Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys.   Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar. För att få ett säkrare resultat kommer även examensarbetet ha inslag av Monte-Carlo-simulering, detta för att kunna täcka osäkerheterna i analysen på ett bättre sätt. Inledningsvis görs en grundkalkyl, för att därefter återupprepa kalkylen, men istället för enskilda siffror för vissa osäkra effekter används istället sannolikhetsfördelningar som sedan slumpar fram siffror i ett relevant intervall. På så sätt kan man få många utfall som tillsammans bildar ett resultat som täcker in många olika fall.   Resultatet ur den ursprungliga kalkylen ger elväg som mest lönsamt alternativ baserat på nettonuvärdeskvot. Däremot är nettonuvärdet för järnvägsalternativet ca 1,7 miljarder högre än för elväg, vilket gör att järnvägen är mest lönsam enligt detta resultatsmått. Efter simulering höjs lönsamheten för elvägsalternativet och alternativet blir mest lönsamt oavsett resultatsmått. Rekommendationen är dock att på det stora hela betrakta järnvägsalternativet som det alternativ som bör genomföras, då osäkerheten är stor för olika parametrar i elvägsalternativet och lönsamhetsmåtten inkluderar inte omlastningseffekterna som uppkommer vid Svappavaara. / The purpose of this thesis is to do a Cost/Benefit analysis (CBA) treating the iron ore transports that follow the opening of the mine just outside the village Kaunisvaara in the northern part of Sweden. The mine and prospect company Northland Resources plan to start the mining in the fall of 2012 and the first iron ore transports are scheduled to the beginning of 2013. The mining company will use the port in Narvik, Norway, as their shipping point, which will radically increase the number of transports between Kaunisvaara and Narvik. In the opening years, Northland Resources plan to have an output of 1-4 million tonnes of iron ore per year until 2017. After that, the company has planned a full production rate of 4,7 million tonnes per year until at least 2037, since the company has secured production for a minimum of 25 years.   The transport route to the port in Narvik consists of both railway and country road. The first part, between the mine around Kaunisvaara to Svappavaara, consists only of country road, while the rest of the way from Svappavaara to Narvik will depend on railway traffic. The country roads are not dimensioned for the amount of truck traffic that is required to transport all of the iron ore (a truck every seventh minute), therefore a CBA is a good way to map out how different solutions will affect the welfare of society. This CBA will treat alternatives concerning railway and electric roads, matched against a traditional truck traffic solution. To gain a more reliable result, the sensitivity analysis will include Monte Carlo simulation, in order to cover the uncertainties in the calculation in a better way. In the simulation, some distinct figures are replaced by probability distributions. The basic calculation is recalculated 1500 times, based on the random figures generated in accordance with the particular probability distribution for every effect.   The basic calculation shows that the electric road alternative generate the most welfare relative to investment cost, while the railway alternative would have increased the welfare about 1,7 billion SEK more than the electric road alternative, purely in monetary effects. After simulation, the electric road alternative was found the most profitable for society. Although, since the transhipment costs from truck to railway at Svappavaara are not included in the calculation, the conclusion is that the railway alternative is the recommended alternative based on the results of this thesis.

The gambling industry goes from a national matter towards an international market. Since more and more members of EU does liberalise the gambling reforms and introduces a license system more participants will get an EU license for online gambling. With an EU license it is difficult for members of the EU to refuse a company to offer a gambling supply on the Internet if they don’t have an open license system. This paper tries to acknowledge the problem regarding the monopoly Sweden has today and calculate the effect if Sweden would move to a license system regarding online gambling by doing a cost benefit analysis. Unfortunately the result from the cost benefit analysis was that more research is needed in the area to make a correct conclusion. If the effect from public health regarding compulsive gambling is ignored the conclusion is that a license system is gainful.

Syftet med den här studien är att se de samhällsekonomiska effekterna av att installera direktkopplade brandvarnare till personer med trygghetslarm och som är över 65 år. Studien avgränsades till de största kostnadstyperna kopplat till bostadsbrand vilket är egendomsskador och personskador och omkomna. Studien avgränsade de största kostnadstyperna kopplat till direktkopplade brandvarnare till utrustning/installation och falsklarm. Data har hämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Statistiska centralbyrån, Brandskyddsföreningen, Trafikverket och lokala data insamlat från räddningstjänster. Totalt uppgick nettonuvärde för en installerad brandvarnare till 6 694 kr. nettonuvärde för att installera direktkopplade brandvarnare hos alla personer med trygghetslarm över 65 år uppgick till cirka 1,4 miljarder kronor. nyttokostnadskvoten uppgick till 8,64. Studien visade att det är samhällsekonomiskt lönsamt att installera direktkopplade brandvarnare till personer med trygghetslarm som är över 65 år.

