Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Vid FN:s klimatkonferens 2010 bestämde sig alla industriländer för att införa nationella långsiktiga strategier i avsikt att medverka till en reducering av växthusgasutsläpp samtidigt som utvecklingsländerna stimuleras till dylika planer. Detta i sin tur ledde till att EU kommissionen presenterade en färdplan år 2011 för en hållbar, konkurrenskraftig och utsläppssnål ekonomi till år 2050. En färdplan som Sveriges energisystem har tagit efter och utvecklat till sina energipolitiska mål. FN:s klimatkonferens år 2015 resulterade till ett bindande globalt avtal i att minska utsläpp av växthusgaser samt öka ambitionen för energieffektivisering och andel förnybar energi. Syftet med arbetet är att fokusera på förändring och tillämpning av ny teknik i kollektivtrafiken med fokus på bussar för att uppnå Skånetrafikens framtida mål och scenarion mot fossilbränslefri busstrafik. Målen med arbetet är att redogöra Skånetrafikens kostnad, bränsleåtgång, effektivitetsvärde och koldioxidutsläpp i nuläget, åtgärder för att uppnå Skånetrafikens mål framtidsscenarion för år 2018 och 2020, 2050 med inslag av framtidsvisioner samt hur optimering av sex olika bränsletyper under bestämda förutsättningar med hänsyn taget till koldioxidutsläpp och bränslekostnad. Till modelluppbyggnad av framtidsscenarion användes Excel och för optimering av sex olika bränsletyper användes Linjärprogrammering (LP) i MATLAB®. Resultatet visar att Skånetrafikens nuvarande stadstrafik redan har uppnått fossilbränslefri kollektivtrafik och behöver större fokus på regionaltrafiken som till större del består av fossila bränslen. En gemensam faktor för att möta Skånetrafikens framtida mål är att driftkostnaden kommer att höjas beroende på val av drivmedel som dels beror på teknikvalet. Målen kan nås under förutsättningen att inga ekonomiska restriktioner finns. Optimeringen på nuvarande kollektivtrafik med bränsletyperna: biogas, naturgas, diesel, hydrerade vegetabiliska oljor (HVO), rapsmetylester (RME) och fordonsgas(b54) visade sig kunna bespara 10 000 kronor, ett utsläpp på 240 ton koldioxidekvivalenter och en total energianvändning på 156 MWh med potential till en energibesparing på 100 MWh jämfört med körningen i dagsläget. Med utbyte av diesel- mot elbuss visade sig kunna bespara 54 000 kronor, utsläpp på 200 ton koldioxid ekvivalenter och en total energianvändning på 150 MWh där en besparing på 102 MWh görs relaterat till dagsläget. / <p>Arbetet har redovisat </p>

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2009.

Sörmlands län består till stor del av landsbygd där en kostnadseffektiv kollektivtrafik är svår att uppnå eftersom resandeunderlaget och därmed även efterfrågan normalt är låg. I dessa områden finns dock potential att uppnå en hållbar kollektivtrafik med hjälp av anropsstyrda trafikformer. I detta projekt utreddes dels en övergång av turer i landsbygdslinjetrafiken till allmän anropsstyrd trafik och dels en samordning av den allmänna och särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. En generell metod för val mellan fast linjetrafik och anropsstyrd linjelagd trafik utvecklades, vilken bestod av enkla tumregler för utvärdering av turer med regelbundet låg efterfrågan i landsbygdslinjetrafiken. Samordningen bestod av att utreda effekterna av att kompletteringsresor planerades och utfördes med samma fordon som den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. Då kompletteringstrafiken får en högre kostnadseffektivitet genom samordning med den särskilda kollektivtrafiken kan denna användas som en flexibel ersättning där turutbudet i landsbygdslinjetrafiken behöver minska. En kostnadseffektivisering av landsbygdslinjetrafiken där turutbudet anpassas bättre till efterfrågan tillåter därmed en satsning av resurser till kompletteringstrafiken. Detta för att i enlighet med kollektivtrafikmyndighetens mål skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling i Sörmlands län.

The total traveling with different types of transportation has increased drastically since the 50´s. Despite this increase, the use of the public transportation has decreased in percentage which has its explanation in the overall increased use of cars as transportation. Many researchers believes that better traffic information in the public transport can lead to increased use. Therefore this study aims to investigate how mobile personalized real-time information can increase customer satisfaction in the public transport in order to maintain and attract more travelers. The study addresses the problem through a case study at the Swedish transit agency Tågkompaniet, where customers and staff are studied in order to map the present situation regarding information in the public transport. The case study also sets out to investigate which type of real-time information that is considered to be most important for the travelers. At last the study also investigate which types of technical solutions that is needed, and how the needs of travelers can be considered to be able to offer mobile personalized real-time information. The findings are that there is a dissatisfaction regarding the transit information among both travelers and staff, and that their needs and demands must be met to a greater extent in order to increase the customer satisfaction. Furthermore, the findings are also that information attributes regarding delays and disruptions in the public transport is considered to be most important by travelers. Functions such as subscribe to information, push notifications and information associated with the transit ticket are necessary to be able to provide travelers with mobile personalized real-time information. Lastly the study provides a tool to consider traveler needs in development and evaluation of mobile personalized information systems within the public transport. / Det totala resandet med olika typer av färdmedel har ökat drastiskt i Sverige sedan 50-talet. Trots denna ökning har användandet av kollektivtrafiken minskat procentuellt vilket har sin förklaring i att användandet av bil som transportmedel har ökat. Forskare menar att ett sätt att öka användandet av kollektivtrafiken är att tillhandahålla bättre trafikinformation som skapar högre kundnöjdhet. Därför avser denna studie att undersöka hur mobil individanpassad realtidsinformation kan öka kundtillfredsställelsen i kollektivtrafiken. Studien angriper problemet genom en fallstudie på Tågkompaniet, där kundernas och personalens åsikter undersöks för att kartlägga nuläget rörande trafikinformationen inom kollektivtrafiken, men även undersöka vilken typ av realtidsinformation som anses som viktigast. Studien undersöker vidare de typer av tekniska lösningar som krävs, samt hur resenärernas behov kan beaktas för att erbjuda mobil individanpassad realtidsinformation. Studien finner att det finns ett missnöje både hos resenärer och personal med dagens trafikinformation och att deras krav och behov behöver tillgodoses i större utsträckning för att öka kundtillfredsställelsen. Vidare finner studien att informationsattribut rörande förseningar och trafikförändringar är den realtidsinformation som anses viktigast av resenärer. Funktioner som push-notiser, prenumerera på trafikinformation och information kopplat till biljetter är nödvändiga för att tillhandahålla mobil individanpassad realtidsinformation. Slutligen tillhandahåller studien ett verktyg för att beakta resenärernas behov vid utveckling och utvärdering av individanpassade informationssystem i kollektivtrafiken.

