Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhällsekonomiskt lönsamt? En FIP är, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver inställa sig vid brandstationen när en olycka har inträffat då denne har ett eget utryckningsfordon och kan på så sätt fortare komma fram till olycksplats. Den här uppsatsen gör en utvärdering av fyra stationsområden i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framställer att FIP har kortare responstid än nästkommande räddningsenhet. Om så är fallet är följden att räddningsarbetet kan påbörjas i ett tidigare skede och således kan det slutliga räddade värdet i en olyckssituation vara av större omfattning än vad som annars vore möjligt. Enligt teorin bör det finnas ett sätt att värdera denna effekt, vilket sedan kan ställas i förhållande till merkostnaden av införande av FIP. Är fördelarna av FIP-verksamhet av större magnitud än nackdelarna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Metoden använd för att utvärdera FIP i Jönköpings kommun är kostnadsnyttoanalys (CBA), vari analysunderlaget består av 1150 insatser där FIP-rapport ifyllts. Resultatet visar att den årliga nyttan per FIP-enhet, det vill säga per stationsområde, är mellan 242,8 och 652,0 TSEK (ej extrapolerat värde). Den årliga kostnaden är cirka 76,5 TSEK och nettonuvärdet uppgår därför till mellan 166,2 och 509,1 TSEK. Nyttokostnadskvoten är mellan 3,17 och 8,52. Slutsatsen är att införande och nyttjande av FIP är samhällsekonomiskt lönsamt. / Is introduction of first responder economically beneficial to society? A first responder is, most commonly, a part-time firefighter who can directly head for the scene of an accident since he has his own emergency vehicle. This means that the first responder does not have to first go by the fire department, like other part-time firefighters, and thus will be able to help people, or other, in an early stage of the situation. This thesis evaluates four fire departments (areas) in the municipality of Jönköping, which have adopted the concept of first responders into their organizations. Previous studies have shown that first responders have, on average, a shorter response time than the next emergency unit called to a rescue scene. If this is a fact, the rescue work can begin at an earlier stage and thus the final value saved during a rescue operation will be of greater scope than otherwise would be possible. In theory there should be a way to evaluate this effect, which then can be compared with the additional cost of introducing first responders. If the benefits of first responders are of greater magnitude than the disadvantages, the project is economically beneficial to society. The method used to evaluate the project of first responders in the municipality of Jönköping is a cost-benefit analysis (CBA), where the analytical framework consists of 1150 emergency rescues where a first-responder report has been completed. The results show that the annual benefits per first-responder unit, i.e. per station area, is between SEK 242.8 thousand and SEK 652.0 thousand (with no extrapolation). The annual cost is approximately SEK 76.5 thousand. The net present value therefore is between SEK 166.2 thousand and SEK 509.1 thousand. The cost-benefit ratio is between 3.17 and 8.52. The con-clusion is that introduction and use of first responders in the municipality of Jönköping is economic-ally beneficial to society. / Effektsamband i samhället

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK). Uppsatsen är uppbyggd av både primärdata från intervjuer samt sekundärdata från tidigare undersökningar om andra festivaler. Effekter som hyresintäkter och bidrag till festivalen har varit relativt enkla att finna och har kunnat omsättas i SEK medan flera av de övriga effekterna till stor del inte kan omvandlas en monetär enhet. Dessa effekter har ändå en stor betydelse för de konsekvenser som flytten inneburit, varav en viktig sådan effekt är att en stad känner stolthet för att festivalen arrangeras just där. De effekter som har kunnats omsättas till SEK har vägts mot varandra och visar i slutet av uppsatsen en riktning på vilka ekonomiska konsekvenser flytten inneburit. Sett till endast de monetära enheterna innebar flytten en vinst för Karlstad men en förlust för Karlskoga. Detta är dock inte hela sanningen då ingen av de icke-monetära effekterna är medräknade i analysen, om dessa räknas med blir det nästintill omöjligt att finna det exakta svaret på alla konsekvenser. / Every year a number of events around the world are arranged and cities are fighting to organize large events and festivals in their city. One of all these festivals is Putte i Parken, an annual music festival originally arranged in Karlskoga. The festival was however relocated to Karlstad in 2012, since Karlskoga was considered too small as the festival grew. This paper focuses on finding the economic consequences caused by the relocation of the festival and how the two municipalities were affected by it. Using a cost-benefit analysis, the different effects caused by the relocation was found, and then converted into a monetary unit (SEK). The essay consists of both primary data from interviews and secondary data based on previous studies performed on other festivals. Effects such as rental income and contribution to the festival were relatively easy to find and has been translated into SEK, while several other effects cannot be given a monetary unit. They are still of great importance though, since the impact of the relocation can not only be measured in monetary units. An important effect is the feeling of pride when the festival is held in your city. Effects possible to convert into SEK were weighed against each other in different scenarios and results showed a direction on the economic impact the relocation had. When consider only the monetary units, the translocation of the festival resulted in a profit for Karlstad but a loss for Karlskoga. However, this is not the whole truth as none of the non-monetary effects are included, when these are, it becomes almost impossible to find the exact answer to all consequences.