The purpose of the study is to investigate whether it is economically profitable to implement a paid period leave for women with severe menstrual pain in Sweden. In order to evaluate the economic effect of such legislation, a cost benefit analysis is conducted where benefits are weighed against costs in monetary terms. This study will only concern employed women in Sweden of childbearing age between 20–54 years who theoretically could experience severe menstrual pain. The data has been taken from Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Skatteverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket as well as from other relevant studies. In total, the net present value of a three-day paid menstrual leave amounted to approximately SEK 3,84 billion, and the benefit-cost ratio amounted to 1.10. As the benefit-cost ratio is close to one, it becomes difficult to make a recommendation for or against the implementation of a three-day paid period leave for employed women in Sweden.

<p>Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present.</p><p>Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics.</p><p>With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse.</p><p>In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it.</p><p>I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society.</p><p>My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those.</p><p>Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place.</p> / <p>Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag.</p><p>Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare.</p><p>Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket.</p><p>I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det.</p><p>Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället.</p><p>Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa.</p><p>Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.</p>

Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present. Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics. With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse. In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it. I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society. My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those. Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place. / Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag. Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare. Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket. I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det. Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället. Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa. Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.

The Armed Forces is looking to improve control of where articles are and the monitoring of their condition within its clothing supply. That is why Försvarets Materielverk is working on a motion to tag the Armed Forces clothing with passive RFID-tags. A cost/benefit analysis has been made in this report in order to find out whether the investment is economical justifiable and what costs and benefits arose. The analysis tool that was used is based on the PENG-model. The analysis had three scenarios with the difference that each scenario included various amounts of clothing to tag.  There has also been made an analysis where only the benefits regarding decreasing amount of lost clothes and simplified inventory were included. The result of the first analysis was that none of the scenarios was profitable during the first year. Though, after 5-10 years after the introduction, depending on the scenario and the discount rate used for the investment, the investment is profitable. If only the benefits regarding decreasing amount of lost clothes and simplified inventory had been included, the two larger scenarios would be possible to implement but they would only be profitable after a little over ten years. The third scenario included the biggest amount of clothes is most suitable to implement. Despite the cost for the scenario is the highest in comparison to the other two scenarios it creates most benefits and has the shortest payback time. The recommendation is to tag as many clothing as possible. This is because the fixed cost is independent of the amount of articles that is tagged.  The cost depending on how much is tagged is the cost of the RFID-tag and that cost is the largest individual cost but it is compensated by the benefits of tagging larger amounts of articles. / Försvarsmaktens beklädnadsförsörjning efterfrågar en förbättring när det gäller kontroll över var artiklar befinner sig och uppföljning kring vilket skick de är i. Försvarets Materielverk har med anledning av detta fått i uppgift att ta fram förslag på Försvarsmaktens beklädnader skulle kunna märkas med passiva RFID-taggar. I denna rapport har en kostnadsnyttoanalys utförts för att ta fram om investeringen är ekonomiskt försvarbar och vilka nyttor och kostnader som uppkommer. Analysverktyget som användes var baserat på PENG-modellen. Analysen utgår från tre scenarier där skillnaden mellan dem är vilken mängd beklädnader som ska märkas. Resultatet av den första analysen blev att inget av scenarierna blir lönsamt under första året utan tidigast 5-10 år efter införandet, beroende på scenario och vilken diskonteringsränta som använts för investeringen. Det har även gjorts en analys där endast nyttorna vid minskat svinn och förenklad inventering ingick. Skulle fokus endast ligga på dessa nyttor skulle de två större scenarierna vara tillämpbara men återbetalningstiden skulle då öka till drygt 10 år. Det tredje scenariot där mest beklädnad märks upp är mest lämpat att införa. Även om kostnaden för scenariot är störst av de tre skapar det mest nyttor och har kortast återbetalningstid. Det är att rekommendera att märka upp så mycket beklädnader som möjligt då den fasta kostnaden är lika stor oavsett hur mycket som märks upp. Den kostnad som är beroende av antalet artiklar som märks upp är kostnaden för taggar som visserligen är den största enskilda kostnaden men ökningen i total taggkostnad vägs upp av nyttofördelarna.

