Syfte: Åsikterna om Fullriggaren går isär. Gavlegårdarna har, som allmännyttigt bostadsföretag, kritiserats av allmänheten för att bostäderna anses vara för exklusiva. Syftet med studien är att närmare undersöka den omvärldsanalys som legat till grund för det strategiska beslutet att bygga Fullriggaren. Vi vill även skapa oss en uppfattning om hur allmännyttan håller på att förändras och vilken roll den spelat historiskt.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod, med två djupintervjuer som varit av semi-strukturerad karaktär. Vi har även gjort en litteraturstudie av allmännyttans historia. I analysen har sedan empirin tolkats och analyserats mot vår referensram.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att allmännyttan fortsättningsvis kommer anpassa sig till utvecklingen mot ett mer kvalitativt boende. Vi har även kommit fram till att den omvärldsanalys som legat till grund för Fullriggaren i stort sett är samma omvärldsanalys som den för Gävle Strand. / Aim: Opinions on Fullriggaren differ. Gavlegårdarna, as a public housing company have been criticized by the public because the housing is considered too exclusive. The purpose of this study is to further investigate the environmental scanning that formed the basis for the strategic decision to build Fullriggaren. We also wanted to create an understanding of how public housing is changing and what role it has played historically.Method: The study is based on a qualitative approach, with two in-depth interviews that were of semi structured nature. We have also done a literature study of the public housing history. In the analysis, empirical data have been interpreted and analyzed and compared to our frame of reference.Result & Conclusions: We have found that public housing will continue to adapt to the development towards a more quality accommodation. We have also concluded that the environmental scanning that formed the basis for Fullriggaren in its whole is the same environmental scanning as that of Gävle Strand.

Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv. För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag. Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.