great importance. When individual measures are implemented with no holistic approach, is the risk that the problems still remains high. Therefore, an accessibility survey should be made, to study all of the measures required to adapt the availability of a neighborhood.

I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes. Resultatet som vi fick fram visade att de äldre upplever hälsan som en avgörande faktor om man kan bo kvar hemma eller om man måste flytta till ett boende. Våra informanter, som bor kvar hemma, hade inga insatser från hemtjänsten och ansåg att de inte heller behövde det. Skulle hälsan bli så dålig att de inte klarar sig själva ville de istället ansöka om plats på särskilt boende. De äldre hade både en positiv och en negativ syn på att bo kvar hemma, samt att bo på ett särskilt boende. Nyckelord: kvarboende, bo på särskilt boende, hälsa, trygghet, äldre-äldre. / In today’s society the population is rapidly aging. The number of people over 80 is increasing. Many seniors want to stay at home for as long as it is possible. The elderly who are experiencing poor health and are unable to manage their daily needs, in most instances, must move into a nursing home to get the assistance they require.The aim of our study was to investigate the perceptions of elderly adults, especially their health and housing situation. We focused on the elderly, who are still living in their homes, and those who have moved into nursing homes. Our study was conducted using a qualitative approach, six interviews were conducted. The results that we obtained showed that the elderly felt that their health was their most crucial concern. As long as their health was good, they would try to remain in their homes for as long as possible. If they were in poor health, they would have to move into a nursing home.Our subjects, who still live in their homes, had no home - help service. They felt that they did not require it. If their health was poor, that they were unable to manage on their own, they made the decision to apply for a place in a nursing home. The elderly had both a positive and negative view of living at home and moving into a nursing home.Keywords: elderly / senior, health, stay at home, nursing home, safety

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. / Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

<p>The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.</p>

<p>I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter. Det teoretiska perspektivet har varit Maslows behovsteori, vars teoretiska referensramar användes till att förtydliga studiens resultat. Undersökningen visade att de aktiviteter som erbjöds hade stor tyngdpunkt på det vardagliga som måltiden, kaffestund, sång, tidningsläsning och promenader. Personalens ambition var att skapa en trivsam och lugn miljö för gästerna. Egenskaper som ansågs viktiga för att arbeta på dagverksamheten var; tålamod, lyhördhet och medkänsla. Att dagverksamheten hade en stor betydelse för många inblandade kunde konstateras och personalen menade att det var tack vare dagverksamheten som den äldre kunde bo kvar hemma. Resultatet visade också att de flesta av dagverksamhetens gäster fick sina grundläggande behov tillgodosedda enligt Maslows behovsteori.</p>

The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.