The aim of this study is to examine the possibilities to use gamification to reach thepolitical goals for the transportation system in the Stockholm region. The study has aninterdisciplinary approach and is based around two main building blocks: gamificationand the transportation system in the Stockholm region. The first part examinesgamification. This includes contemporary use, debate, academic definition and aninvestigation of how gamified applications should be developed. One of the mainfindings is a suggestion that gamification should be seen as a process rather that a setof predefined game mechanics that can be applied to any activity. Also it is of mostimportance that a thoughtful analysis of how the developers and the user’s goals canbe integrated in, at least, one common goal is performed. The second part, whichexamines the Stockholm region transportation system, reaches from investigating thetravelers and their goals and thoughts, in the system to the goals for thetransportation system on a national and regional level. This two parts are combinedto build a base for further development of gamified applications for the Stockholmregion transportation system, which is the main finding of the study. This includescrucial factors for developing gamified applications for transportation, importantfactors on how and when to target the travelers, and also an analysis of what politicalgoals are suited for gamified solutions.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer. En annan viktig beståndsdel i att främja cykling är trafiksäkerhet, framförallt i form av separerade cykelvägar. I bostadsområden på gator med lite trafik där separering inte är möjligt eller nödvändigt kan istället trafiklugnande åtgärder utföras.

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv</p><p>undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande</p><p>arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som</p><p>arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp</p><p>av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur</p><p>lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att</p><p>bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares</p><p>grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande</p><p>temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.</p><p>Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är</p><p>positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En</p><p>oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas</p><p>på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig</p><p>inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika</p><p>grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av</p><p>informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan</p><p>väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet.</p><p>Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det</p><p>drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till</p><p>utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för</p><p>de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för</p><p>att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att</p><p>ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från</p><p>samhället.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur. Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet. Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

Luckan mellan människors attityd och beteende när det gäller miljö är ett problem och för att nå hållbar utveckling måste människors beteenden förändras. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida en kombination av faktorer och metoder framgångsrikt kan användas för att adressera komplexiteten i mänskligt beteende och koppla dem till ett antal beteendepåverkande metoder och modeller. Beteendebaserad säkerhet (BBS) är en arbetsmiljömetod som bygger på beteendevetenskapens ABC-modell (signal-beteende-konsekvens) och syftar till att först ändra beteendet vilket sedan ger en attitydförändring. En tes i denna studie är att faktorer från BBS kan appliceras på miljöbeteende, något som inte tidigare har undersökts.  Faktorer från beteendevetenskap, BBS, nudging och Hawthorneeffekten slogs samman i en insats i syfte att förbättra källsorteringsbeteendet på Sydkraft Hydropower AB i Sundsvall. Studien utfördes under totalt fem veckor och mätte effekten av insatsen genom vägning, plockanalys, enkät och LCA. Resultatet visar en liten effekt genom en minskning av felsorterade artiklar, effekten var dock inte kvarstående vilket gör vidare och längre studier nödvändiga för att undersöka beteendeförändring över tid. I studien genomfördes också en livscykelanalys på kaffemuggar och resultatet visade att porslinsmuggen har lägre miljöbelastning än pappersmuggen efter 399 respektive 54 användningar, beroende på vald analysmetod. / The environmental attitude-behavior gap of people is problematic and to reach sustainable development people´s behavior has to change. This paper discusses a number of behavioral methods and looks into whether a combination of methods and factors can successfully be applicable to address the complexity of human behavior. Behavior-based safety (BBS) is a method that builds upon the ABC-model of behavioral science and seeks to change the behavior first which then leads to attitude changes. A thesis in this study is that factors från BBS can be applicable to environmental behavior, a theory not previously examined. Factors from behavioral science, BBS, nudging and the Hawthorne effect were merged in an intervention in order to improve the recycling behavior at Sydkraft Hydropower AB in Sundsvall. The study was conducted over a five week period and the result showed a small effect on the fault sorting of waste. The effect did not remain after intervention ended which makes further and longer studies necessary to examine behavioral change over time.  An LCA on coffee mugs was also conducted and the result showed that the porcelain mug is more environmentally friendly than the paper mug after 399 and 54 uses respectively, depending on the chosen method.

Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv. För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag. Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.

Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.