<p>Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.</p><p>Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser</p><p>(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden).</p><p>För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp)</p><p>o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till</p><p>7 minuter</p><p>o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk</p><p>o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år</p><p>I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration.</p><p>With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions).</p><p>However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident)</p><p>The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes</p><p>o Every effort takes 2 hours in average</p><p>o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs</p><p>approximately 10 000 skr a year</p><p>In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.</p>

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk. Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden). För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp) o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till 7 minuter o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning. / The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration. With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions). However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident) The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes o Every effort takes 2 hours in average o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs approximately 10 000 skr a year In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.

Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhällsekonomiskt lönsamt? En FIP är, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver inställa sig vid brandstationen när en olycka har inträffat då denne har ett eget utryckningsfordon och kan på så sätt fortare komma fram till olycksplats. Den här uppsatsen gör en utvärdering av fyra stationsområden i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framställer att FIP har kortare responstid än nästkommande räddningsenhet. Om så är fallet är följden att räddningsarbetet kan påbörjas i ett tidigare skede och således kan det slutliga räddade värdet i en olyckssituation vara av större omfattning än vad som annars vore möjligt. Enligt teorin bör det finnas ett sätt att värdera denna effekt, vilket sedan kan ställas i förhållande till merkostnaden av införande av FIP. Är fördelarna av FIP-verksamhet av större magnitud än nackdelarna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Metoden använd för att utvärdera FIP i Jönköpings kommun är kostnadsnyttoanalys (CBA), vari analysunderlaget består av 1150 insatser där FIP-rapport ifyllts. Resultatet visar att den årliga nyttan per FIP-enhet, det vill säga per stationsområde, är mellan 242,8 och 652,0 TSEK (ej extrapolerat värde). Den årliga kostnaden är cirka 76,5 TSEK och nettonuvärdet uppgår därför till mellan 166,2 och 509,1 TSEK. Nyttokostnadskvoten är mellan 3,17 och 8,52. Slutsatsen är att införande och nyttjande av FIP är samhällsekonomiskt lönsamt. / Is introduction of first responder economically beneficial to society? A first responder is, most commonly, a part-time firefighter who can directly head for the scene of an accident since he has his own emergency vehicle. This means that the first responder does not have to first go by the fire department, like other part-time firefighters, and thus will be able to help people, or other, in an early stage of the situation. This thesis evaluates four fire departments (areas) in the municipality of Jönköping, which have adopted the concept of first responders into their organizations. Previous studies have shown that first responders have, on average, a shorter response time than the next emergency unit called to a rescue scene. If this is a fact, the rescue work can begin at an earlier stage and thus the final value saved during a rescue operation will be of greater scope than otherwise would be possible. In theory there should be a way to evaluate this effect, which then can be compared with the additional cost of introducing first responders. If the benefits of first responders are of greater magnitude than the disadvantages, the project is economically beneficial to society. The method used to evaluate the project of first responders in the municipality of Jönköping is a cost-benefit analysis (CBA), where the analytical framework consists of 1150 emergency rescues where a first-responder report has been completed. The results show that the annual benefits per first-responder unit, i.e. per station area, is between SEK 242.8 thousand and SEK 652.0 thousand (with no extrapolation). The annual cost is approximately SEK 76.5 thousand. The net present value therefore is between SEK 166.2 thousand and SEK 509.1 thousand. The cost-benefit ratio is between 3.17 and 8.52. The con-clusion is that introduction and use of first responders in the municipality of Jönköping is economic-ally beneficial to society. / Effektsamband i samhället