This essay investigates the statements of Växjö municipality’s motives for some of its many environmental projects. The aim of the essay is to be theory-testing as to see how a municipality/city which promotes itself as being “green” motivates its efforts in the environmental area. Växjö city promotes itself as “The greenest city in Europe”, an award appointed to the city by BBC and other international media. Statements of motives found within official protocols and documents as well as given in own conducted interviews are analyzed by means of an idea analysis with ideal-types based on two theoretical points; historical institutionalism and rational choice. Conclusions are made concerning Växjö’s statements of motives and how they vary depending on whether they are found in documents or spoken by municipality representatives.

<p>Sammanfattning</p><p>I uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare. Projektet har fått EU bidrag, och kallas Life-projektet.</p><p>Forskningsfrågan är vilka attityder några av de boende i detta område har till projektet. Undersökningen är en kvalitativ pilotstudie, vilken också syftar till att kunna utgöra underlag för en kommande större kvantitativ undersökning. Fem intervjuer gjordes på personer i särskilt urval, med hjälp av frågeguide. Urvalen gjordes efter en önskan om en så stor variation som möjligt av parametrar som olika ålder, kön, utbildning, yrke och så vidare. Intervjuerna kompletterades med brevväxlingsdokument (från brevväxling mellan några invånare och politiker), samt några publiceringar i NWT och VF som behandlade Life-projektet.</p><p>Enligt vissa teorier så torde attityderna vara påverkade av bland annat urvalskriterierna som nämnts ovan, men också av andra faktorer som: andra attityder, livssituation, miljökunskaper, ideologier, och så vidare. I analysen framkommer att nästan alla intervjuade ställde sig positiva till att kommunen vill miljöanpassa avloppssystemet, men flera anser att placeringen är fel, dels på grund av oro för lukt och ökad trafik. De flesta respondenterna var också oroliga för den ekonomiska kostnaden. Resultatet visar dessutom att flera av de intervjuade hade fått en mycket negativ attityd till hur politikerna och projektledarna har hanterat projektet.</p><p>Några ansåg att de blivit lurade och att politikerna/projektledaren varit nonchalanta. Avgörande för dessa attityder tycks vara de ansvarigas hantering av projektet, som bland annat innebar minimalt reellt inflytande för invånarna. Men troligen påverkar också en allmän attityd av missnöje och skepsis mot politiker och experter över lag. Misstänksamheten mot projektledare och politikernas uttalanden förstärker oron för exempelvis lukt och ekonomisk belastning. Några andra tyckte att informationen hade varit dålig och oro för ekonomisk belastning uttrycktes, men de uppgav inte att de kände sig lurade eller liknande, dessa personer var ej heller oroliga för lukt. En tolkning är att avståndet från reningsanläggningen kan vara avgörande för deras attityd, de bor lite längre bort och kanske tror de då sig inte bli berörda på samma sätt.</p><p>Respondenterna tycktes över lag också ha relativt dålig kunskap om projektets tekniska och i sin förlängning miljöpåverkande egenskaper. Vilket i sig skulle kunna leda till att de, när det gäller miljöaspekten, endast nämnde lukt som ett tänkbart framtida miljöproblem.</p><p>Attityderna till projektet är förändliga över tid. Inställningarnas framtida formulering är beroende av kommunens fortsatta hantering av projektet, nivå på anslutningsavgift, praktisk hantering av exempelvis kvarnar, nya kunskaper/erfarenheter och så vidare.</p>

Sammanfattning I uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare. Projektet har fått EU bidrag, och kallas Life-projektet. Forskningsfrågan är vilka attityder några av de boende i detta område har till projektet. Undersökningen är en kvalitativ pilotstudie, vilken också syftar till att kunna utgöra underlag för en kommande större kvantitativ undersökning. Fem intervjuer gjordes på personer i särskilt urval, med hjälp av frågeguide. Urvalen gjordes efter en önskan om en så stor variation som möjligt av parametrar som olika ålder, kön, utbildning, yrke och så vidare. Intervjuerna kompletterades med brevväxlingsdokument (från brevväxling mellan några invånare och politiker), samt några publiceringar i NWT och VF som behandlade Life-projektet. Enligt vissa teorier så torde attityderna vara påverkade av bland annat urvalskriterierna som nämnts ovan, men också av andra faktorer som: andra attityder, livssituation, miljökunskaper, ideologier, och så vidare. I analysen framkommer att nästan alla intervjuade ställde sig positiva till att kommunen vill miljöanpassa avloppssystemet, men flera anser att placeringen är fel, dels på grund av oro för lukt och ökad trafik. De flesta respondenterna var också oroliga för den ekonomiska kostnaden. Resultatet visar dessutom att flera av de intervjuade hade fått en mycket negativ attityd till hur politikerna och projektledarna har hanterat projektet. Några ansåg att de blivit lurade och att politikerna/projektledaren varit nonchalanta. Avgörande för dessa attityder tycks vara de ansvarigas hantering av projektet, som bland annat innebar minimalt reellt inflytande för invånarna. Men troligen påverkar också en allmän attityd av missnöje och skepsis mot politiker och experter över lag. Misstänksamheten mot projektledare och politikernas uttalanden förstärker oron för exempelvis lukt och ekonomisk belastning. Några andra tyckte att informationen hade varit dålig och oro för ekonomisk belastning uttrycktes, men de uppgav inte att de kände sig lurade eller liknande, dessa personer var ej heller oroliga för lukt. En tolkning är att avståndet från reningsanläggningen kan vara avgörande för deras attityd, de bor lite längre bort och kanske tror de då sig inte bli berörda på samma sätt. Respondenterna tycktes över lag också ha relativt dålig kunskap om projektets tekniska och i sin förlängning miljöpåverkande egenskaper. Vilket i sig skulle kunna leda till att de, när det gäller miljöaspekten, endast nämnde lukt som ett tänkbart framtida miljöproblem. Attityderna till projektet är förändliga över tid. Inställningarnas framtida formulering är beroende av kommunens fortsatta hantering av projektet, nivå på anslutningsavgift, praktisk hantering av exempelvis kvarnar, nya kunskaper/erfarenheter och så vidare.

