Few issues raise such an engagement as parking areas, both by the municipality, property- and car owners. For car owners, it is of great importance where to park his car. Parking is not simply about availability but also about safety, security and how it affects the urban environment. When the land will be utilized for building development, there are regulations in Chapter 8, § 9 PBL how parking will be provided. Property owners have an obligation to provide parking space and it shall be arranged in an equitable manner, on the site or near it, which gives an opportunity for shared parking facilities. The guidelines for parking that the municipality has adopted should be the starting point for the extent of that space for parking is required when a building permit review. The first thing you should look at, is if the property owner has ability to provide parking space at his own property, but this is not always the best solution in areas such as inner cities. To solve the issue on another property near the property, there are a number of different possibilities for the property owner to resolve the parking issue. It may be through an easement, either as official easement or easement agreements. If the facility is intended to be shared by multiple properties as a joint facility, it can be established by Facilities Act. Common parking facilities may also take place at the initiative of the municipality or by a private operator. The finished parking areas can then be leased by a tenancy agreement. Parking purchase is another way to solve the parking issue. The public legal obligation to provide parking space is then transformed, through a civil contract, to an obligation to financially contribute to a municipal or private parking facility. All solutions have both positive and negative aspects, such as, regulating the costs of operation and maintenance of plant, the agreement can be terminated, etc. which we illustrate by this report.

Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation. I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys. Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet.

Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar. För att skapa en trivsammare och hållbar stads- och bostadsmiljö krävs det att åtgärder genomförs för att minska bilantalet i staden kan parkeringsfrågan vara en del.  I den här studien kommer jag att lyfta fram vilka planeringstrender som finns i dagens stadsplanering vad gäller parkering och alternativa transportlösningar som finns för att minska bilägandet och bilanvändningen och behovet av parkeringsutrymme. Jag kommer även att presentera hur olika aktörer, byggherrar och kommun, ställer sig kring frågor som berör parkeringsfrågan och olika alternativa parkeringslösningar. Kommer även att presentera hur de boende i två utvalda centrumnära bostadsområden ser på parkering och bilägande.

Studien tar sin utgångspunkt i en hypotetisk konflikt mellan parkeringsnormen och hållbar stadsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten är teorin om spårbundenhet vilken förklarar hur bilismens självförstärkande processer försvårar omställningen till ett mer hållbart samhälle och transportsystem. För att undersöka parkeringsnormen och parkeringspolitikens koppling till dessa självförstärkande processer innehåller forskningsöversikten litteratur från det senaste decenniet som visar på studerade effekter utav olika parkeringspolitiska åtgärder för hållbara städer. Utifrån vad forskningen säger om effekterna av olika parkeringsåtgärder har Malmös parkeringsnorm ställts mot Malmös stadsutvecklingsmål för att identifiera eventuella målkonflikter. Slutsatsen av arbetet är att flera av de självförstärkande processer som parkeringsnormen bidrar till står i konflikt med Malmös stadsutvecklingsmål. Den första anledningen är att parkeringsnormen kontinuerligt ökar utbudet av parkeringsplatser vid nyexploatering, vilket kräver mycket plats och snarare bidrar till utglesning än förtätning. Även en sänkt parkeringsnorm ger effekter först på mycket lång sikt. För det andra kommer ett ytterligare tillskott av bilparkeringar under tiden att försvåra målet om minskade färdmedelsandelar för biltrafik eftersom ett ökat utbud av bilparkering enligt forskningen bidrar till en ökat bilinnehav, ökat bilanvändande och en ökadefterfrågan på parkeringsplatser. För det tredje så medför parkeringsnormens utformning att parkeringskostnaderna byggs in i produktionskostnaden för nya bostäder. De som inte använder parkeringen betalar en del av kostnaden för de som använder den och kostnaden har således flyttats från bilägare till boende. Detta motverkar bland annat målen om att minska boendesegregationen och att möjliggöra fler bostäder för medborgare med mindre ekonomiska resurser. Enligt teorin om spårbundenhet så kommer parkeringsanläggningar dessutom att utgöra en del av infrastrukturen kring bilismen och därmed ytterligare låsa in Malmö stad i ett bilberoende. Ju längre dessa självförstärkande processer fortgår desto svårare blir de också att ta sig ur. Därmed försvåras också omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv. För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag. Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy.   Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen.  Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.