The aim of this study is to examine the possibilities to use gamification to reach thepolitical goals for the transportation system in the Stockholm region. The study has aninterdisciplinary approach and is based around two main building blocks: gamificationand the transportation system in the Stockholm region. The first part examinesgamification. This includes contemporary use, debate, academic definition and aninvestigation of how gamified applications should be developed. One of the mainfindings is a suggestion that gamification should be seen as a process rather that a setof predefined game mechanics that can be applied to any activity. Also it is of mostimportance that a thoughtful analysis of how the developers and the user’s goals canbe integrated in, at least, one common goal is performed. The second part, whichexamines the Stockholm region transportation system, reaches from investigating thetravelers and their goals and thoughts, in the system to the goals for thetransportation system on a national and regional level. This two parts are combinedto build a base for further development of gamified applications for the Stockholmregion transportation system, which is the main finding of the study. This includescrucial factors for developing gamified applications for transportation, importantfactors on how and when to target the travelers, and also an analysis of what politicalgoals are suited for gamified solutions.

As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SL´s digital platforms could get families to travel more with public transportation. The method for this was a survey via e-mail in which families were asked how they experience SL on website, mobile phone and social media. The survey was highlighted with theories and concepts of network society, e-government, convergence and interaction. Results show that families are satisfied with the main content, especially real-time and mobile functions on SL´s digital platforms, but there is a lack of interaction on social media. But whether how SL´s communication on digital platforms can get families to travel more with public transportation, the answer is that it is difficult. The conclusion is that SL must continue improve existing and develop new popular features, and visualize themselves and "make more of and effort" on the website and mobile platform on social media, to hold on to current families travel with public transportation and win the trust of new ones in the long run. / Till följd av människans framgångsrika utveckling sker det runt om i världen en omfattande urbanisering med samhällen som är nätverkade på olika sätt. I dessa nätverkssamhällen är ökat resande och ökad digitalisering centralt med individer och organisationer som sammanstrålar i ett ständigt och omedelbart trådlöst och mobiltekniskt flöde. Ett exempel på detta är Stockholm och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även om dem flesta deltar i det mesta i detta nätverkssamhälle, brottas SL med en målgrupp som reser sällan med dem: barnfamiljer. Vi ämnade att ta reda på hur kommunikationen på SL:s digitala plattformar kunde få barnfamiljer att resa mer kollektivt. Metoden för detta var en enkätundersökning via e-post där drygt barnfamiljer fick svara på hur dem upplever SL på hemsida, i mobiltelefon och på sociala medier. Undersökningen belystes med teorier och koncept om nätverkssamhället, e-förvaltning, konvergens och interaktion. Resultaten visar att barnfamiljer är nöjda med huvudsakligt innehåll, i synnerhet realtids- och mobila funktioner på SL:s digitala plattformar, men det förekommer en bristande interaktion på sociala medier. Men närdet gäller undersökningens syfte om hur SL:s kommunikation på digitala plattformar kan få barnfamiljer att resa mer kollektivt, är svaret att det är svårt. Slutsatsen är att SL ska fortsätta med och förbättra befintliga och utveckla nya populära funktioner samt synliggöra och ”anstränga” sig mer på hemsida och mobil plattform beträffande sociala medier, för att behålla nu kollektivt resande barnfamiljer och vinna fler på sikt.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen. Genom att även utföra en fallstudie på två orter i Sverige skulle det tydliggöras om linjenät idag uppfyller de riktlinjer som litteraturen menar gör linjenät generellt mer välfungerande. I fallstudien undersöktes städerna Luleå och Växjö. Resultatet av kunskaps- och forskningsöversikten, där det framkommer de planeringsprinciper som skapar ett välfungerande linjenät, har legat till grund för en checklista som sedan tillämpades som verktyg i fallstudien. Utifrån denna checklista har det kunnat avgöras hur och om dessa planeringsprinciper och riktlinjer tillämpas i de valda kommunerna. Den slutsats som har kunnat dras utifrån det redovisade resultatet är att det finns en mängd olika aspekter som påverkar hur välfungerat ett linjenät är; inte endast de riktlinjer som presenteras i uppsatsen påverkar utan exempelvis stadens struktur och form inverkar även på hur välfungerat ett linjenät – och kollektivtrafiken – uppfattas. En slutsats som har tolkats ur fallstudien är dock att båda städerna överlag har välfungerande linjenät – om de aspekter som checklistan behandlar undersöks.