Unhealthy eating habits are one of the main causes of deteriorating health and premature death among Sweden’s population. Foods containing added sugars are common today and they rarely contain the nutrients that are essential for our bodies to stay healthy. Overconsuming sugar can lead to several diseases, including obesity and caries. Obesity in turn increases the risk of suffering from cardiovascular diseases, cancer, stroke, and diabetes type 2. The health effects of sugar are costly to society and a sugar tax on sugar-sweetened beverages is a possible financial instrument to improve public health and at the same time reduce healthcare costs. The cost savings and tax revenue can then be used to finance further implementations of strategies to improve the public health of the citizens of Sweden. The purpose of this essay is to investigate whether it is socio-economically viable to introduce an excise tax on sugar-sweetened beverages in Sweden. The drinks that would be affected by the tax are sodas, juices, energy drinks, sport drinks and ciders. A cost-benefit analysis is the economic method that will be used in this essay to investigate the issue. The possible costs and benefits from the implementation of a tax are identified and valued in monetary terms. In addition to this, a sensitivity analysis is carried out to test how sensitive the project is to differences in estimated costs and benefits. The calculations of costs and benefits are based on secondary data and statistics from previous studies as well as reports and statistics from Swedish authorities. The results of this essay show that the benefits of a tax on sugar-sweetened beverages had exceeded the costs, which is also showed by the cost-benefit ratio which is 1,47 and thus exceeds 1. The sensitivity analysis shows that the results are stable and credible since alternative values of costs and benefits also would lead to cost-benefit ratios exceeding 1. Based on the results, a recommendation is made to introduce an excise tax on sugar-sweetened beverages in Sweden, since the introduction is estimated to be socio-economically viable. / I denna uppsats utförs en kostnads-nyttoanalys för att undersöka om det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa en punktskatt på sötad dryck i Sverige. De drycker som skulle påverkas av skatten är läsk, juice, saft, energidryck, sportdryck, cider samt måltidsdryck som är sötade med socker eller naturligt innehåller en hög sockerhalt. Socker har endast negativ påverkan på vår hälsa och överkonsumtion av socker är en orsak till ett flertal sjukdomar som är vanligt förekommande idag, bland annat övervikt och karies. Övervikt ökar i sin tur risken för att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, stroke och diabetes typ 2. Hälsoeffekterna av socker är kostsamma för samhället och en sockerskatt på dryck är ett möjligt styrmedel för att förbättra folkhälsan och samtidigt minska dessa kostnader. Kostnadsbesparingarna kan därefter distribueras till viktiga ändamål, exempelvis för att finansiera ytterligare strategier för en bättre hälsa hos befolkningen. Resultaten i uppsatsen visar att fördelarna av en skatt på sötade drycker hade överstigit kostnaderna, vilket går att se då nyttokostnadskvoten som beräknas uppgår till 1,47 och alltså överstiger 1. Utöver kostnads-nyttoanalysen utförs även en känslighetsanalys för att testa hur känsligt resultatet är för förändringar av värdet för olika parametrar som kommer påverkas av införandet av skatten. Känslighetsanalysen visar att resultatet är stabilt och trovärdigt då även alternativa värden leder till en nyttokostnadskvot som överstiger 1. Resultatet används som grund för en rekommendation om att införa en punktskatt på sötade drycker i Sverige, då införandet är samhällsekonomiskt lönsamt.

