No description available.

No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

No description available.

No description available.

No description available.

QPrEST är en ny intern standard för absolut kvantifiering av proteiner utvecklat av företaget Atlas Antibodies AB. I en marknad där det redan finns etablerade standarder kan det vara svårt att konkurrera ut de nuvarande produkterna. Därför har denna rapport gjorts vilken består av en marknadsanalys av nuvarande standarder, statistisk undersökning av publicerade artiklar inom absolut kvantitativ proteomik samt en global kundundersökning med 35 svarande. Resultaten har legat till grund för förbättringsförslag till Atlas Antibodies AB för bättre marknadsföring och lansering av sin nya produkt, QPrEST. Slutsatsen från denna rapport är att Atlas Antibodies AB måste nischa in sin produkt till kvantifiering av ett målprotein då det är där standarden presterar bäst.

Samverkansbjälklaget är ett bjälklag som är konstruerat utav betong, konstruktionsvirke och massivträ som samverkar för att utnyttja de bästa egenskaperna från respektive material. Samverkansbjälklaget är ett projekt av Hedareds sand och betong (Heda), Fristad Bygg, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Högskolan i Borås. En marknadsanalys av samverkansbjälklaget efterfrågas för att få underlag om marknaden för samverkansbjälklaget vilket är ett krav för fortsatt extern finansiering av projektet. Marknadsanalysen baseras på tre stycken olika metoder för att få fram resultat; en jämförelse mot andra bjälklagstyper, en livstidskostnadsanalys och en marknadsundersökning. Av marknadsanalysen framgår att samverkansbjälklaget är för dyrt för att kunna konkurrera mot bjälklagstyper i betong samt att byggbranschen föredrar att arbeta med betong då det är bevisat att det fungerar. De faktorer som anses viktigast i valet av bjälklag är pris, spännvidder, leveranstid och monteringstid enligt den explorativa undersökning som görs i rapporten. Samverkansbjälklagets styrkor är spännvidder och monteringstid och dess svagheter är priset och tjockleken.Samverkansbjälklagets chans att tackla marknaden beror på hur mycket de inblandade parterna i projektet kan minimera priset och hur bra monterings- och leveranstider som kan utlovas. Hur väl det går att påverka byggbranschens inställning till trä i bärande konstruktioner, som i dagsläget är aningen negativ då svårigheter med väderförhållanden i Sverige kan orsaka fuktskador i konstruktionen, är också en viktig faktor för att samverkansbjälklaget skall bli en efterfrågad produkt. / The concrete-timber composite floor is a floor slab constructed of concrete and timber that work together to take advantage of the best characteristics of each material. The concrete-timber composite floor is a project by Heda, Fristad Bygg, Technical Research Institute of Sweden (SP) and Högskolan in Borås. A market analysis is requested to obtain data about the market for the concrete-timber composite floor which is a demand for continued extern funding of the project. The market analysis is based on three different methods, a comparison of floor slabs, a life cycle cost analysis and a market research. The market analysis shows that the concrete-timber composite floor is too expensive to compete against the floor slabs made out of just concrete. It also shows that the industry is used to and prefers to build with concrete. The factors considered most important in the choice of floor slabs are price, spans, delivery time and assembly time according to the exploratory study made in the report. The concrete-timber composite floors strengths are spans and assembly time and its weaknesses are price and thickness.The concrete-timber composite floors chance to take on the market depends on how much the involved parties in the project can minimize the price and how well the assembly and delivery times can be guaranteed. Another important factor is how much the industry can be talked into using timber in load bearing structures without worrying about the influence of humidity.

Our main objective with this essay was to study VisitSweden’s effort to sell Sweden to foreign markets.This has been studied in relation to VisitScotland work and approach. We collected empirical data consisting of document studies and interviews with representatives of VisitSweden and VisitScotland. In addition, we have supplemented with an interview with a representative of Svensk Destinationsutveckling AB. We based our analysis of our empirical data on previous research in destination marketing. We reached the conclusion that, to sell a country as a tourist destination, it requires more than direct marketing. It also requires market- and business intelligence and focus on getting players in the destination to cooperate in order to effectively attract foreign visitors. We also concluded that the work of VisitSweden has many similarities, but also differences from, VisitScotland's approach. However, we have had a hard time deciding which organization's work that is most profitable. In our essay, we present a hypothesis from our theoretical point of view, based on that a cross between the two approaches has the greatest potential to attract foreign visitors. / Vårt huvudsakliga mål med denna uppsats har varit att studera VisitSwedens arbete med att sälja Sverige mot utländska marknader. Detta har vi studerat i förhållande till VisitScotlands arbete och tillvägagångssätt. Vår insamlade empiri består av dokumentstudier samt intervjuer med representanter för VisitSweden och VisitScotland. Dessutom har vi kompletterat med en intervju med en representant för Svensk Destinationsutveckling AB. Vårt empiriska material har vi analyserat utifrån tidigare forskning inom ämnet destinationsmarknadsföring. Vi kom fram till att, för att sälja ett land som besöksdestination, krävs mer än direkt marknadsföring. Det krävs även marknads- och omvärldsanalyser, samt fokus på att få aktörer på destinationen att samverka för att effektivt kunna locka utländska besökare. Vi kom också fram till att VisitSwedens arbete har många likheter med, men även skillnader från, VisitScotlands tillvägagångssätt. Vi har dock svårt att bestämma vilken organisations arbete som är mest lönsamt. I vårt arbete presenterar vi en hypotes utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som bygger på att ett mellanting mellan de två tillvägagångssätten har störst möjlighet att locka utländska besökare.