Känner du dig trygg i din vardag? Känner du dig trygg i ditt egna hem? Man önskar att alla kunde svara Ja på dessa självklara frågor, tyvärr är så inte fallet, inte ens för de med trygghetslarm.  LIAC- Live Active är ett projekt som har resulterat i ett nytt modernt trygghetslarm, LIAC alarm. LIAC alarm har funktioner som möjliggör positionering av användaren, bättre kommunikation vid en larmsituation samt att det har ett inbjudande utseende. För att maximera användarområdet är LIAC alarm styrt genom mobiltelefoni vilket gör att det går att använda överallt. De trygghetslarm som finns på marknaden idag uppfyller långt ifrån alla de funktioner som användarna är i behov utav, LIAC alarm är lösningen. LIAC alarm har utvecklats med användaren i fokus. En av projektmedlemmarnas syster är brukare av ett trygghetslarm. Under utvecklingsperioden har en referensgrupp deltagit och spelat en viktig roll för produktens funktionalitet och utformning. Projektgruppen har under projektets slutfas presenterat och demonstrerat LIAC alarm för stora potentiella kunder vid säljmöten. Den största kunden är Halmstads kommun som visat intresse och bekräftat för oss att produkten behövs. I Halmstads finns det i dagens läge ett behov av minst 300 larm, troligtvis ännu fler. Vi kan presentera ett trygghetslarm som genom tester visats vara användarvänligt samtidigt som det har en tilltalande design. Detta gör LIAC alarm till ett innovativt trygghetslarm som behövs på marknaden. / Do you feel safe in your everyday life? Do you feel safe in your own home? You wish everyone would say Yes to these obvious questions, unfortunately is that not the case, even for those with security alarms. LIAC-Live Active is a project which has resulted in a new modern security alarm, LIAC alarm. LIAC alarm has features that allow positioning of the user, better communication in an emergency situation and it has an inviting look. LIAC alarm is driven by mobile telephony to maximize the user area, which means that it can be used everywhere such as at home, in the garden, at work or when you being out for a walk. The security alarms on today´s market do not meet all the features that the user’s need, LIAC alarm is the solution. During the development of LIAC alarm, the main focus has been on the user. Within the project team there are strong relationships with the health aid industry sense one of the project members' sister is a user of a security alarm. During the development, a reference group participated, which has had an important role in the product's functionality and design. In the project´s final phase LIAC alarm has been presented and demonstrated at sales meetings for potential customers. Halmstad Municipality, the largest customer, have expressed interest in our product and confirmed to us that LIAC alarm is needed. In Halmstad, there is currently a need of 300 alarms, probably even more. We can proudly present to you a security alarm which in tests proved to be user-friendly while it has an appealing design. This makes LIAC alarm to an innovative security alarm which is necessary on the market.

Examensarbetet bygger på en egen observation av brister som finns i de trygghetslarm som kommunerna använder sig av idag. Idén är att personer ska känna sig trygga på allmänna platser. Arbetet kommer att baseras på tre grundparametrar, position, fall och puls. Det är både teoretiskt fakta men även att testa olika system. Första fasen i arbetet är att strukturera ner grundparametrarna i mindre delar. Arbetet utförs genom att avläsa marknadens sortiment på trygghetslarm. Därefter utföra en egenskapad testanalys på komponenterna. Den andra fasen är att testköra och sammanfoga grundparametrarna till en produkt och att avläsa både marknaden och prisbilden. Även hur armbandet ser ut i dag och att tillverka en konstruktion som passar bättre dagens behov. Tredje fasen är en analys på vad som blev bra och vad som blev mindre bra, för att kontrollera att samtliga kriterier uppfyllts. En kontroll så att samtliga kriterier som har angetts uppfyllts. Produktens slutliga konstruktion för detta projekt ska ha en instruktionsmanual och en tillverkningsmanual. Konstruktion av ett nytt trygghetslarm genomfördes. Ett antal komponenter och analyser utfördes för att välja rätt komponenter till rätt grundparameter. Grundparametrarnas mål uppfylldes, ett av dem var trygghet på allmänplats.

No description available.

Syftet med den här studien är att se de samhällsekonomiska effekterna av att installera direktkopplade brandvarnare till personer med trygghetslarm och som är över 65 år. Studien avgränsades till de största kostnadstyperna kopplat till bostadsbrand vilket är egendomsskador och personskador och omkomna. Studien avgränsade de största kostnadstyperna kopplat till direktkopplade brandvarnare till utrustning/installation och falsklarm. Data har hämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Statistiska centralbyrån, Brandskyddsföreningen, Trafikverket och lokala data insamlat från räddningstjänster. Totalt uppgick nettonuvärde för en installerad brandvarnare till 6 694 kr. nettonuvärde för att installera direktkopplade brandvarnare hos alla personer med trygghetslarm över 65 år uppgick till cirka 1,4 miljarder kronor. nyttokostnadskvoten uppgick till 8,64. Studien visade att det är samhällsekonomiskt lönsamt att installera direktkopplade brandvarnare till personer med trygghetslarm som är över 65 år.