Tidigare studier har visat att det finns en övervägande nytta för samhället som helhet vid införandet och användandet av förstainsatsaktörer. I Sverige har nyttjandet av förstainsatsperson, FIP, inom räddningstjänsten visat på en kortare responstid än övrig styrka vid en olycka. Vid en byggnadsbrand är det enligt räddningstjänstens lagföreskrift ett rökdykarpar som utför livräddningen med resterande styrka (släckbil) verkande i bakgrunden. Den här studien utvärderar på nationell nivå tidsbesparingen (den kortare responstiden för två FIP-enheter jämfört med nästkommande enhet) samt den nytta som införandet och användandet av två FIP-enheter resulterar i för samhället som helhet vid en byggnadsbrand. Metoden för att analysera den minskning i skadevärde som en tidigare påbörjad insats medför genom nyttjandet av två FIP-enheter är en kostnadsnyttometod, även kallad CBA (Cost- benefit analysis). Kostnadsnyttoanalysen ställer den merkostnad som investeringen i FIP- enheter medför i kontrast till den nytta som FIP-enheter bidrar med, har nyttan ett större värde än kostnaden så är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Efter sortering av analysunderlaget genomförts återstod 210 stycken fall med fatal utkomst vid brand i byggnad mellan åren 2010 – 2014. Datamaterialet är från räddningstjänstens insats- samt dödsrapporter som ifyllts vid en olyckshändelse som räddningstjänsten larmats till. Resultatet från analysen visar att den genomsnittliga årliga nyttan av FIP-enheterna är beroende på hur stor andel av den avsedda populationen som återfinns inom stationsområde (benämns som täckningsgrad i studien) samt om stationen väljer att investera i en FIP-enhet eller två FIP-enheter. Täckningsgraden för att det ska vara lönsamt att investera i en FIP-enhet är 5311 stycken individer, för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i två FIP-enheter måste stationen täcka 10 621 stycken individer. Investeringsalternativen är till följd av att utgångsläget för räddningstjänstens stationer är av olika art, d.v.s. en del stationer har redan en verksam FIP-enhet. För att stationen i fråga ska kunna ta del av den tänkta åtgärden med tidsbesparingen av två stycken FIP-enheter presenteras därav ett case scenario med investeringsalternativet om en FIP-enhet. Slutsatsen som dras är att det är samhällsekonomiskt lönsamt att implementera och nyttja två FIP-enheter för Sveriges räddningstjänster beroende på hur stor andel av Sveriges befolkning som den aktuella stationen täcker och vilket investeringsalternativ som är av intresse. / Previous studies have shown that there is an overwhelming benefit to society as a whole for the introduction and use of first responders. In Sweden, the use of first responders, FIP, for the civil protection demonstrated a shorter response time than the other rescue force when an accident occurred. When there is a fire in a building, according to rescue services regulations a smoke-diving couple performs the lifesaving operation with the residual rescue force (fire engine) acting in the background. This study evaluates if the national time savings; the shorter response time for two FIP units compared with the next unit arriving at the scene of an accident. If the introduction and use of two FIP units and the time saved results in a benefit to the society as a whole when there is a fire in a building. The method for analyzing the reduction in the damaged value as a previously initiated effort involving the use of two FIP units is a cost-benefit approach, also called CBA. Cost-benefit analysis makes the extra cost an investment in FIP units brings in contrast to the benefits that FIP units contributes, is the benefit of greater value than the cost the project is said to be economically viable. After sorting the analytical framework remained 210 cases, with fatal outcomes, for the variable fire in building between the years 2010 - 2014. The data material obtained is from the emergency input and death reports completed after an accident occurred that the rescue services were alerted to. The results of the analysis show that the average annual benefit of FIP units is dependent on the proportion of the intended population found in the station area (referred to as coverage in the study) and if the station chooses to invest in one FIP unit or two FIP units. Adequacy for it to be profitable to invest in one FIP unit requires that the station covers 5311 individuals, for it to be economically profitable to invest in two FIP units the station must cover 10 621 individuals. The investment options are due to the starting position for the rescue stations are of different kinds, i.e. some stations already have an effective FIP unit. For the station in question to take part of the division and time savings with two FIP units therefore a case scenario is presented with the investment option of one FIP unit. The conclusion is that it is economically viable to implement and use two FIP units for Sweden's emergency services depending on the proportion of the population of Sweden that the current station covers and what investment options that are of interest.