<p>På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.</p><p>Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten.</p><p>Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.</p>

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt. Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten. Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.

Hydropower is a fundamental pillar in the Swedish energy system and accounts for a large part of the Swedish electricity production. The regulation power is also essential for balancing the grid load.  Fortum is one of the leading energy companies within hydropower and Klarälven is a river with high importance, where Fortum owns and operates nine powerplants. These power plants constitute a barrier for the wild salmonids in Klarälven, which need to migrate upstream to reach their spawning area. Since the 1930s, the spawning salmonids have been trapped and transported upstream by lorry. After the spawning period, the smolts and kelts, i.e. the juvenile and spawned salmonids, have to migrate downstream. Due to the lack of fishways, they are forced to pass the eight remaining power plants. This, together with predation, entails a high mortality rate. Two independently performed studies indicates on survival rates of 16 % and 30 %. To stabilize the wild salmonid population, the downstream survival must increase, and a proposed solution is to implement a downstream trap-and-transport solution. This trap implementation could be a step towards the environmental adaptation of hydropower and a part of the action plan proposed in June 2016, during the Agreement on Swedish energy policy. To find the most cost-beneficial environmental measure, a socio-economic assessment method can be used. A Cost-Benefit Analysis (CBA) is a commonly used socio-economic method, which evaluates the benefits and costs during the entire project lifetime. Energiforsk has, within the project FRAM-KLIV, developed a CBA tool that aims to simplify the socio-economic evaluation. The purpose of this thesis was to investigate whether the CBA tool can be used in future permit processes to prioritize between different project proposals to find the most beneficial environmental improvements. In order to evaluate the tool, it was to be applied on the trap-and-transport project in Edsforsen to evaluate the possibility of a socio-economic profitability. Also, the concepts and theory behind CBA was to be analysed and the suitability of translating environmental consequences into monetary values was to be evaluated. In the analysis of Edsforsen, 13 scenarios were developed. The first scenario served as a basis for the other scenarios, which were created as a sensitivity analysis. The result of the CBA showed a large socio-economic benefit and the most important parameter was identified as people’s willingness to pay for an increase of the wild salmonid stock in Klarälven. In the CBA, this parameter had a high uncertainty, as it was based on a survey performed for another project in another part of Sweden. It was found that in order for the socio-economic result to be positive, all households in Sweden must be willing to pay at least 35 SEK. As a complement to the CBA result, an evaluation regarding the marginal cost per fish was performed and an interval of 50-580 SEK per smolt was obtained. However, the calculations were based on several uncertainties and the interval should therefore be interpreted as a guideline rather than a precise result. It was concluded that in situations when a socio-economic analysis is required, and when it is possible to express consequences in monetary values, the method of CBA is appropriate. It is also a suitable methodology for evaluations of large projects, as it provides a comprehensible overview of the costs and the benefits. Despite the criticism directed towards CBA regarding uncertainties and its anthropogenic perspective, it could be concluded that using CBA as a socio-economic assessment method provides a perspicuous and quantitative result. Thus, the usage of CBA in prioritization processes of different environmental measures can be highly useful. Energiforsk’s CBA tool provides a framework with guidelines that can be highly useful and accelerate the analysis process. However, the performance of the tool version used in this thesis was not fully satisfactory due to a few malfunctions. The tool is still under development and it is likely that these errors will be adjusted in future versions. If the malfunctions in the tool would be adjusted, it could become useful for authorities, companies and other actors that wants to evaluate hydropower related environmental measures or when prioritizing between different project proposals to find the most beneficial environmental improvements in future permit processes.