<p>The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.</p>

The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Detta examensarbete är ett projekt inom metodiken tjänstedesign som utforskar ekosystemet av aktörer i kedjan av trygghetslarm för äldre i Malmö Kommun. Syftet med detta examensarbete var att utforma förslag till tjänstekoncept som uppfyller de behov som användaren av trygghetslarmet upplever. Detta med hänsyn till alla involverade aktörer inom ekosystemet i kedjan av trygghetslarm för äldre. Dessa skulle utformas genom att identifiera de främsta problemområdena, samt relaterade primära behov, som uppstår i relationerna mellan de olika involverade aktörerna i den nuvarande tjänsten. Denna kvalitativa forskningsmetod har främst använts för att, utifrån insikter insamlade genom kundinteraktioner, designa om och utveckla en användarcentrerad tjänst. Parallellt har den tillika använts för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig tjänst gentemot tjänsteleverantören. Denna metod utgår från en iterativ process där varje iteration består av fyra steg: kundinteraktioner, kundinsikter, idégenerering och triggermaterial. De kundinteraktioner som genomfördes genererade insikter som analyserades och användes för att generera konceptidéer som iterativt utvecklades under fyra iterationer till två slutkoncept.  Utifrån de identifierade problemområdena, med relaterade primära behov, identifierades två behovsgrupper; Ensamanvändare och Primäranvändare. Med hänsyn till de primära behoven för behovsgruppen Ensamanvändare utformades ett tjänstekoncept som benämndes Äldreguiden. För behovsgruppen Primäranvändare utformades riktlinjer för utveckling av det befintliga systemet som benämndes Design guidelines för Information. Slutsatsen av examensarbetet är att det framtagna förslaget för tjänstekoncept samt de utformade riktlinjerna ses ha potential att tillmötesgå de analyserade primära behov som de två identifierade behovsgrupperna upplevde. / This Master’s degree project is a project in the methodology of Service Design that explores the ecosystem of actors within the chain of security alarms for the elderly in Malmö Municipality. The purpose of this degree project was to draft proposals for service concepts that meet the needs of the security alarm user. This takes into account all involved actors in the ecosystem in the chain of security alarms for the elderly. These proposals would be designed by identifying the main problem areas, as well as related primary needs arising in the relationships between the various involved actors in the current service. This qualitative research method has been used primarily to design and develop a user-centered service based on insights collected through customer interactions. In parallel, it has also been used to create a sustainable and competitive service towards the service provider. This method is based on an iterative process where each iteration consists of four steps: customer interactions, customer insights, idea generation and triggers. The customer interactions conducted generated insights that were analyzed and used to generate concept ideas that were developed iteratively during four iterations into two final concepts. Based on the identified problem areas, with related primary needs, two needs groups were identified; Ensamanvändaren and Primäranvändaren. Considering the primary needs of the need group Ensamanvändaren, a service concept was developed, called Äldreguiden. For the Primäranvändaren need group, guidelines were developed for the development of the existing system, called Design guidelines för Information. The conclusion of the thesis is that the draft proposal for service concepts as well as the guidelines developed are seen as having the potential to meet the primary needs identified for the two analyzed needs groups.