The property "Löjtnanten 1" is situated in Västra Skogen, Solna, and is owned by the Solna municipality. The question at issue answered in this study is "Is it profitable to convert the multistory car park "Löjtnanten 1" to a dwelling-­‐house?". Several matters are addressed to answer that question, amongst other things the demand for condominiums in the area, the effect of competing supply, the acceptable price per square meter from a market point of view, and how the issue of parking may be resolved. The study has been made with support from JM AB, a developer of housing and residential areas in the Nordic region.  As described in the vision, the project will increase the attractiveness of the area by the refurbishment of the nearby centre and commercial premises. The area is one of the development areas in the Master Plan for Solna, "ÖP 2006". The market analysis performed shows that the project is feasible if the turnover of residents in the applicable areas exceeds 5 percent. The project is also economically viable at a price level of SEK 38 000 – 42 000 per square meter. The project calculation shows a limited profit and presumes that the municipality price the land at a break-­‐even level factoring in the long term positive effects provided by a refurbishment of the nearby centre. / Fastigheten Löjtnanten 1 ligger belägen i Västra Skogen, Solna, och ägs av Solna kommun. Frågeställningen som besvaras i arbetet är ”Är det ekonomiskt lönsamt att omvandla parkeringshuset Löjtnanten 1 till bostäder?”. För att svara på den frågan har marknadsområdet undersökts för projektet, vidare har storleken på efterfrågan för nyproducerade bostadsrätter i området skattats liksom effekten av konkurrerande utbud. Arbetet belyser också vilket kvadratmeterpris som marknaden är beredd att betala samt hur parkeringsfrågan kan lösas. Studien är genomförd med stöd av JM AB, projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Enligt visionen i arbetet skulle projektet öka attraktiviteten i området genom en samtidig upprustning av närförortscentrumet och de kommersiella lokalerna. I Solna översiktsplan, ÖP 2006, anses området vara ett av utvecklingsområdena i Solna kommun. Den genomförda marknadsanalysen visar att projektet kan genomföras om omsättningen i det befintliga bostadsbeståndet inom marknadsområdet är högre än 5%. Projektet är ekonomiskt genomförbart vid en prisnivå inom intervallet 38 000 – 42 000 kr/kvadratmeter boyta. Projektkalkylen visar på en begränsad vinst och förutsätter att kommunen sätter markpriset till en ”break--‐even nivå”samt beaktar långsiktiga positiva effekter av ett upprustat närförortscentrum.

Parking planning for new residential constructions is intensively discussed between develops, architects, and municipalities. In a big city, the land value is higher and it is more profitable to build apartments instead of parking places, but parking space can increase the value of the apartment. The purpose of this work was to analyse how the planning of a parking space in a big city compared to a smaller town differs today versus 10 years ago. Results of interviews were that the parameters such as municipal parking regulations and access to public transport govern the parking planning. All the municipalities, contractors and architects agreed that in the future more municipalities will work with flexible parking standards. The conclusion is that it is the municipality’s parking norm and access to public transport that affects parking planning. The largest change and development in the last 10 years is an increased investment into mobility solutions in form of charging stations and carpools.

Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Samhället har under lång tid utformats med bilens framkomlighet i åtanke vilket bidragit till att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Den genomsnittliga bilen står parkerad 97 procent av sin livstid och nyttjar en stor mängd markyta som parkering. Parkeringsyta anses således inte främja en hållbar markanvändning som förespråkas i de globala målen som antagits i Agenda 2030. Genom att minska andelen parkeringsyta kan den frigjorda marken användas till nya bostäder, grönområden och främja en levande stadsmiljö. Växjö är i en expansiv fas. Projektet Crossways är en del av denna expansion och har utformats för exploatering av den nya stadsdelen Bäckaslöv. Crossways ska utgöra ett nav för innovation och utveckling med målet att uppnå hållbar stadsutveckling samt möta de globala målen. Det är därför viktigt att utnyttja den mark som finns tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Syftet med studien är att undersöka möjligheterna till ett reducerat parkeringstal för fastigheten Bäckaslöv 1 genom tillämpning av hållbara parkerings- och mobilitetslösningar. Vidare är syftet att tydliggöra sambandet mellan hållbar mobilitet och stadsutveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Studiens metodval grundas i att skapa en grundläggande och bred förståelse för problemområdet, med en platsspecifik koppling till fastigheten Bäckaslöv 1. Litteraturstudier ansågs vara relevant för att förstå sambandet mellan parkeringsyta och mobilitetslösningar. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras i stor utsträckning på forskning som är peer-reviewed för att säkerställa en hög reliabilitet. För den platsspecifika kopplingen har intervjuer samt en empirisk studie utförts. Intervjuerna gjordes med exploatören för fastigheten samt en representant från Växjö kommuns stadsbyggnadskontor. Den empiriska studien utfördes för att bilda en uppfattning av fastighetens geografiska läge i staden. Resultatet grundar sig i att parkeringstalet är möjligt att påverka eftersom Växjö kommun i sin parkeringsnorm antagit flexibla parkeringstal. De fundamentala delarna för att uppnå en hållbar markanvändning och samhällsutveckling konstateras i studien vara lösningar mellan parkering, mobilitet samt styrmedel för ändrade resvanor. Antalet parkeringsplatser är en fysisk tillgång, eller begränsning, som styr och reglerar såväl bil- som markanvändning. Samnyttjande av parkeringsplatser och fordon ger en minskad efterfrågan av parkeringsyta. På liknande sätt leder en transparent prissättning av parkeringsytan i kombination med ett reglerat utbud av parkering till en minskad bilanvändning och således en ökad användning av mer hållbara färdmedel. Indelningen av stadens parkeringszon påverkar antalet parkeringsplatser och är ett verktyg vid reducering av parkeringstalet. Det är viktigt att parkeringszonen aktualiseras i tidigt projekteringsskede vid exploatering, för att ta hänsyn till den kommande stadsutvecklingens parkeringsbehov. En reduktion av parkeringstalet kan emellertid ge negativa konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet i staden. Mobilitetsplanens funktion är att ge vägledning som bidrar till mer effektivt och miljövänligt resande. Konstaterat i studien är att Växjö kommun bör ställa högre krav på mobilitetsplanen vid exploatering för att på lång sikt främja hållbart resande. Slutligen visar studien att det är möjligt att reducera parkeringstalet för fastigheten Bäckaslöv 1 vid införandet av parkerings- och mobilitetslösningar. / Every car trip starts and ends in a parking lot. For a long time, society has been designed with car accessibility in mind, which has contributed to the fact that there is now more parking space in Sweden than living space. The average car spends 97 percent of its life parked, necessitating extensive parking planning. As a result, parking spaces are not considered to promote sustainable land use, as advocated in Agenda 2030's global goals. By reducing parking space promotion, available land can be used for new housing, green areas, and a vibrant urban environment. Växjö is currently in an expansion phase, with the Project Crossways designed for the development of the new district Bäckaslöv. The Crossways project will serve as a center for innovation and development in order to achieve sustainability and global goals. As a result, it is critical to make the best use of the available land. The study's goal is to look into the possibility of reducing parking numbers for the property Bäckaslöv 1 by implementing sustainable parking and mobility solutions. Furthermore, the goal is to establish a link between sustainable mobility and urban development from a social, ecological, and economic standpoint. The results are based on the fact that the parking number can be influenced because Växjö municipality has adopted flexible parking numbers in its parking policy. The study discovered that the fundamental components for achieving sustainable land use and societal development are solutions between parking, mobility, and tools for changing travel habits. Furthermore, the study demonstrates that by implementing parking and mobility solutions, it is possible to reduce the number of parking spaces for the Bäckaslöv 1 property. To look at the journey perspective, however, high demands must be placed on parking and mobility solutions, which means that it should be easy to get to and from destination points in a sustainable way without using a car.