Hydropower is a fundamental pillar in the Swedish energy system and accounts for a large part of the Swedish electricity production. The regulation power is also essential for balancing the grid load.  Fortum is one of the leading energy companies within hydropower and Klarälven is a river with high importance, where Fortum owns and operates nine powerplants. These power plants constitute a barrier for the wild salmonids in Klarälven, which need to migrate upstream to reach their spawning area. Since the 1930s, the spawning salmonids have been trapped and transported upstream by lorry. After the spawning period, the smolts and kelts, i.e. the juvenile and spawned salmonids, have to migrate downstream. Due to the lack of fishways, they are forced to pass the eight remaining power plants. This, together with predation, entails a high mortality rate. Two independently performed studies indicates on survival rates of 16 % and 30 %. To stabilize the wild salmonid population, the downstream survival must increase, and a proposed solution is to implement a downstream trap-and-transport solution. This trap implementation could be a step towards the environmental adaptation of hydropower and a part of the action plan proposed in June 2016, during the Agreement on Swedish energy policy. To find the most cost-beneficial environmental measure, a socio-economic assessment method can be used. A Cost-Benefit Analysis (CBA) is a commonly used socio-economic method, which evaluates the benefits and costs during the entire project lifetime. Energiforsk has, within the project FRAM-KLIV, developed a CBA tool that aims to simplify the socio-economic evaluation. The purpose of this thesis was to investigate whether the CBA tool can be used in future permit processes to prioritize between different project proposals to find the most beneficial environmental improvements. In order to evaluate the tool, it was to be applied on the trap-and-transport project in Edsforsen to evaluate the possibility of a socio-economic profitability. Also, the concepts and theory behind CBA was to be analysed and the suitability of translating environmental consequences into monetary values was to be evaluated. In the analysis of Edsforsen, 13 scenarios were developed. The first scenario served as a basis for the other scenarios, which were created as a sensitivity analysis. The result of the CBA showed a large socio-economic benefit and the most important parameter was identified as people’s willingness to pay for an increase of the wild salmonid stock in Klarälven. In the CBA, this parameter had a high uncertainty, as it was based on a survey performed for another project in another part of Sweden. It was found that in order for the socio-economic result to be positive, all households in Sweden must be willing to pay at least 35 SEK. As a complement to the CBA result, an evaluation regarding the marginal cost per fish was performed and an interval of 50-580 SEK per smolt was obtained. However, the calculations were based on several uncertainties and the interval should therefore be interpreted as a guideline rather than a precise result. It was concluded that in situations when a socio-economic analysis is required, and when it is possible to express consequences in monetary values, the method of CBA is appropriate. It is also a suitable methodology for evaluations of large projects, as it provides a comprehensible overview of the costs and the benefits. Despite the criticism directed towards CBA regarding uncertainties and its anthropogenic perspective, it could be concluded that using CBA as a socio-economic assessment method provides a perspicuous and quantitative result. Thus, the usage of CBA in prioritization processes of different environmental measures can be highly useful. Energiforsk’s CBA tool provides a framework with guidelines that can be highly useful and accelerate the analysis process. However, the performance of the tool version used in this thesis was not fully satisfactory due to a few malfunctions. The tool is still under development and it is likely that these errors will be adjusted in future versions. If the malfunctions in the tool would be adjusted, it could become useful for authorities, companies and other actors that wants to evaluate hydropower related environmental measures or when prioritizing between different project proposals to find the most beneficial environmental improvements in future permit processes.

<p>Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är <em>samhällsekonomiskt motiverade</em> samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.</p><p>Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för <em>hur</em> en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder.</p> / <p>The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code.</p><p>The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on <em>how</em> an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.</p>

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav. Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för hur en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder. / The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code. The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on how an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.