Genom en användarcentrerad produktutvecklingsprocess har ett framtidskoncept förtrygghetslarm utvecklats. Det framtagna trygghetslarmet ämnar stärka användarenssjälvständighet genom ett preventivt, istället för enbart reaktivt arbete.Det preventiva arbetet inleds genom att larmet introduceras i ett tidigare skede för att med hjälpav sensorer och Artificiell Intelligens förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Genom tidigimplementering finns larmet också till hands redan innan olyckan inträffat.Syftet med projektet var att med ett tjänstedesign-perspektiv undersöka vad som skapar trygghetför användaren samt hur det stödjs i en produkt och tjänst. Under arbetet trädde en komplexbehovsbild fram som skiftade, inte bara mellan användare, utan även för den enskildeanvändaren över tid. Därför skapades ett modulbaserat produkt-tjänstesystem som innefattar treproduktvarianter som tillsammans tillgodoser de allra flesta användarnas behov.Ett tjänstebaserat trygghetslarm med möjlighet till uppgraderingar, byten och reparationerinnebär i längden en högre konkurrenskraft och en mer hållbar modell där användarens ochvårdbolagens behov bättre tillgodoses. En tjänst som bygger på en applikationsbaseradplattform kan anpassas för användaren och tillgängliggöra relevant information för att minskadet utanförskap som många användare upplever.Genom en iterativ process av interaktioner, insikter och konceptgenerering bidrogtjänstedesignperspektivet med en behovsbaserad analys. Produkt-tjänstesystemets utformningär baserat på insikter som erhölls under kontextuella intervjuer. Intervjuerna involverade olikaaktörer såsom vårdgivare, teknikbolag och forskare men främst dagens och den kommandegenerationens användare. Syftet var att skapa ett brett underlag som bidrar till en holistisk bildav användarens behov.Vid interaktioner framkom att larmet måste vara mobilt och kunna ange position. Mobilitetbidrar till ett tryggt aktivt liv utanför hemmet. Att hålla sig fysiskt och socialt aktiv menar WorldHealth Organisation, WHO, är grunden för ett självständigt och hälsosamt åldrande som är enförutsättning för att kunna möta utmaningarna med en åldrande befolkning.För att attrahera användare måste associationerna kring trygghetslarmet förskjutas frånhjälplöshet till självständighet, aktivitet och välbefinnande. Genom att tidigt introducera larmetsom ett hälsofrämjande verktyg kan det arbeta preventivt. Med hjälp av AI, rörelse- ochpulssensor kan exempelvis förmaksflimmer upptäckas och behandlas innan det leder till stroke.I kombination med inbyggd fallsensor kan larm skickas automatiskt vid behov. Integreradtelefoni skapar trygghet genom förbättrad kommunikation.Kombinationen av modulär produktutveckling, produkt-tjänstesystem och cirkulär ekonomierbjuder ett mer hållbart produktsystem som leder till starkare konkurrenskraft, bättreindividanpassning och längre hållbarhet. Det vore önskvärt om aktörer inom trygghetslarmuppdaterade sina affärsmodeller för att erbjuda nya ägarmodeller. Vårdbolag skulle ges störremöjlighet att erbjuda den senaste tekniken och skulle inte dras med föråldrad teknik på grundav tidigare gjorda investeringar, vilket skulle innebära en säkrare och tryggare vård. / Through a user-centered product development process, a future concept for medical alertsystems has been developed. The developed medical alert system aims to strengthen the user'sindependence through preventive, rather than reactive work.The preventive work is initiated by the early implementation of the alarm to prevent agerelateddiseases using sensors and Artificial Intelligence. By early implementation, the alarmis also available even before the accident occur.The purpose of the project was to investigate what creates safety for the user and how it issupported in a product and service with a service design perspective. During the work, acomplex image of the users needs emerged that changed, not only between users, but also forthe individual user over time. Therefore, a modular product service system was created thatincludes three product variants that together meet the needs of most users.A service-based medical alert system with the possibility of upgrades, replacements and repairsmeans long-term competitiveness and a more sustainable model that better meet the needs ofthe user and healthcare companies. A service based on an application-based platform can becustomized to the user and make relevant information available to reduce the exclusion thatmany users experience.Through an iterative process of interactions, insights and concept generation, the service designperspective contributed with a needs-based analysis. The design of the product service systemis based on insights obtained during contextual interviews. The interviews involved differentactors such as healthcare providers, technology companies and researchers, but mainly oftoday's and next-generation users. The purpose was to create a broad basis that contributes to aholistic view of the user´s need.Through interactions it was found that the alarm must be mobile and be able to share its position.Mobility contributes to a safe active life outside the home. Keeping physically and sociallyactive is according to the World Health Organization, WHO, the foundation for independentand healthy aging and is a prerequisite for meeting the challenges of an aging population.To attract users, the association to the medical alert system must be shifted from helplessnessto independence, activity and well-being. By introducing the alarm early as a health-promotingtool, it can work preventively. For example, by means of AI, motion and pulse sensors, atrialfibrillation can be detected and treated before it leads to stroke. In combination with the builtinfall sensor, alarms can be sent automatically when needed. Integrated telephony createssecurity through much improved communication.The combination of modular product development, product service systems and circulareconomy offers a more sustainable product system, that leads to greater competitiveness, betterindividualization and longer durability. It would be desirable for actors within medical alertsystems to update their business models to offer new ownership models. The healthcarecompanies would have a greater opportunity to offer the latest technology and would not bebound to outdated technology due to previously made investments, which would mean a saferand more secure elderly care.