Examensarbetet bygger på en egen observation av brister som finns i de trygghetslarm som kommunerna använder sig av idag. Idén är att personer ska känna sig trygga på allmänna platser. Arbetet kommer att baseras på tre grundparametrar, position, fall och puls. Det är både teoretiskt fakta men även att testa olika system. Första fasen i arbetet är att strukturera ner grundparametrarna i mindre delar. Arbetet utförs genom att avläsa marknadens sortiment på trygghetslarm. Därefter utföra en egenskapad testanalys på komponenterna. Den andra fasen är att testköra och sammanfoga grundparametrarna till en produkt och att avläsa både marknaden och prisbilden. Även hur armbandet ser ut i dag och att tillverka en konstruktion som passar bättre dagens behov. Tredje fasen är en analys på vad som blev bra och vad som blev mindre bra, för att kontrollera att samtliga kriterier uppfyllts. En kontroll så att samtliga kriterier som har angetts uppfyllts. Produktens slutliga konstruktion för detta projekt ska ha en instruktionsmanual och en tillverkningsmanual. Konstruktion av ett nytt trygghetslarm genomfördes. Ett antal komponenter och analyser utfördes för att välja rätt komponenter till rätt grundparameter. Grundparametrarnas mål uppfylldes, ett av dem var trygghet på allmänplats.

<p>The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.</p>

The purpose of this study was to depict some elderly people’s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results. The results of the study showed that there were no significant differences between men and women’s experiences or considering their level of care. In the elderly people’s opinion, the personal safety alarm works well and affects their ability to remain in their own home. The personal safety alarm has not made any significant difference in the elderly people’s daily life, although some of them feel a sense of safety.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.