<p>Software design decisions were considered in this study, as the possibly principal factor for unplanned adjustments related to the embedded software handling, at production- and service processes. The study reveals an increase of requirement changes during the last phases in then software development projects execution, which forces late design decisions in order to fulfil the changed requirements. Consequently, the likelihood of risks for unexpected impacts on the subsequent processes will increase.</p><p>A research approach based on interviews and data from previous projects at Volvo CE was performed. The process methodology used at Volvo CE for software development was investigated from the project planning and control view and the project team member’s perspective.<em></em></p><p>A high amount of software-design decisions were encountered at the end of the software development process at Volvo CE, as a result of numerous requirement changes at the final phases of the projects execution. A gap was identified between how the process methodology specified the progression of activities for software development and the actual progression of the project activities in Volvo CE.</p><p>This study discusses problem areas in the software development process at Volvo CE from an embedded design decisions perspective. As future work, the study recommends three steps to find improvements to the process methodology: 1) Update the process based on standardized procedures for management of requirements changes, risk handling, and communication. 2) Further analysis and possible adaptations of the process model 3) Develop methods and/or tools for process quality assurance.</p><p>The management of the embedded software decisions appears to be a very complicated area, the conventional statements on the importance of the decisions in the earlier phases, at least, should be further discussed and investigated.</p> / PREPARE

No description available.

No description available.

No description available.

<p>The purpose of the thesis is to determine how ABB’s treasury department (GTO) should respond to an increasing awareness and interest in the carbon credit markets. Emission caps have been introduced on national levels and also for certain industries in Europe as a consequence of the Kyoto Protocol. This allows for trading of certain carbon credits as well as for the creation of new credits. ABB is a company which has many solutions for efficient energy use; solutions that aim to reduce electricity cost and in the prolongation also emissions. The awareness of the carbon market is growing within ABB, but no carbon credit generating projects have been completed and the initiatives are scattered. The thesis describes the Kyoto Protocol and its implementation within EU, the markets available for trading by companies as well as what instruments and derivatives exist. With the underlying regulations described an empirical study of ABB’s involvement is conducted. The study shows that ABB has few installations with emissions caps and that the potential for generating new credits as a way to increase profit is quite big. However, there have been no carbon generating projects registered up to this point and there are many barriers to overcome before ABB receives any carbon credits.To ensure a thorough analysis, a model of factors affecting ABB’s carbon credit involvement is formed. The model is based on the available literature on the subjects organizational performance, transfer pricing, project- and financial risk and risk management.GTO’s immediate response should be to set up a pool to which subsidiaries with compliance requirements are to send their carbon credits. The pool will then redistribute the credits so that each subsidiary’s needs are fulfilled and finally settle the net remainder on the open market. A unit independent of GTO, called Group Carbon Operations (GCO) in the thesis, should be formed in the near future with responsibility to actively follow the progress of CDM pilot projects and to facilitate their implementation. Depending on the outcome of these pilot-projects ABB can then either, in case of a negative outcome, quickly end the direct CDM involvement and reach closure or, in case of a positive outcome, further develop the GCO department to profit from ABBs involvement in the CDM market. In case of a positive outcome, the GTO should be further involved regarding risk handling and internal pricing.</p>

No description available.

No description available.

<p>De senaste årens diskussioner kring hushållsnära tjänster har nu resulterat i ett skatteavdrag</p><p>som började gälla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har råd med hjälp i</p><p>hemmet har HSB beslutat att se över möjligheten att erbjuda denna typ av tjänster till sina</p><p>medlemmar. Syftet med detta arbete är att utreda och analysera hur HSB ska använda</p><p>marknadsinformation för att kunna utveckla nya tjänster och ge grundläggande direktiv för</p><p>marknadsföring av dessa.</p><p>Genom att studera den teoretiska grund som finns för vilken typ av information som bör</p><p>användas för tjänsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hjälp av ytterligare</p><p>teorier kan en analysmodell byggas upp. Denna teori pekar på såväl faktorer i företagets</p><p>direkta närhet som på faktorer som ligger utanför företagets påverkan. Modellen används</p><p>sedan praktiskt med den information som finns tillgänglig i form av exempelvis</p><p>medlemsundersökningar, fokusgrupper och annan data. Resultatet av denna analys ger viktiga</p><p>attribut som tjänsten bör innehålla som i sin tur ligger till grund för riktlinjer angående</p><p>marknadsföringen.</p><p>I detta arbeta har information rörande HSB och dess omvärld praktiskt använts tillsammans</p><p>med modellen för att ta fram såväl viktiga attribut hos hushållsnära tjänster som för att ge</p><p>grundläggande marknadsföringsdirektiv för dessa. Den information som tagits i bruk har</p><p>främst kommit i från medlemsundersökningar och fokusgrupper men även exempelvis extern</p><p>statistisk data, kostnadskalkyler och intervjuer har använts. Det visar sig att den information</p><p>som finns tillgänglig i stort sett lämpar sig väl för användning med modellen och att denna</p><p>därmed kan användas vid framtagandet av en tjänst.</p><p>Som svar på syftet visar det sig att information bör användas med den teoretiska modell som</p><p>tagits fram för att utveckla en tjänst och ge grundläggande direktiv för dess marknadsföring.</p><p>Viktigt är här att använda sig av flera olika typer av information som exempelvis enkätsvar,</p><p>fokusgrupper och interndata för att få såväl djup och bredd i undersökningen.</p>

<p>De senaste årens diskussioner kring hushållsnära tjänster har nu resulterat i ett skatteavdrag som började gälla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har råd med hjälp i hemmet har HSB beslutat att se över möjligheten att erbjuda denna typ av tjänster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete är att utreda och analysera hur HSB ska använda marknadsinformation för att kunna utveckla nya tjänster och ge grundläggande direktiv för marknadsföring av dessa. </p><p>Genom att studera den teoretiska grund som finns för vilken typ av information som bör användas för tjänsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hjälp av ytterligare teorier kan en analysmodell byggas upp. Denna teori pekar på såväl faktorer i företagets direkta närhet som på faktorer som ligger utanför företagets påverkan. Modellen används sedan praktiskt med den information som finns tillgänglig i form av exempelvis medlemsundersökningar, fokusgrupper och annan data. Resultatet av denna analys ger viktiga attribut som tjänsten bör innehålla som i sin tur ligger till grund för riktlinjer angående marknadsföringen.</p><p>I detta arbeta har information rörande HSB och dess omvärld praktiskt använts tillsammans med modellen för att ta fram såväl viktiga attribut hos hushållsnära tjänster som för att ge grundläggande marknadsföringsdirektiv för dessa. Den information som tagits i bruk har främst kommit i från medlemsundersökningar och fokusgrupper men även exempelvis extern statistisk data, kostnadskalkyler och intervjuer har använts. Det visar sig att den information som finns tillgänglig i stort sett lämpar sig väl för användning med modellen och att denna därmed kan användas vid framtagandet av en tjänst.</p><p>Som svar på syftet visar det sig att information bör användas med den teoretiska modell som tagits fram för att utveckla en tjänst och ge grundläggande direktiv för dess marknadsföring. Viktigt är här att använda sig av flera olika typer av information som exempelvis enkätsvar, fokusgrupper och interndata för att få såväl djup och bredd i undersökningen.</p>

No description available.