Varje år ökar antalet äldre personer och i samband med den ökningen blir även antalet äldre personer med körkort allt fler. Med åldern är det vanligt att reaktionsförmåga, syn och hörsel försämras vilka alla är viktiga egenskaper för trafiksäkerheten. Läkare i Sverige är skyldiga att rapportera till Transportstyrelsen om en individ inte anses vara lämplig att köra bil. Att läkare över huvud taget tar upp körkortsfrågan med sina patienter sker endast i 60 procent av fallen och därmed fortsätter många olämpliga körkortsinnehavare att köra bil. Majoriteten av länder inom Europeiska Unionen (EU) har någon form av övre åldersbegränsning i körkorten där körkortsinnehavarna måste genomgå en kontroll för att få körkortet förnyat. Det är endast Sverige och sex andra länder inom EU som inte har någon form av körkortskontroll för äldre och i denna studie kommer en kostnadsnyttoanalys utformas för att ta reda på om kontroller för körkortsinnehavare över 75 år skulle reducera antalet döda och skadade i trafikolyckor och därmed vara samhällsekonomiskt lönsamt. De länder som tillämpar körkortskontroller har olika bestämmelser hur metoderna är utformade och studien tar upp hur det fungerar i några av länderna. Vidare redovisas forskning inom området och resultatet av undersökningar av olika testmetoder. Merparten av forskningsresultaten visar att körkortskontroller inte har någon större effekt på trafiksäkerheten och det går inte med säkerhet att säga hur många liv som räddas och antal skadade som skulle kunna reduceras genom införandet av tester. Därmed har dessa siffror fått antagits utan att ha något säkert underlag och utifrån denna antagning visar kostnadsnyttoanalysen att införandet av körkortskontroller inte skulle generera välfärd i Sverige. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att Sverige har gjort en god bedömning om att endast ha anmälningsplikt för läkare förutsatt att den följs bättre. Även om resultatet visar att kontroller för personer över 75 år inte ska införas bör ändå trafiksäkerheten för äldre utvecklas genom att till exempel förenkla körningen vid vänstersvängar och förbättra kollektivtrafiken. / The numbers of elderly increase every year and the amount of older people with a license will increase as well. When getting older, it is natural that the reaction time, hearing and vision will change and these are all important features for traffic safety. Doctors in Sweden are required to report to the Swedish Transport Agency if an individual does not seem appropriate to drive. It is not common that doctors ask their patients about their physical health and ability to drive, the questions are only asked in about 60 percent of the physical evaluations and because of that, inappropriate license holders may proceed to use a vehicle. The majority of countries within the European Union embrace some kind of upper age limit to provide drivers with a valid license and several countries have compulsory medical examinations for license holders at a certain age. It is only Sweden together with six other EU countries that does not provide any license controls for elderly and in this study a cost benefit analysis is designed to determine whether controls for drivers over the age of 75 would reduce deaths and injuries caused by traffic accidents and thus increase welfare. The countries that apply driving license controls have different rules how the controls are designed and the study presents how it works in some of the countries. Further, research within the area shows that license controls does not have any sufficient effect on traffic safety. It cannot with certainty be said how many lives are saved and the amount injuries that could be reduced by an introduction of these tests. Thus, these numbers are adopted without any sufficient evidence and from this an assumption of the cost benefit analysis will show that an introduction of license controls would not generate a welfare increase in Sweden. Based on the result it is possible to conclude that Sweden has made a good assessment to have only a reporting requirement for physicians but the reports must be stricter. Although the result shows that license controls for people over the age of 75 should not be imposed, nevertheless traffic safety for elderly should be further developed, for example with simplifying left turns and improve public transportation.

The Passive House as a type of energy-efficient and cost-efficiency housing, has been implemented widely around the world, and made great contribution to energy saving and environment protection. Although the Passive House requires higher investment in early stage compared to conventional houses, it has many benefits including improving indoor climate and saving energy consumption. However, the development of Passive House in China has been slow due to the lack of information regarding the extra investment and benefits. To provide a clear insight on how the extra investment and benefits of the Passive House balance each other, this study establishes an evaluation model to identify and calculate the additional costs through the life cycle of the Passive House. With the cost and benefit calculated, we can also analysis the payback period to see how many years it takes to recover the extra investment. After the model is established, we evaluated a representative Passive House in Hebei, China. The result showed that the benefits of the extra investment outweigh the additional costs, and the payback period is approximately 12 years, which is acceptable for housing projects. The evaluation model not only provides the developers and consumers a tool to understand the costs and benefits, but also illustrate the economic feasibility of Passive House in China. / Passivhuset som en typ av energieffektiva och kostnadseffektiva bostäder har implementerats i hela världen och har bidragit stort till energibesparing och miljöskydd. Även om Passive House kräver högre investeringar i ett tidigt skede jämfört med konventionella hus, har det många fördelar inklusive att förbättra inomhusklimatet och spara energiförbrukning. Utvecklingen av Passive House i Kina har dock varit långsam på grund av bristen på information om extra investeringar och fördelar. För att ge en tydlig insikt om hur de extra investeringarna och fördelarna med Passive House balanserar varandra skapar denna studie en utvärderingsmodell för att identifiera och beräkna extrakostnaderna genom passivhusets livscykel. Med beräknad kostnad och nytta kan vi också analysera återbetalningsperioden för att se hur många år det tar att återfå den extra investeringen. Efter att modellen har upprättats utvärderade vi ett representativt passivhus i Hebei, Kina. Resultatet visade att fördelarna med extrainvesteringar uppväger extrakostnaderna och återbetalningsperioden är cirka 12 år, vilket är acceptabelt för bostadsprojekt. Utvärderingsmodellen ger inte bara utvecklarna och konsumenterna ett verktyg för att förstå kostnaderna och fördelarna utan illustrerar också den ekonomiska genomförbarheten hos Passive House i Kina.