No description available.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen. Genom att även utföra en fallstudie på två orter i Sverige skulle det tydliggöras om linjenät idag uppfyller de riktlinjer som litteraturen menar gör linjenät generellt mer välfungerande. I fallstudien undersöktes städerna Luleå och Växjö. Resultatet av kunskaps- och forskningsöversikten, där det framkommer de planeringsprinciper som skapar ett välfungerande linjenät, har legat till grund för en checklista som sedan tillämpades som verktyg i fallstudien. Utifrån denna checklista har det kunnat avgöras hur och om dessa planeringsprinciper och riktlinjer tillämpas i de valda kommunerna. Den slutsats som har kunnat dras utifrån det redovisade resultatet är att det finns en mängd olika aspekter som påverkar hur välfungerat ett linjenät är; inte endast de riktlinjer som presenteras i uppsatsen påverkar utan exempelvis stadens struktur och form inverkar även på hur välfungerat ett linjenät – och kollektivtrafiken – uppfattas. En slutsats som har tolkats ur fallstudien är dock att båda städerna överlag har välfungerande linjenät – om de aspekter som checklistan behandlar undersöks.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet.  Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap. Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000. I början var det framförallt nöjesresor som bilen användes till men efter några år utvecklades fenomenet bilpendling. Människor kunde nu söka arbete längre ifrån sina bostäder utan att behöva flytta, de kunde bilpendla istället. Bilen blev allt mer integrerad i samhället och samhällsbyggandet anpassades nu till de rörelsemönster som privatbilismen möjliggjorde. Bilen bidrog till att bostadsbebyggelse spreds och att städernas mer centrala bostadsområden glesades ut samtidigt som service och andra verksamheter spreds ut i periferin. Samhällsutvecklingen bidrog till att bilen blev en nödvändighet för många människor vilket medförde att passagerarunderlaget för kollektivtrafiken urholkades. Idag finns det över en miljard trafikdugliga bilar i världen vilket inte faller inom ramen för en hållbar utveckling. Till år 2050 har EU som mål att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn med 60 procent (Rye & Schultz, 2013). Det innebär krav på en kraftig omställning till fossilfria transporter och en kraftig överflyttning från biltrafik till kollektivtrafik (eller gång- och cykeltrafik). En stad som jobbat intensifierat med att reducera utsläppen inom transportsektorn är Växjö som 2013 den 2 september genomförde stadens största satsning någonsin på busstrafiken. Syfte med handlingen var att stärka busstrafikens marknadsandel i Växjös transp Kommunens kraftiga och lokalt omtalade satsning föranledde mig att använda staden Växjö och busstrafiken som fallstudie för uppsatsen. Syftet med uppsatsen var att analysera busstrafikens attraktionskraft i Växjö genom att jämföra de faktorer som styr invånarnas val av färdsätt med Växjös nya busstransportsystem. För att utreda uppsatsens frågeställningar genomfördes en enkätundersökning vid Grand Samarkand och en vid Växjö resecentrum med sammantaget 50 respondenter. Syftet med enkätundersökningen var att utreda vilka faktorer som styrde Växjöbornas val av färdsätt. Vidare genomfördes en observationsundersökning vars syfte var att utreda i vilken utsträckning Växjös nya busstransportsystem förhöll sig till dessa faktorer. Undersökningen visade att Växjös busstrafiksystem till viss del stod i relation till invånarnas behov men att det fortfarande fanns mycket arbete kvar för att det skulle kunna bli det kraftfulla verktyg som krävs för de långsiktiga miljömålen. Undersökningen visade framförallt att prisfaktorn och möjligheterna till att transportera varor och utrustning var faktorer som måste utvecklas för att busstrafiken skall kunna öka sin attraktionskraft ytterligare i staden.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet. Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar. För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande. Om ett konstverk har en funktion blir detta ungdomars referens till föremålet, det vill säga att det inte ses som ett konstverk. Om meningen som konstnären har kring verket visas tydligt så kommer intresset att öka

Växjö har ett intresse att förbättra sin miljöfråga om koldioxid utsläpp genom att öka mängden av förnybara energier resurser i samhället. Detta examensarbete bär med sig detta intresse och studerar om urbana vindkraftverk på tak. Syftet med arbetet är att öka kunskap om småskaliga vindkraftverk på tak i urban miljö som vidare kan bidra till utvecklingen med förnybar vindkrafts energi i staden. Rapporten studerar de faktorer som rör energiproduktions fråga från småskaliga vindkraftverk på tak i urbana miljöer som vindresurser, lämpliga vindkraftverk och förhållande mellan dem med dem medförande påverkningar samt problem. Resultatet av undersökningen visar energi beteende från småskaliga vindkraftverk på en befintlig offentlig byggnad i Växjö stad. Undersökningen visar en låg energiproduktion som bara täcker en liten del av bygg-nadens energianvändning. Urban vindkraft behöver mer insatser och studier för en fungerande marknad som kan konkurrera ut koldioxiden.

Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö. Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare. / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k

<p> </p><p>Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö.</p><p>Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare.</p><p> </p> / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området. Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde.

The way of genealogy to the library A study in the emergence of a microfilm archive of Växjö Diocese- and Country Library My purpose is to describe the underlying factors that influenced the growth of a microfilm archive of genealogy in Växjö Diocese- and Country Library and analysing the role of the country librarian Eric Eilert in this process. I do this by using an actor and structure analysis.The source material is mostly taken from the Municipal Archives in Växjö. To get a better preunderstanding, I describe how the microfilming of genealogical material was made available by the Mormons, but also the actions of the Swedish government. I also describe specifically what was done in the Växjö Library.My study shows that the specific underlying factors, that influenced the growth of a microfilm archive, was Mormon filming of the Swedish archives, the skills of AB Rekolid, the reorganization to a Diocese- and Country Library in Växjö, the demand of local scientists for research material, further the need of protection of the borrowed documents from abrasion damage and the decision to buy a reading unit.The role of Eric Eilert in the building up process of a microfilm archive was crucial. He was acting as an agent in several different structures such as AB Rekolid, the library board, the land archives in Vadstena, the County council in Kronoberg, the National Archives and the Library in Växjö. He was responsive for the requests and anchored each step of the process within the library board and the County council. He was also behind the financial plan where the county council and the municipalities would share the cost of microfilm archive.

Forskningsfrågor: Fråga 1: Hur ser den nuvarande citylogistiksituationen i Växjö ut och vilka aktörer är involverade? Fråga 2: Vilka problem som kan försvåra införande och drift av ett LMT-system i Växjö kan identifieras bland involverade aktörer?  Fråga 3: Hur kan de problem som försvårar införande och drift av ett LMT-system i Växjö hanteras? Syfte: Syftet med arbetet är att redogöra för de åtgärder som kan utföras för att underlätta införande och drift av ett LMT-system i Växjö. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deduktiv inriktning som genomsyrades av ett kritiskt realistiskt synsätt. Den empiriska datainsamlingen tog form genom sex semistrukturerade intervjuer och en ostrukturerad intervju där Växjö kommun, butiker, en fastighetsägare, Växjö Citysamverkan och en tredjepartslogistiker från Växjö intervjuades. Slutsats: Resultat forskningsfråga 1: Växjös stadskärna är inte optimerad för godstransporter och många av de intervjuade respondenterna upplever att detta leder till mycket stadstrafik. Åtgärder har implementerats från kommunens sida i ett försök att minska godstrafiken i centrum. De primära aktörerna som påverkar citylogistiken är butikerna, kommunen, koncern/huvudkontor, transportörer och leverantörer. Sekundära aktörer är fastighetsägare, Citysamverkan och Cityföreningen.2 Resultat forskningsfråga 2: De problemen som bör beaktas vid införande och drift av ett LMT-system för Växjö stadskärna är framförallt finansieringsproblematik, problem kring initiativtagande, bristande kunskapsspridande, otillräckligt samarbete, otillräckligt hög efterfrågan och motståndet kring att betala högre kostnader för transporter. Resultat forskningsfråga 3: Till många av de identifierade problemen i studien existerar konkreta lösningar men det finns samtidigt problem som saknar lösning. Anledningen till att vissa lösningsförslag saknas beror på att problemen som ska lösas är komplexa och är tidskrävande att undersöka, vidare forskning behövs. De främsta lösningarna är åtgärder i form av nya regler för godstrafik, utvidgning av LMT-systemet från stadskärnan, avlastningsplatser/förråd som möjliggör nattlossning, värdeadderande aktiviteter för att öka lönsamheten, privat ägande efter upphandling, EU-/statliga bidrag som finansiering och ett ökat samarbete mellan alla aktörer i form av möten alternativt i form av regleringar som leder till att aktörer måste samarbeta.